One less lonely girl - chapter 28

Jag kollade min mobil och såg att Justin hade smsat.

*När ska du ringa då? Ska snart ut och äta med Jasmine. Ring innan. Puss*

Där gick gränsen. Jag ringde Justin.

-Hallå? Svarade han.
-Justin, det funkar inte längre..

Lyssna samtidigt som du läser!

-Va, vad pratar du om? Sa Justin.
-Vårt förhållande..

Justin blev helt tyst i telefonen.

-Justin? Sa jag med gråten i halsen. Men han svarade inte.
-Justin! Jag började gråta nu gråta.. - Justin säg något!
-Vad vill du att jag ska säga.. Sa han med låg röst.
-Men Justin, förstår du inte?! Du kommer turnera jätte mycket, du gillar den där Jasmine och vi pratar knappt längre. Det funkar inte.
-Du har träffat någon annan, eller hur? Sa han.
-NEEJ, jag har inte direkt.. träffat någon och varför tror du det? Jag grät så hysteriskt att jag knappt kunde andas.
-Melody, jag har haft dom bästa stunderna med dig, och inte med någon annan. Jasmine är bara en vän, även fast det inte fått det att framstå som det och du har förändrat hela mitt liv. Jag älskar dig så otroligt mycket, jag vill inte förlora dig, speciellt inte nu när vi är tusen tals mil ifrån varandra. Jag vill inte ta det här snacket på telefon!

-Jag älskar dig med, men..
-Men vad!? Vad är det som är problemet då! Jag kommer hem snart och då blir det du och jag igen.
-Justin..
-Du behöver inte säga något, jag fattar. Du vill inte ha mig längre. Du förtjänar så bättre än en popstjärna som är ute och turnerar hela tiden. Du förtjänar en kille som kan vara hos dig så fort du behöver honom, och jag vet, jag är inte den killen! Jag försöker verkligen och en dag ska jag bli den killen. 
-Justin sluta, du är och kommer alltid förbli killen i mitt liv men som du säger, du kommer vara borta hela tiden nu resten av året. Jag behöver någon som kan vara hos mig hela tiden och hur mycket både du och jag än vill att det ska vara du så vet vi båda att det inte kommer bli så, inte resten av 2009 iallafall.

Justin blev alldeles tyst.
-Nej, jag ger mig. Jag ger upp. Om du själv håller med om att du förtjänar bättre så måste jag inse att du gör det, eller för det gör du verkligen..men du ska veta att jag älskar dig.

Innan jag hann svara så hade han lagt på. Jag fick nu tillbaka den hemska klumpen i magen och jag kunde inte sluta gråta. Jag tog på mig mina skor och sprang hem det fortaste jag kunde. När jag kom tog jag ivrigt av mig skorna och när jag skulle springa upp till mitt rum krockade jag in i pappa.

- Gumman, vad är det som har hänt? Sa han och hjälpte mig upp.
- LÅT MIG VARA! Skrek jag och kom ur hans grepp.

Jag smällde igen dörren och spegeln ramlade. Jag orkade inte bry mig utan slängde mig direkt i sängen för att bara gråta ut. När jag legat och gråtit ett tag och det hade börjat lugna ner sig ringde min mobil. Det stod John på skärmen. Jag ignorerade samtalet och la tillbaka den under kudden. Efter bara några minuter somnade jag.

Helgen gick och skolan började. Jag berättade inte för någon om Justin, inte ens till Tiffany, Alyssa eller Nicole. Alla märkte att något var fel, och John har inte ens någon aning om att Justin är min pojkvän, eller var rättare sagt. John och jag har kommit varandra mycket närmre, men just nu är han ett tidsfördriv för att jag ska komma över Justin. Vilket är väldigt elakt, men om det är något jag behöver just nu så är det någon jag kan prata med, vilket jag verkligen kan med John.

1 vecka senare.

Första veckan i skolan startade bra och jag hade höjt mig redan i två ämnen. Man kunde nästan nu säga att John och jag var på G. Jag har umgåtts med honom varje dag och han har även sovit hos mig två gånger redan. Ännu kan jag inte sluta räkna dagarna tills Justin kommer hem, vilket han gör om 34 dagar.. hela 34 dagar. Jag mådde bara dåligt av att tänka på det och ringde över John hem till mig för att liva upp stämningen.

- Hej sötnos! Kom över till mig nu, saknar dig! 
- Hej, jag kommer snart, om typ en halvtimma. Puss.

Jag satte på mig mina shorts och en fin vit topp och med lite smycken. Efter bara en kvart plingade det redan på dörren och jag sprang fort till dörren och öppnade. När jag öppnade stod han där, med sin fina röda kofta och vit röda keps. Killen som jag trodde befann sig på andra sidan jordklotet. 

- Vad, vad gör du här? Du ska inte vara hemma förens om 34 dagar!! Stammade jag.
- Vad tror du? Jag är här för dig! Sa Justin och gav mig en kram.

Jag kramade honom svagt och när jag kände hans doft försvann alla andra tankar om John. Jag kramade honom hårdare och kände hur hans armar kramade om mig hårdare.

- Ska vi prata? Frågade jag.
- Ja, jag antar att det är det som är bäst!

Vi satte oss i vardagsrummet och pratade. Han berättade precis allt om hur han hade avbokat konserterna i Spanien, Frankrike, Tyskland och Belgien för att komma hem hit till ATL, till mig. Jag visste inte vad jag skulle säga utan satt där och log stort som bara den. Han berättade även att han hade skickat hem Jasmine för bara för några dagar sen och det gjorde mig så jävla glad. 

- Du, jag, jag har saknat dig, oss, dina kyssar, ALLT! Sa han och drog mitt ansikte mot hans.

Våra läppar möttes för första gången på en månad och det kändes så bra, det kändes verkligen som förr.

- ÄLSKLING! Jag har med mig film och popcorn, jag har valt the notebook, som du ville att vi skulle se förut! Hörde jag John säga ute i hallen.

Justin avbröt kyssen och kollade på mig förvånande och sedan såg jag hur sårad han var. John kom in i vardagsrummet och blev lika förvånad han.

- JUSTIN BIEBER? Vad gör han här? Sa John med öppen mun.

Justin reste sig upp och gick med snabba steg mot ytterdörren. Tårarna började redan flöda, hur fan kunde jag? 

- Justin, det är inte som du tror! Förlåt! Förlåt!
- Du har inget att säga förlåt för, det är ditt val, ditt liv. Men jag inser nu att det inte var värt att lämna Europa för att träffa dig. Slöseri med tid. Sa han och smällde igen ytterdörren.

Jag struntade i att sätta på mig skorna och sprang ut till honom på trottoaren.

- Lämna mig inte! Jag älskar dig, det var ett misstag, han var ett tidsfördriv för att komma över dig! Och jag vet själv och det har jag vetat sen första början att jag aldrig kommer att kunna göra. Sa jag och försökte stanna honom.

Han ignorerade mig och fortsatte gå till bilen. Trots att jag ställde mig framför fortsatte han åka och tutade bara till mig. När jag såg bilen försvinna i korsningen la jag mig ner på gatan med ansiktet mot asfallten. Jag känner hur någon petar på mig och när jag vänder mig om står John där.

- Jag antar att vi har en hel del att prata om, kom hit. Sa han och hjälpte mig att resa mig upp.

-------------------------------------------

Sorgligt ..... :(
Kommentera nu! Berätta era tankar runt detta kapitel, vad tycker ni? Är detta bra eller dåligt? Dåligt antar jag.. men kom ihåg! DET HÄR ÄR INTE NUTID, UTAN FLASHBACK!

ÅH nej.. fyfan va panik! SHIT dööör :O meeer

OMG, hoppas Justin kommer tillbaka!

vad har jag missat nu, inte nu tid :O?

neeeeei!!!!! :( :( :( :( :( :( :(

sjukt bra kapitel!! men sorlihgt endå :(

ett till , snälla ! <333

ooomg asbra!

eran novell är A-M-A-Z-I-N-G

Superbra att det inte bara e justin som gör bort sig :)

Jätte bra!:D

nog det bästa avsnittet!! Sorligt som fan o låten passade perfect! MER MER MER!! älskar den,och er såklart!!;) <3

Okej, jag vet inte vad jag ska säga. Jag gråter när jag läser. För jag tänker att det var jag och Justin.. Önsketänkande på ett sätt.. Men novellen är grym, en av dom bästa jag läst/läser.<3

MEN SLUTA! DU FÅR JU INTE SLUTA DÄR! HÄR SITTER MAN OCH GRINAR SOM FAN OCH SEN FINNS DET INGET MER! KOM IGEN NU! EN TILL DEL IDAG!!!! PLEASE! JAG KOMMER DRÖMMA OM DET HÄR INATT! SNÄLLA MERA! INNAN JAG FÅR PANIK OCH FLIPPAR UR!!!!

Nej,, john måste försvinna! Hoppas justin kommer tillbaka.. Mer!!

Så jävla bra!!!!!!!!! Stackars Justin..:'(

MEEEEEEEEER

NEEEEJ! :'( De hittar tillbaka till varandra,på nått sätt...

Men när ska ni börja skriva i nutid?:o

Asså det är ju asbra skrivet och allt, jag börjar nästan gråta men det är ju dåligt av Melody att liksom va tsm me John... fast iofs var det ju slut mellan henne o Justin så jag vet inte<33

Jätte bra och sorgligt kapitell ! Dt är jätte spännande !! Snälla skriv mer super fort !!!!!!

gud vad sorlig.

dom måste bli tillsammans igen.



nu fatta inte jag: flashback? fortfarande. hiihih.

kan ni inte förklara i ett inlägg? för jag fattar inte riktigt..



men asbra novell! :DDD

sååååå sorgligt börjar nästan gråta!!! plus låten passade jätte bra!!!!

MERMERMER FÖR TYYYYSAN :D

seriöst, JAG ÄLSKAR ERAN NOVELL♥

och, det är INTE bra, de ska ju va melody & justin ! :'(

JOHN FÅR INTE FÖRSTÖRA ALLT, & HON MÅSTE FÖRSÖKA VINNA TILLBAKA JUSTIN!!!!!!!!!



fast han ska inte ta tillbaka henne på en gång!

utan det ska ta ett tag



MEN VERKLIGEN AMAZING!!!!!!!♥♥

SKRIV MER MER MER MER MER MEEEEEEER

gaaaaaahhh, sorgligt... :/

när blir det nutid då?! :O <3<3

Grymt!

Stackars Justin, avbokade turnén bara för att åka till melody oxå kommer john och förstör allt! :@

Ni skriver så sjukt bra! Haha, eller så är det Justin som gör historien lite grann också... ;) haha, men ni är grymt duktiga!! :D SLUTA ALDRIG SKRIVA :D haha! Börja skriva böcker vettja! :D :D HAHA :D

omg, mer!

as bra!

A-W-E-S-O-M-E !!!

Meeer <33

Nejjj!!!! Omg! skriv skriv skriv!!! jätte bra kapitte! Det får INTE vara slut!!!! :o

-stackars Justin! :'(

melody ska va med justin ju!



meer!<33

så sjukt braaa

DUMMA JOHN SOM SÄGER ÄLSKLING!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bästa! :P

<33

det är asbra! sorligt men bra!

GRYM !!!!!!!!!!!!!!!!!!! :D :D :D :D :D

älskar det här avsnittet!! jag börja gråta omg så j*ävla bra! ge mig mer mer!!

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

OH DAMN!

hoppas justin kmr tbx!!

meer!

mmmmmmmmmmmmmmmeeeeeeeeeer :D <3

Det här var ett bra avsnitt, bra skrivet :D

helt jävla amazing, grät o fick värsta medkänslor!

sluta aldrig att skriva

det var SUPER bra och sorligt men äligt talat så fick jag några tårar av det :) det är underbart att du lägger till musik hoppas du kan göra det fler gånger och även när någon sjunger åxo :)<3

Sjukt bra!

Jag menar ju såklart inte att det är bra att detta hände, men det var otroligt bra skrivet!

MEEEEER! ♥

Jag lyssnade på låten samtidigt som jag läste.



Och jag började gråta, tårarna bara rann och rann.



Så sjukt bra, men så sorgligt!

vad är det för låt på youtube jag vill lyssna på den

jag har börjat om att läsa alla kapitel och när ja kommer till den här börjar alltid gråta!!:'(



så himla bra!!!:D

När man satte på musiken och läste blev det så himla fint och sedan sorgligt, jag började gråta!