All I Want Is You - Chapter 1


JUSTINS PERSPEKTIV:


Jag såg hur det blev allt mer skog ju längre vi åkte med bilen. Jag väntade och väntade på vibrationen
i bakfickan från mobilen, men den kom aldrig. Varför svarar hon inte för? Tar Selena det verkligen
så hårt? Jag kände att jag vägrade att gå ut ur bilen när vi väl var framme, var det här verkligen det jag ville? 

Jag kollade ut genom bilrutan och kollade ut mot de nya husen, mitt nya område. Det första jag såg var de lila blommorna som slingrade sig runt de vita husets tegelväggar. Kanske inte området som passar mig, men mamma har sagt att det är väldigt stort och fint inuti så får väl lita på henne.

Innan jag gick ut ur bilen tog jag upp mobilen en sista gång för att kolla om jag fått något meddelande, vilket jag självklart inte hade fått. Jag tog min väska och stängde bildörren efter mig. 

- Justin, hjälp till att bära in väskorna! ropade Pattie.
- Mamma, jag orkar inte plus jag tänker inte göra det! Kan inte någon annan göra det?

Jag ser hur mamma ställer ner sin resväska och går mot mig.

- Lilla gubben, det var du som ville det här, du ville lägga ner kändisskapet, du ville inte vara känd längre. Då får du se till att bevisa det när jag kört enda hit för din skull, köpt en lägenhet åt oss och jag glömde desstuom att berätta att jag har fått in dig i en skola som bara ligger några kvarter bort, bra va?
- Bra? Skola mamma? Skola!? Vad får dig att tro att jag kommer passa in där? Aldrig i livet, sa jag och tog resväskan som mamma ställt ner och gick mot porten.

Hon fortsatte prata med mig men jag ignorerade allt hon sa och började kolla mig omkring efter en hiss, men jag hittar den inte? 

- Mamma, vart är hissen någonstans? frågade jag bekymrat.
- Det finns ingen hiss, vi får ta trapporna hädanefter. Vi bor på våning två, så det är bara att gå upp! sa hon och kom snabbt efter mig med ytterliggare två resväskor.

Jag suckade och började gå upp för trapporna i trask takt, typiskt tänkte jag.

- Jag ställer några till väskor här nere så när du kommit in och lämnat det du bär på nu så får du komma ner direkt och hämta resten! ropade hon så att det ekade i hela trapphuset.

Jag öppnade dörren till den nya lägenheten och hade inte alls förväntat mig den så fin. Alla möblerna var redan här så mamma var allt förberedd. Jag kollade runt och hittade sedan mitt rum, såklart hade hon valt det största rummet till mig. Förstår inte hur hon alltid lyckas överraska mig gång på gång. Jag ställde ner väskorna och tog sedan upp mina hörlurar och kopplade in dom i telefonen och satte på musiken på högsta volym. Sedan sprang jag fort ner för att hämta resten av väskorna. Jag springer fort ner helt okontrollbar och sjunger högt med till musiken. Jag tar väskorna i varsinn hand och börjar gå upp för trapporna. Jag hör steg högre uppifrån och att någon kommer nergåendes för trapporna.

- Gå förbi du, sa jag glatt och flyttade på mig så att hon kunde komma förbi.
- Nyinflyttad huh? sa hon och stannade upp.
- Jepp, du då?
- Kan man inte säga, husen är ganska gamla bara att allting är ny renoverat men har bott här i ett år snart. Kanske bäst att lära känna sina nya grannar antar jag? Summer, sa hon och sträckte fram sin hand.
- Justin, sa jag och försökte dölja ansiktet lite under kepsen.
- Tyckte väl att jag kände igen dig, hur kommer det sig att du flyttar hit? Till Kanada? sa hon och skrattade.

Bara sådär? Hur kommer det sig att du flyttar hit, what? Sån reaktion? tänkte jag.

- Jag har lagt ner det där nu, eller iallafall för ett tag. Här i Kanada känner jag mig mer hemma och tänkte försöka ge det en ny start. Så jag och Mamma har nyss flyttat hit! sa jag och log stort.
- Jaha okej, ska du gå Madison High School? Eller privatskola för dig kanske?
- Om det ligger bara några kvarter bort så ja, då kommer jag nog gå där.

Det vart tyst och vi bara stod och kollade på varandra.

- Jag borde nog gå ner nu, ska träffa en... kompis som väntar på gården, sa hon och började gå sakta baklänges neråt med blicken fortfarande riktandes mot mig.
- Jo, jag borde nog gå upp! Men vi ses, sa jag och log och gick sedan upp.

Jag stängde dörren fort efter mig och släppte packningen och gick fort till fönstret, det var bara något som gjorde att jag drogs dit. Jag ser att en kille sitter på gården på en bänk, är det honom hon ska träffa? Jag ser hur Summer kommer ut från porten och hon slänger bakåt med sitt långa bruna hår innan hon springer fram till killen mot bänken. 

- Hon var väldigt söt hon, eller hur?

Jag kollade bort från fönstret och kollade sedan mot mamma som nu stod i vardagsrummet framför mig.

- Vad pratar du om? sa jag och gick mot mitt rum.
- Tjejen du pratade med? Hörde att ni pratade och såg henne när hon gick ut ifrån porten, hon var söt.
- Jo, ganska söt var hon. Men tänker inte ge mig in på något innan jag löst allting med Selena, sen har hon pojkvän dessutom.
- Det har du helt rätt i, sen vet vi inte hur länge vi bor här heller, men var försiktig bara, kärlek är inget att leka med, sa hon med allvarlig röst.
- Mamma.. vi har inte ens varit här en timma och du börjar redan prata om mig och granntjejen? Du är allt rolig du.
- Glöm inte vad jag sa bara, jag börjar laga mat nu så gå inte ut utan att säga till!
- Nejdå! Och du mamma, angående skolan, vilken skola kommer jag gå i? frågade jag innan jag stängde dörren till mitt rum.
- Madison High School tror jag skolan heter, hurså? frågade hon och ställde in varor i kylskåpet.
- Nej, inget, undrade bara! svarade jag med ett stort leénde.
- Varför så glad helt plötsligt? Trodde du inte ville gå i skolan? sa hon med ett flin.
- Äsch.. vi får se! svarade jag och stängde dörren till mitt rum.

Jag slängde mig i sängen och tog fram mobilen och tryckte upp twitter.

''Feeling good, new life, new start. Thank u guys for still supporting me! You have no idea how thankful I am.''

Jag läste tweeten efter att jag skrivit den och tryckte sedan på tweet knappen. Nytt liv, ny start, hur ska detta gå?

-----------------------------------------------------------------------------------
Som ni själva vet så är det alltid lite segt i början, men ni ska se att vi kommer igång med det hela! Första 5 kapitlena är alltid sega så ge det en chans. Vi ska se till att det här blir så bra som möjligt. KOMMENTERA!

Några önskemål vad som ska hända i denna story? Snälla skriv, det skulle vara jätte mycket till hjälp att kunna skriva oftare:D

Sen måste jag bara göra det klart att Justin är inte alls lika känd i den här storyn (inte just nu iallafall) så som han är idag. Men om ni tänker er hur han ser ut just nu, så ser han ut i novellen just nu. Så utseendet är som idag men the famous är inte densamma :) You get it?

TIPSA GÄRNA ERA VÄNNER!

FÖRLÅT

Tänkte bara säga det här från mig och Alice. Förlåt för att vi inte avslutade förra novellen. Men den vart
för utdragen, vilket gjorde att det skulle ta tid att avsluta. Men ni kanske själva förstår hur den skulle slutat?
Lyckligt, glatt, gifta osv. Det slutade med att Melody följde med honom på turnén och dom höll ihop efteråt också yeyy!

Jag var med Alice idag och vi pratade BieberDream och vi insåg faktiskt att vi saknar det :)
Vi ska börja med en ny story, och den här gången ska det bli lyckat! Som med våran första
story om ni kommer ihåg den.. hihi.

Första kapitlet kommer ikväll eller imorgon :) Men kolla gärna in så får ni se:D

Justin-bieber-justin-bieber-27038262-500-500_large

Bilder!

Här är två bilder från våran bieberparad vi hade! Den blev så jävla grym och Justin såg den!

               
                
                
        

En tjej sa till mig för några dagar sen, att hon såg mig på den här paraden och hon tycker jag skämde ut mig själv. Men jag brydde mig inte ett piss, för Justin såg det, jag träffade nya underbara människor och jag hade jävligt kul! #ProudBelieber!


One less lonely girl - chapter 116

- Varför har du badbyxor? Ska vi till stranden? Skulle vi inte på ditt såkallade 'äventyr'?
- Hur vet du inte att äventyret är vid stranden? sa jag och la fingret under hennes haka och kysste henne.
- Smart där, jag ska också ta på mig badkläder antar jag?
- Smart där, ja det klart du ska!
- Åh, är så nyfiken! Vill veta nu, nu, nu!
- Du får veta snart om du bara skyndar dig så, sa jag och gav henne en blink innan hon försvann in på toan.





MELODY'S PERSPEKTIV:
- Du kan inte få nog av min mage va?, jag slet bort blicken och mötte Justins fina ansikte.
- Hehe jodå, mummlade jag och log. Han skakade på huvud för sig själv samtidigt som han skrattade.
- Kan inte vara lätt, jag menar, kolla på den! Han kollade ner på sin mage och hade ett brett leede på sina läppar. Jag puttade till Justin i axlen och brast ut i ett skratt.

- Den är hemsk Justin, klart det är lätt!, utbrast jag och han kollade frammåt. Han log snett och fattade sen tag om min hand. Han kollade ner i marken och följde våra steg med blicken.
- Varför ser du så ledsen ut?, undrade jag. Han mötte snabbt min blick och log.
- Nej, men du gillar inte min hemska mage., han släppte min hand och la handen överhans bröstkorg och drog långsamt fingrarna neråt. Jag började skratta.

- Sluta! Jag skojar fattar du väl! Kan vi inte skynda oss? Jag vill komma fram!, jag flinade emot Justin och han suckade glatt. Jag började småspringa frammåt men stannade då när jag inte hörde Justins fotsteg längre. Jag vände mig snabbt om och min blick mötte en skrattandes Justin.

- Fel håll!, ropade han och skakade snabbt på huvudet. Han vinkade till mig och började sen springa åt vänster. Jag suckade och började springa efter.

Efter ett bra tag så kom vi fram till en stor strand. Sanden var alldeles perfekt och vattnet var i en riktig turkos färg. Jag vet inte om det var medvetet, men plötsligt stod jag där med en öppen mun och stirrade ut över det stora havet.

- Mel, kom nu!, Justin flinade och tog tag i min hand. Han drog sen med mig till en stor båt. Den var vit med guldiga kanter. Den var så stor.. Så fin. Justin vände sig sen emot mig och log ett stort leende.

- Den är våran!, sa Justin med ett stolt och vackert flin. Jag visste inte vad jag skulle göra. Skämtar killen med mig? Jag log sen stort och tog ett hårt grepp om Justins mjuka kinder och tryckte hans läppar hårt emot mina. Han la sina armar runt min midja och drog mig intill sig. Han la sig försiktigt ner i den mjuka sanden och jag la mig över honom. Jag kollade ner på honom och log.

- Jag älskar dig, tack Justin. Du hade inte b.., Justin satte ett finger framför munnen och gjorde ett "shh" ljud.
- Det är lungt, jag vet att du är tacksam min lilla bebis! Du behöver inte tacka mer.., han log och jag besvarade hans leende. Jag böjde mig sen ner och kysste han en sista gång innan jag satte mig bredvid honom. Jag ställde mig sen upp och sträckte fram handen.

Justin tog den och jag drog upp honom, kanske lite för hårt, eftersom han flög rakt in i mig. Han började skratta och la sin arm runt mina axlar och vi började gå mot båten.

- Varför är det inga paparazzis här?, mummlade jag mot Justins axel och han ryckte på axlarna.
- Jag vet inte riktigt. Ingen visste ju att jag skulle komma hit.. Dom har inte hittat mig än!, Jag nickade emot Justin.
- Okej, svarade jag snabbt och Justin släppte sen taget om mina axlar. Han hjälpte mig på båten och gick sen på efter mig.

Jag kollade mig omkring och satte mig tillslut på en vit soffa. Det var så vackert här.

- Justin, jag måste få tacka dig, du hade inte behövt detta.., jag pratade snabbt för att Justin inte skulle hinna avbryta mig. Jag log sen och han mötte min blick.
- Jag älskar dig med, svarade han och jag fnös till.
- Vem säger att jag älskar dig?, mummlade jag. Han började skratta.

- Du sa det för 10 minuter sen, men visst älskling. Ska du komma och kolla? Hur man kör?, han blinkade emot mig och jag nickade snabbt.

Jag gick fram till honom och han drog ned mig i hans knä. Han började sen trycka på en massa knappar och jag försökte hänga med - men lyckades absolut inte. Han gasade sen och började köra bakåt, bort från stranden.

- Vart ska vi?, skrek jag till Justin för att överrösta den höga motorn.
- Du får se, svarade han med ett leende. Jag nickade och gick sen bort ifrån hans knä. Jag satte mig i den vita soffan igen och tog upp min iPhone. Jag knäppte en bild på Justin bakifrån och la sen upp den på twitter.

"Chiling with Bieber!" Skrev jag till bilden. Jag log innan jag la ner mobilen i fickan igen.

Efter 40 minuters åkande stannade Justin äntligen båten. Jag sträckte lite på mig samtidigt som jag försiktigt öppnade ögon. Men skräcken spred sig snabbt i kroppen.

- Du skulle bara våga!, utbrast jag. Han flinade och vände snabbt på den stora hinken. Det kalla vattnet mötte snabbt min hud och jag stelna till. Jag brast ut i ett högt skrik.

- JUSTIN!, röt jag och ställde mig snabbt upp. Justin backade bakåt och tillslut kom han till båtkanten. Jag flög på honom och vi åkte tillsammans ner i det varma vattnet. Jag tryckte ner Justins ansikte under vattnet och log. Jag skyndade mig upp på båten igen och kollade se framåt.

Det kändes som mitt hjärta slutat slå. Först nu insåg jag vart vi var. Det var så underbart.

-------------------------------------------------------------------
Det här kapitlet har Ida Linnea Lager skrivit ( adda henne på FB! )
Jag( Alice ) har varit så jävla hemsk mot er läsare! Men nu när skolan börjat är det så mycket som händer, sluta liksom fem! Jag ska bättra mig, jag ska skriva! Jag lovar! Ni är underbara ! Och förlåt igen. förlåt förlåt förlåt


One less lonely girl - chapter 115

Flygresan tog ett långt tag och när vi väl kom fram och ska kliva av flyget håller Melody hårt i min hand.

- Nu går vi av då, sa hon glatt och reste sig från sätet.

När vi gått av vet hon fortfarande inte vart vi är någonstans. Så fort vi kommer in till gaten så går jag framför Melody och jag ser hur hennes min förändras så fort hon läser vart vi är.

- WELCOME TO BAHAMAS!?!??! Skojar du nu Justin? sa hon och läste högt på välkomstskylten bakom mig.



Hon hoppade på mig och kramade om mig hårt.

- Nej jag skojar inte, kände att vi behövde åka bort lite ifrån allt där hemma och att vi har en mysig sista vecka innan turnén.
- Trodde vi skulle åka till typ London eller något men gud, det här är galet mycket bättre!
- Kom nu, vi måste in och hämta packningen. Vi måste skynda också för annars kanske bussen till hotellet åker utan oss.
- Hotellet? Har du bokat hotell också? frågade hon med häpnad min.
- Ja? Tror du att vi ska bo på gatan eller? sa jag och knuffa till henne lätt.
- Nej det är sant, förstår bara inte hur du kunde göra allting utan att jag märkte något, vi var med varandra i princip hela tiden förra veckan?
- Nja, hela tiden var vi väl inte med varandra men när du åkte och träffade Nicole så passade jag och mamma på att boka in en resa åt oss.

Hon gav mig det stora leéndet som gör mig alldeles knäsvag och sedan gick vi in och skulle leta upp våran packning. Det var fullt med folk överallt men som tur kände ingen igen oss. Glasögonen gjorde trots allt en del skillnad. 

När vi hittat packningen ska vi leta upp mammas kompis som jobbar på hotellet vi ska bo på som skulle stå med en skylt.

- Vad letar du efter Justin? frågade Mel och ryckte mig lätt i armen.
- Jag letar efter en kille med en skylt där det ska stå Derek på!
- Derek? Varför just Derek?
- Det är mitt kodnamn, tror du att han skulle kunna stå med en skylt där det står 'Justin Bieber'? Det skulle bli kaos här inne, sa jag och skrattade.
- Jo, det har du rätt i.

Efter att vi kollat runt ett litet tag så ser jag en man som står lika förvirrad som oss och letar runt. Han håller i en skylt där det står Derek. Jag tog Melody's hand och vi gick bort till mannen.

- Scott, sa han och räckte fram sin hand.
- Justin, sa jag och skakade den.
- Bussen går snart så vi måste skynda! sa han och tog våra väskor i varsin hand.

Vi går hastigt efter honom och försöker hinna med, vilket inte var lätt.

- Du, Justin? sa Mel och petade på mig samtidigt som vi gick.
- Vad är det? 
- Han verkar lite skum, är du säker på att det är rätt kille?
- Ja det är jag, jag har träffat honom förut, fast då var jag väldigt liten och min mamma och han är bra kompisar så han är pålitlig, tro mig!
- Okej bra!

När vi kom fram till bussen var det inte en vanlig turistbuss utan en liten fin vit buss där bara några personer får plats.

- Men skojar du nu Justin? Har du hyrt en buss också? sa hon och log stort.
- Allt för dig baby! sa jag och pussade henne på kinden och öppnade dörren åt henne.

Efter att ha åkt i tjugo minuter i bussen hör jag hur Melody's andetag hörs mer och mer. Jag kollar åt sidan och sen ner på hennes underbara ansikte och såg att ögonen var slutna och munnen lite vidöppen. 

- Vakna älskling, vi är framme vid hotellet nu! sa jag och skakade henne lätt.
- Redan framme? sa hon och gnuggade sig för ögonen.
- Du har sovit i en timma nu och klockan är nu snart två. Vi går till rummet och vilar oss lite sen har jag en överraskning förberedd, sa jag och höll upp bussdörren.
- Ännu en till överraskning? Du får aldrig nog va? sa hon och gick ur bussen.
- Nej, verkligen inte! Får aldrig nog av överraskningar eller dig, så du får vänja dig, sa jag och tog tag i hennes hand.

När hon vänder sig om ser jag hur hennes min förändras fort.

- Ska vi.. bo här? frågar hon och kollar på mig som ett frågetecken.
- Är det inte tillräckligt fint för dig eller? 
- Tillräckligt fint för mig? Rättare sagt finare? sa hon och kollade upp på det höga hotellet.

Medans Scott tog våra saker så gick vi in till lobbyn där vi fick våra nycklar och sedan tog en Piccolo som jobbar på hotellet med våra väskor till rummet.



- Det här är otroligt, aldrig sett ett finare rum! Eller borde jag säga lägenhet? Det är ju gigantiskt här! Det är ju bara att gå ner till havet typ en meter härifrån!? Kan vi inte bo här föralltid? Strunta i turnén och bara vara här med mig i all evighet? Snälla snälla snälla? Den här sängen är ju helt otrolig, tänk hur bra sex vi kommer ha i den! sa hon och slängde sig över sängen.
- Oj oj oj, där ser man! Ja det kan jag tänka mig men du vet att jag inte kan strunta i turnén, om några år så lovar jag dig att vi flyttar hit! sa jag och la mig brevid henne i sängen med armen om henne.
- Bra sötnos, nu har du lovat att vi ska flytta hit! sa hon och lutade huvudet uppåt och pussade mig lätt på munnen.
- Ska vi ta en powernap? Sen väntar nästa äventyr! frågade jag.
- Ja det kan vi, är helt slut! När vi vaknar så packar vi upp och sen går vi ut på ditt lilla äventyr!

Jag ställde alarmet på klockan tre så vi åtminstone får 40 minuters sömn. Jag har svårt att sova för det enda jag gör är att kolla på Melody. Hon är så vacker och söt när hon sover och jag kan inte sluta kolla. När hon väl började andas högt förstod jag att hon somnat helt vilket gjorde mig trött så tillslut somnade jag också.

Fick några minuters sömn och sen gick alarmet igång. Jag reste mig sakta upp och tog fram broschyren som låg i resväskan. Jag kollade upp tider och hur länge min överraskning höll på. Tid hade vi tillräckligt med kan man verkligen säga. 

- Upp med dig nu latmask! Vi ska packa upp och sen ska vi gå, upp och hoppa! sa jag och skakade om henne.
- Jajaja, jag är vaken! sa hon och satte sig upp.

När vi packat klart allting tog jag på mig mina badbyxor.

- Varför har du badbyxor? Ska vi till stranden? Skulle vi inte på ditt såkallade 'äventyr'?
- Hur vet du inte att äventyret är vid stranden? sa jag och la fingret under hennes haka och kysste henne.
- Smart där, jag ska också ta på mig badkläder antar jag?
- Smart där, ja det klart du ska!
- Åh, är så nyfiken! Vill veta nu, nu, nu!
- Du får veta snart om du bara skyndar dig så, sa jag och gav henne en blink innan hon försvann in på toan.

----------------------------------------------------------------------------------
Förlåt för dålig uppdatering, men det är som sagt bara jag som bloggar vilket känns uselt för jag orkar inte (Ronya). Trodde jag aldrig skulle behöva avsluta denna novell on my own, men tydligen så...



One less lonely girl - chapter 114

Jag gick fram till honom och han tog handen runt min nacke och drog mitt ansikte mot hans och kysste mig mjukt. Jag gick sedan ner till nedervåningen och ser att Pattie kommit hem. Hon stod i dörröppningen med stora resväskor runt omkring sig.

- Hej Pattie! sa jag och kramade henne.
- Oj hej Melody! Gud så rädd jag blev, sa hon och skrattade till. -Ska du äta här ikväll?
- Nej det ska jag inte, är påväg hem nu, så måste springa, men när jag kommer tillbaka får du berätta allt om New York.
- Jadå det ska jag! Vi syns snart då, hejdå.

När jag lämnat huset känner jag hur det vibrerar i min byxficka, det var ett SMS ifrån Justin.

''Skynda dig hit när du ätit och packat, saknar dig redan!''

Jag log än en gång för mig själv och började sedan springa fort hemmåt för att kunna komma tillbaka fort till honom.



Jag öppnade dörren hastigt och slängde nycklarna på bordet och rusade uppför trappan för att packa fort. Jag slängde i lite allt möjligt i min stora resväska som låg på sängen. Det var lite svårt att packa för att jag vet inte vart vi ska någonstans. Jag packade ihop det sista och släpade ut väskan ur rummet. När jag kom till trappan var det en liten utmaning att få ner väskan men det funkade tillslut. 

Jag kollade ner på lappen jag skrivit till pappa och när jag läst den la jag den på bordet brevid pennan. Jag tog väskan och låste sedan dörren efter mig. Efter att ha varit borta i 45 minuter kommer jag äntligen hem till Justin.

- WOW, det var en stor väska måste jag säga! sa Justin och bar upp den för trappan in till huset.
- Hehe, jag vet ju inte vart vi ska så jag bara packade ner det mesta,
- Jo, jag ser det. Mamma har gjort klart middagen, sen måste vi sova för vi ska upp tidigt!
- Jag är så nyfiken, du måste berätta vid middagen vart vi ska, sa jag och stängde dörren.
- Nej baby, det är en överraskning, sa han och la handen runt min midja och drog mig tätt intill honom.

Jag kollade in i hans ögon och log stort och kysste hans blöta läppar.

- Maten är klara ungar! ropade Pattie utifrån köket.

När vi kommer in är maten framdukat och ikväll blev det Tacos, vilket inte var speciellt ovanligt i detta hus.

- Tacos, varför är jag inte förvånad Pattie? sa jag och satte mig ner.
- Schhh, det är det enklaste! Men nu till imorgon, när måste ni gå upp? Så jag vet när jag ska väcka er,

Jag märker att Pattie kollar på mig men jag slänger min blick mot Justins.

- Jag har ingen aning om vart vi ens ska, vet alltså inte tiden, sa jag och kollade på Pattie.
- Vi ska upp vid fem tiden, flyget går runt åtta så vi borde väl hinna?
- Jadå, ni hinner, jag skjutsar er till flygplatsen! Kenny följer med er va?
- Inte denna gång mamma, den här gången åker vi själva och jag skjutsar oss till flygplatsen.
- Hur länge blir ni borta? frågade hon med förvånad blick.
- Förmodligen bara en vecka, jag måste ju vara väl förberedd för turnén.
- Vilket datum börjar turnén? frågade jag Justin och gav honom en ledsen blick.
- Den börjar den 26 Juni, och idag är det den 15 Juni och biljetten hem är bokad den 23, sa han och försökte le stort utan att visa maten han hade i munnen.

När vi ätit och suttit framför TV:n ett litet tag bestämde vi oss för att gå upp och sova. Jag tog tröjan som jag alltid hänger upp på stolskanten i Justins rum. Jag tog av mig tröjan och BH:n och satte på mig min sovtröja och försökte sedan dra av mina byxor, vilket var en riktig utmaning.

- Justin, kan du skynda dig lite, behöver hjälp med mina byxor!

Jag hör hur han stänger av duschkranen och bara på nån minut kommer han ut nyduschad i bara handduk runt midjan. 

- Vad behöver du hjälp med? sa han med tandborsten i munnen.
- Dra av mina byxor, dom är ett helvete att få av!

Han gick in i badrummet och la tandborsten på handfatet och kom sedan ut för att hjälpa mig. 

- Lägg dig ner på golvet då, sa han och tog sedan tag i ena byxbenet när jag väl låg på golvet.

Jag gillade när han tog i med hårda tag, som nu när han drog av mig mina byxor. Då har han alltid den där minen då han biter sig i läppen för att han anstränger sig. Han slängde mina byxor som landade precis ovanför min resväska och sen gav han mig ett handtag upp.

När vi låg i sängen låg jag i hans famn och vi båda kollade upp i taket. Jag vred huvudet och kollade lite snett för att se var han hade sin blick och den var fortfarande i taket, den var verkligen fokuserad.

- Vad tänker du på? frågade jag.

Han kollade ner på mig och trots mörkret kunde jag fortfarande se hans fina leénde.

- Vad jag tänker på? Jag tänker på dig, mig och oss och hur mysigt vi ska ha den här veckan framöver, du då? frågade han och pussade mig i pannan.
- Jag vet inte, allt är blankt. Men just nu när du frågade tänker jag på oss och vart vi ska någonstans.
- Det får du se imorgon, nu behöver vi sova, godnatt min finaste!
- Godnatt älskling, sa jag och sträckte mig uppåt för att ge honom en kyss.

Justins Perspektiv:

Jag vaknade av mammas gamla vanliga knackningar mot dörren som inte slutade förns jag svarat att jag var vaken.

- Sluta nu mamma, jag är vaken!
- Frukosten är serverad där nere, väck Melody nu också och kom sen ner, sa hon och jag hörde hennes steg i trappan.

Jag kollade på Melody och strök mitt finger lätt över hennes lena kind. Jag kunde inte låta bli att le bara av att kolla på henne, så otroligt söt när hon sover. Jag petade in mitt finger lätt i hennes avslappnade öppna mun och hon vaknade direkt med ett ryck.

- Vad gör du!? Du vet att jag hatar när du väcker mig sådär, sa hon och reste sig irriterat upp ur sängen.
- Förlåt baby, men du var så söt och ville egentligen inte väcka dig, But I had to! Nu är det frukost, kom så går vi ner.

Vi gick ner och åt våra rostade mackor med ägg och Juice. När vi väl ätit upp gick vi upp och klädde på oss och tog sedan ner våran packning och ställde den vid ytterdörren. Medans Melody var och hjälpte mamma och ta undan disken kom jag på att jag ändå kan ta ut packningen till bilen.

- Borde vi inte åka nu Justin? frågade Mel och gäspade.
- Jo, vi ska åka nu. Mamma, kom hit!

Pattie kommer ut i hallen med ett litet leénde på läpparna och kramar om oss båda.

- Kom hem hela nu, vill inte veta av något hyss och ja, jag kommer ringa er och se till att allt är bra.
- Vi syns om en vecka, hejdå! sa jag och kramade henne och stängde sedan ytterdörren.

Vi satte oss i bilen och det första Melody alltid gör är att hon sätter på radion på högsta volym. 

- 'Grab somebody sexy tell 'em hey, Give me everything tonight' Sjöng Melody med i låten och tog tag i min arm.
- Varför tar du tag i min arm för? frågade jag med ett leénde och kollade på hennes grepp runt min arm.
- Dom sjunger ju 'Grab somebody sexy tell 'em hey'? sa hon med ett skratt.
- Nu var du allt rolig va? sa jag och sträckte mig fram för att ge henne en snabb puss innan rödljuset slog om till grönt.

När vi kom fram till flygplatsen var det så lugnt och som tur var det ingen stor fanklunga som sprang efter. Vi träffade på några trevliga fans och tog några bilder. När jag skulle ta ut biljetterna bad jag Melody att backa lite så att hon inte skulle se vart vi skulle. 

Jag såg hur hon kollade på biljetterna som jag höll i handen medans jag gick mot henne.

- Får jag se nu? Snälla snälla snälla!
- Nej, du får se när vi kommer fram älskling!

Flygresan tog ett långt tag och när vi väl kom fram och ska kliva av flyget håller Melody hårt i min hand.

- Nu går vi av då, sa hon glatt och reste sig från sätet.

När vi gått av vet hon fortfarande inte vart vi är någonstans. Så fort vi kommer in till gaten så går jag framför Melody och jag ser hur hennes min förändras så fort hon läser vart vi är.

- WELCOME TO BAHAMAS!?!??! Skojar du nu Justin? sa hon och läste högt på välkomstskylten bakom mig.

--------------------------------------------------------------
Långt kapitel, och förlåt för dålig uppdatering. Vet inte hur mycket jag (ronya) kan tacka er som fortfarande läser. NI ÄR BÄST!♥♥♥

One less lonely girl - chapter 113

- Här kom och sätt dig här, sa justin som nu satt på en bänk ihop kurad med kepsen nerför ögonen.

Jag satte mig bredvid honom och han höll armen om mig för att vi skulle se ut som ett normalt par, men så kom jag på att det går inte, jag menar han är ju Justin Bieber?

Vi hörde fortfarande hur folk tog kort men inte lika mycket så som det var tidigare, vilket var en lättnad. Efter att ha suttit där ett tag och allt fler och fler paparazzis försvann bestämde vi oss för att sitta kvar ett litet tag.

Mitt under våran konversation så ser jag hur Justin helt plötsligt inte lyssnar på vad jag säger och jag ser att hans blick har fastnat lite längre bort i parken, undra vem det nu var som han såg.



- Justin vad är det?

Han svarar inte utan reser sig upp med ett stort leénde på läpparna och springer fort fram till en gammal gubbe tvärs över gatan. Jag ser att dom står och kramas rätt så länge och sen känner jag igen honom, det är ju hans morfar.

- Bruce, sa han och sträckte fram sin hand.
- Melody, hej! sa jag och skakade hans hand.
- Vad gör du här? Varför har du inte sagt att du är här i Atlanta för? frågade Justin.
- Jag skulle överraska er ikväll, eftersom Pattie kommer hem ifrån New York nu till middag och ja, jag tänkte komma förbi då.
- Juste, mamma kommer hem ikväll, det hade jag helt glömt bort! Men följ med oss, vi ska bara vara ute lite och sen röra oss hemmåt. Eller är det okej för dig Mel?

Han kollade på mig och jag kunde inget annat göra än att le.

- Självklart får han det!

Vi promenerade runt i Justins område och pratade om allt, eller rättare sagt dom pratade och jag ville inget annat än att lyssna på deras konversation. Bruce berättade rätt mycket om Justins barndom för mig och Justin skämdes över en del saker han berättade men det var riktigt kul att höra.

- Ska vi röra oss hemmåt? Börjar bli rätt så hungrig, sa Justin och tog min hand.
- Jo det kan vi, sa jag och log.

Vi gick hemmåt och precis när vi kliver innanför dörren ringer min mobil.

- Hallå det är Melody.
- Hej gumman, vart är du? frågade pappa.
- Hemma hos Justin nu, vart är ni någonstans? Har ni kommit hem än?
- Ja, vi landade för ungefär två timmar sen.
- Okej, har ni haft kul? Simmade Noah med delfiner tillslut då?
- Ja det har vi verkligen haft, ja det gjorde han och jag fick några fina bilder!
- Okej, ska bli kul att få se men du pappa, jag måste gå nu, ska äta lunch nu hos Justin men jag kommer hem senare då?
- Ja gör det, klockan är ju bara tre, men kom hem till middag vid sju tiden ungefär då.
- Okej bra, puss!

Jag la ner mobilen och gick in i köket där nu Justin och Bruce gjorde mackor.

- Vem var det som ringde? frågade Justin nyfiket.
- Nej det var bara Pappa, han och Noah är hemma ifrån Spanien nu och jag ska äta med dom vid sju tiden. 
- Vi syns väl efteråt? För imorgon så ska jag ju, du vet överraskningen jag berättade om?
- Juste, överraskningen!
- Du måste alltså packa ikväll.
- Vänta, vadå packa? Vart ska vi? frågade jag
- Det är en överraskning, sa han och kramade om mig hårt.
- Vad för överraskning, och hur länge är vi borta då?
- Packa för typ en vecka, sen så handlar vi säkert lite kläder och sånt där. För om tre veckor åker jag ju på turné.
- Påminn mig inte, sa jag med ledsen min.

Vi gick och satte oss i soffan med varsin macka och kollade på TV. När klockan närmade sig halv sex hade Justins morfar somnat i stolen. Jag närmade mig Justin i soffan och började kyssa han på halsen.

- Så det är det du vill göra nu? frågade han och tog ett grepp runt min nacke och började kyssa mig.
- Vadå, vill inte du? Ska vara hemma om två timmar typ, så tid har vi? sa jag och log stort samtidigt som vi kysstes.
- Men morfar är här?
- Kom så går vi bara upp till dig, hur svårt är det?

Han kollade på mig och kysste mig snabbt och tog sedan min hand hårt och vi sprang fort uppför trapporna. Så fort vi kom in i hans rum slet vi av varandras kläder och slängde oss i sängen. Han började smeka mig lätt utanför trosorna och jag tog sedan in handen innanför hans kalsonger och hörde hur han kved till. Han vart som vild och drog av mig trosorna fort. Han stötte in i mig långsamt och ökade takten sekund för sekund. Ungefär fem minuter senare kom jag på att han aldrig satte på sig en kondom.

- Vänta Justin, du har ingen kondom! sa jag och andades tungt.

Han drog ut den och jag kände att det vart alldeles kladdigt, då förstod jag att han hade kommit.

- Vad fan tänker du med? Hur kunde du inte sätta på kondom? Tänk om jag blir gravid nu?
- Det tror jag inte, för jag hann ta ut den..
- Om jag blir gravid, fy fan för dig då!
- Men gumman, du kommer inte bli det, och ifall du nu RÅKAR bli det så kommer det ordna sig, sluta oroa dig, sa han och la armen om mig.

Jag bet till hans arm lätt och han började tillslut skratta av smärta.

- Okej, aj, det där förtjänade jag! 

Jag reste mig upp och satte på mig trosorna och resten av kläderna.

- Kommer du tillbaka sen baby? frågade han innan jag gick ut ifrån dörren.
- Ja det gör jag nog, jag tar med mig packningen också!
- Gör det du! Kom hit en gång nu bara innan du går.

Jag gick fram till honom och han tog handen runt min nacke och drog mitt ansikte mot hans och kysste mig mjukt. Jag gick sedan ner till nedervåningen och ser att Pattie kommit hem. Hon stod i dörröppningen med stora resväskor runt omkring sig. 

- Hej Pattie! sa jag och kramade henne.
- Oj hej Melody! Gud så rädd jag blev, sa hon och skrattade till. -Ska du äta här ikväll?
- Nej det ska jag inte, är påväg hem nu, så måste springa, men när jag kommer tillbaka får du berätta allt om New York.
- Jadå det ska jag! Vi syns snart då, hejdå.

När jag lämnat huset känner jag hur det vibrerar i min byxficka, det var ett SMS ifrån Justin.

''Skynda dig hit när du ätit och packat, saknar dig redan!''

Jag log än en gång för mig själv och började sedan springa fort hemmåt för att kunna komma tillbaka fort till honom. 

-----------------------------------------------------------------
Oj oj oj, undra vad överraskningen är för något! Vad tror ni?
Måste bara berätta angående uppdateringen, det är sommarlov och vi har varnat om riktigt dålig uppdatering. Så vi skriver när vi känner för det och vi vet att vi förlorat många läsare, men ni trogna som stannar kvar, LOVE YOU! <3

One less lonely girl - chapter 112

Jag sträckte sedan ut min hand och reste honom upp. Han höll sig fortfarande om runt magen och så fort vi kom in i huset la han sig i soffan.

- Justin, du blöder! sa jag och pekade mot hans ögonbryn.

Han la handen där och fick nu blod på handen. Jag sprang och hämtade papper fort och la det över ögonbrynet.

- Håll där, jag ska bara hämta plåster!
- Men mel, det är bara ett litet sår, det är ingenting.

Jag sprang ändå och hämtade plåster och så fort jag kom tillbaka satte jag på honom plåstret.

- Tack!
- Vila lite nu, det behövs. Jag väcker dig om ett tag när Smallville börjar, sa jag och pussade honom och han besvarade den lätt.



Justin somnade fort och jag gick och tog upp våra badkläder för att hänga upp dom ute i trädgården. När jag kommer ut ser jag hur killarna kommer tillbaka vid uppfarten och dom fortsätter att gå mot mig trots att Justin inte var där. Jag gick fort till linan där jag nu hängde upp våra badkläder och när jag vänder mig om för att gå känner jag hur en hand läggs på min axel.

- AAH! 
- Förlåt, inte meningen att skrämma dig sådär. Shit, lättskrämd tjej, sa killen och slog till sin kompis lätt i armen som nu skrattade.
- Vad vill ni? Vad gör ni här? Varför har ni inte lämnat området än? Stick härifrån!
- Det bestämmer inte du, sa han och närmade sig mig.

Han tog tag i ett grepp runt min handled och när jag skulle dra ur den ur hans grepp tog han med andra handen runt min haka och drog mitt ansikte nära hans.

- Varför lämnar du honom inte, så vacker som du är, sa han med en skrämmande röst.
- Tror du att jag skulle lämna honom för ett äckel som dig? Aldrig i livet, sa jag och spottade nu han i ansiktet.

Jag kom mig ur hans grepp och sprang nu fort in i huset och smällde dörren hårt efter mig och låste. Jag lutade mig mot dörren och satte mig ner på golvet, undra vad han skulle gjort om jag inte kom loss? En hård spark kändes mot dörren och lät med en hög smäll. Jag skakade till för att jag blev så rädd och när jag reser mig upp för att kolla ut kommer Justin som nu vaknat och håller runt mig bakifrån.

- Vad hände, vad var det som lät?
- Nej, jag vet inte, säkert något, ehm .. någon som busknackade?
- Okej, konstigt. Busknackade? Gör folk det fortfarande, busplingar man inte?
- ÖPPNA DÖRREN BIEBER! skrek nu killen som var alldeles rasande utanför dörren.

Justin kollar på mig med uppspärrande ögon.

- Har skitungarna inte gått än? sa han och kollade ut igenom kikhålet.
- Nej, asså dom kom tillbaka och ..
- Och vadå? frågade han oroligt.
- Nej men inget han bara..
- Han bara vadå? Säg nu Mel.
- Han höll bara fast mig men det är okej, jag kom loss och sprang fort in det var därför jag satt här. Men dom har nu gått, sa jag och kollade ut i kikhålet och såg att dom nu hade gått.

Jag såg hur Justin blev alldeles till sig när jag sa att han höll fast mig.

- Vad gjorde han sa du?
- Nej men inget, vi glömmer det. Smallville började för fem minuter sen, kom så går vi och kollar! sa jag och drog mig med honom till soffan.

Han hade svårt att glömma det men tillslut när jag kysst honom ett antal gånger och satte på Smallville så slutade han tänka på det. 

Klockan närmade sig elva när programmet var slut och då märkte jag att han somnat. Jag la en filt över honom och ringde sedan pappa för att höra hur det var med han och Noah, inte träffat dom på nästan två veckor nu.

* - Hej pappa. Hur mår du? Och hur mår Noah? Saknar er!
- Hej min sockertopp! Jo, jag mår bra är bara väldigt trött. Noah sover just nu men han mår bra, han fick sommarlov idag faktiskt.
- Idag? Jag fick det för några dagar sen, men som du vet har jag inte varit i skolan på ett tag.
- Jo jag vet, lärarna ringde men dom sa att trots det så har du fortfarande hyfsat bra betyg.
- What?! har jag? konstigt, jag trodde jag fick IG i allt.
- Nej, Mona din svenska lärare sa att du hade jätte bra betyg bara att du hade ovanligt mycket frånvaron senaste månaden. Beror det på Justin?
- Om det beror på Justin? Nej det gör det inte, jag vet inte varför jag skolkar, ja orkar bara inte skolan.
- Okej gumman, men är det inte dags att komma hem snart? Du har sovit borta i snart två veckor, det är lite
tomt utan dig.
- Vi får se, trivs så bra med Justin och vill vara med honom innan han åker iväg nu i sommar på turné.
- Sommar turné, va?
- Ja, det är ju därför jag sover här o ja, hehe.
- Jaha okej, hade ingen aning om det! Men sen måste jag bara säga förlåt för vårat bråk förut för ett tag sen.
- Det är lugnt, det är bortglömt nu pappa. Vi syns snart, puss.
- Puss och godnatt. *

När jag lagt på går jag upp till Justin rum och tar fram den gamla vanliga stora t-shirten och lägger mig fort i sängen. Precis när jag håller på somna hör jag hur någon kommer in i rummet och jag vänder mig om och ser att det är trötta Justin som gnider sig för ögonen som kliver in och lägger sig bredvid mig.

- Det var kallt där nere, speciellt utan dig, sa han och jag kände hans gäsp vid mitt öra.
- Vart det varmare nu? frågade jag och log för mig själv.
- Ja, mycket varmare och även mysigare, sa han och höll hårdare om mig när vi låg sked.
- Okej men du Justin?
- Ja, vad är det?

Jag vände mig nu mot honom och han höll fortfarande handen runt min midja.

- Jag vill bara säga att du ska glömma dom där killarna, dom är inte värda din uppmärksamhet så glöm dom bara. Och om dom kommer igen så ringer vi polisen eller något, för du har blivit tillräckligt utsatt så..
- Men..
- Inga men, du måste lova mig det? För jag vill inte att du ska skadas mer än vad du redan gjort!
- Skadas? Det är bara något skrapsår och sen det där med magen gick ju över?
- Ja, exakt det gick över men du kommer få skador och det kan jag lova dig och dom kommer inte gå över.
- Va, kommer jag få det av dig?
- Nej ditt dummefan, av killarna eller några andra ifall du ska vara så uppkäftig hela tiden. Lova mig bara det?
- Sluta bli så arg, ja älskling jag lovar men om dom gör något måste jag väl ändå få göra motstånd.
- I värsta fall så ja, men annars så gå bara ifrån eller ring polisen.
- Okej, men nu sover vi, det är en dag imorgon också och på lördag ska jag ta iväg oss någonstans.
- Ta iväg, vänta vart då?
- Det får du se då, som en sista grej innan jag åker iväg.

Så fort han sa 'åker iväg' fick jag en klump i magen, hur skulle jag klara mig utan honom i hela två månader?

- Okej, ser fram emot lördag och även imorgon och resten av alla dagar i livet med dig. Godnatt nu finaste du, sa jag och kysste honom och kände direkt tandkrämssmaken på mina läppar.
- Du är bäst, bara så du vet! sa han.

Vi låg nu sked igen och samtidigt höll jag om hans hand och klämde den hårt efter det han nyss sa. Jag hörde hur han somnade genom att jag hörde hans tunga andetag och hur dom flämtade mot mitt bakhuvud och jag somnade fort på bara någon minut strax efter Justin.

Nästa morgon gick vi upp tidigt bara för att gå ut på en promenad. Jag bad Justin att ta på sig sin keps, inte bara för att täcka sitt sår utan även ifrån paparazzisarna. Vi tänkte att vi skulle försöka ta en vanlig promenad i Atlanta, men det gick inte så lätt som vi trodde. Alla paparazzis kom springandes efter oss och vi blev tvungna att springa fort som bara den för att inte bli omringade, trodde helt ärligt att paparazzisarna skulle kunna döda oss. När vi sprungit det fortaste vi kunde så kom vi till en lekpark.

- Här kom och sätt dig här, sa justin som nu satt på en bänk ihop kurad med kepsen nerför ögonen.

Jag satte mig bredvid honom och han höll armen om mig för att vi skulle se ut som ett normalt par, men så kom jag på att det går inte, jag menar han är ju Justin Bieber?

Vi hörde fortfarande hur folk tog kort men inte lika mycket så som det var tidigare, vilket var en lättnad. Efter att ha suttit där ett tag och allt fler och fler paparazzis försvann bestämde vi oss för att sitta kvar ett litet tag.

Mitt under våran konversation så ser jag hur Justin helt plötsligt inte lyssnar på vad jag säger och jag ser att hans blick har fastnat lite längre bort i parken, undra vem det nu var som han såg.

----------------------------------------------------------------
HEHEHEHEH efterlängtat I guess? :) here it is!!

Förlåt!

Novellen börjar snart ta slut :( Förlåt att vi inte avslutar storyn men jag (ronya) har uppdaterat dom tre senaste kapitlena och det känns lite värdelöst att jag ska behöva fortsätta storyn och ingen av oss har ork längre till att fortsätta. Men jag ska försöka klämma in slutet och några till kapitel. Vi får se om vi börjar på en ny story senare, när vi planerar allt i förväg! Hehehe!

Tumblr_lmkzxj4r4x1qcl3bdo1_500_large

One less lonely girl - chapter 111

Vi gick upp och som vanligt lånade jag en stor tröja som jag kunde sova i och sen stod vi båda tillsammans och borstade tänderna. Jag blev alltid klar lite tidigare än Justin för han ska alltid ta sån tid för att sätta in sin bettskena i munnen som han har om nätterna. Den är tillför att sätta hans tänder och käke på rätt plats, så att allt är fint och helt rakt!

När han kommer in i hans rum när jag ligger i sängen ser jag hur bedrövad han ser ut att vara.

- Vad är det? Gör det ont? frågade jag och höll om hans arm när han la sig bredvid mig.
- Ja det gör det, sa han med en ledsen min.
- Men nu sover vi, så tänker du inte på det! Godnatt, älskar dig mest, sa jag och sträckte på mig för att kyssa honom.

Han höll kvar mitt ansikte när jag kysste honom och stannade kvar i några extra sekunder.

- Älskar dig också, och förlåt för mitt jobbiga och tråkiga humör. Jag ska bli bättre, tro mig! sa han och pussade mig godnatt en sista gång.


Målarfärg, Justin & Melody.

Nästa morgon gick jag upp tidigare och lät Justin sova ut. Jag gjorde i ordning en macka och satte mig framför TV:n. När jag ätit upp och det inte var några roliga program på TV tänkte jag gå upp till Justin och gosa lite med honom men då kom jag på att klottret fortfarande inte är borta än. Jag gick till disken och la tallriken i diskmaskinen och brödkanterna som blev över i papperskorgen. Sen letade jag efter den sprayen som gör att man kan ta bort klotter. När jag väl hittade den blev jag bara tvungen att hämta en hink med vatten och trasorna från igår.

När jag kom ut var fortfarande klotter stanken kvar och jag kollade nu på den röda svaga texten som såg ut att vara inristad i dörren, fan vilken tid det här kommer ta.

Jag började gnugga och gnugga och tog i allt jag hade i hela 20 minuter. Efter att ha stått i en hel timma med enstaka pauser så började det försvinna, och justin som sa att det aldrig skulle gå bort? Vänta, dörren är ju vit, varför inte bara måla om den?

Jag gick in i garaget och gick till hyllan som stod framför Justins bil. Där fanns det enstaka vita målarfärg burkar. Jag blev tvungen att ta en pall för att kunna nå upp till färgburkarna. Dom var rätt så tunga och när jag väl hittade den rätta färgburken fick jag ta ner den sakta för att inte ramla. 

Jag vinglade till och höll precis på att tappa den över Justins bil, som tur var att jag höll balansen och tog ett hårt grepp om burken så jag tappade den inte. Nu saknades bara penslar som låg hyllan under burkarna. Jag gick ut till dörren och öppnade nu burken och doppade penseln. Det var av ren gissning av att färgen skulle matcha, vilket den också gjorde. Jag penslade och penslade och den röda klotterfärgen försvann fort. När jag målat klart ställde sedan dörren ute i solen. Medans den torkade tog jag undan målarfärgen och penslarna. 

Efter att ha ställt undan allt sprang jag fort in i huset och sprang fort upp till Justin. Jag slängde mig över honom och jag känner hur han börjar vrida på sig under täcket, han var nu vaken.

- Godmorgon älskling, är du vaken, är du vaken!?!?!?! frågade jag och höll hans ansikte mellan mina händer.

Han blundade fortfarande och hade öppen mun men han nickade en sakta och en trött nickning. Jag låg nu över honom och han låg där helt still och jag hörde fortfarande hans tunga andetag, han halv sov alltså.

- Vakna baby, det är tråkigt utan dig!
- Vad är det som luktar? frågade han och reste sig sakta upp.

Jag ställde mig upp ur sängen och kollade på mina händer som var alldeles vita av färg och gömde dom genast bakom ryggen.

- Vadå, vad är det som luktar? Jag känner inget, sa jag och började spraya runt bodyspray i rummet.
- Vad håller du på med, varför sprayar du äcklig tjejspray för? frågade han och log.
- Nej, ingenting! Jag har en överraskning till dig, kom ner snart när jag ropar!

Jag hörde hur Justin svarade 'OKEJ' innan jag sprang nerför trapporna. När jag kom ut i trädgården och strök mitt finger lätt över dörrkanten, yes den hade torkat. Nu satte jag upp dörren och sprang sedan fort upp till Justin.

- Kom nu, kom! sa jag och tog tag i hans hand och drog honom fort upp ur sängen.
- Varför så bråttom? sa han och skratta.

När vi kom ner till köket så bad jag honom att hålla för ögonen.

- Jaja, jag håller för! svarade han.

Nu stod vi framför dörren utanför huset.

- Nu luktar det sådär igen, vad har du gjort Melody, är as nyfiken!


JUSTINS PERSPEKTIV:
- Nu kan du ta bort händerna! sa Melody.

Jag tog bort händerna och såg nu vad hon hade gjort. Det var doften av nymålat som luktade och jag såg nu den 'nya' fina dörren, all klotter var borta.

- Jag, jag vet inte vad jag ska säga!
- Tack kanske? sa hon och log gulligt.
- TACK! sa jag och kramade om henne hårt.
- Jag sa ju att det skulle gå bort, först stod jag och skrubbade ett tag, sen så kom jag på att målarfärg måste ju funka. 
- Du är bäst baby! sa jag och kysste henne mjukt.

Vi gick nu hand i hand in i huset och gjorde i ordning frukost.

- Kan jag få mjölken? frågade hon.
- Sure, här! sa jag och sträckte den till henne.
- Vad ska vi göra idag då? Det är lördag, soligt och bra väder, kanske bada?
- Jo, bada kan vi göra! Har nya badbyxor och du kanske vill köpa en ny bikini?
- Jo, sant, behöver en ny! Har fyra stycken men dom är ifrån förra året. Vi åker in till centrum efter frukosten, eller?
- Det låter bra! sa jag och sträckte mig över bordet för att ge henne en kyss.

Efter att vi ätit satte vi på oss vardagliga kläder, fixade i ordning lite picknick och gick sedan ut till bilen.

- Kan vi inte cykla istället? frågade Mel precis när hon öppnade bildörren.
- Jo, det har du rätt i, vi cyklar!

Vi gick till mitt cykelrum och tog ut varsin cykel.

- Nu får du cykla på mammas cykel om det är okej? frågade jag.
- Såklart det är, trots att den är lite liten så funkar det! sa Melody och brast ut i skratt när hon satte sig på sadeln.

Vi cyklade in mot stan och möttes av några fåtal paparazzis påvägen som vi kom undan. När vi väl kom in till stan drog vi ner solglasögonen och parkerade utanför H&M.

- Dom har alltid billiga badkläder här, så hit går vi! sa jag och tog hennes hand och vi började gå mot H&M.

När vi kom in var det nästan inget folk där, vilket var riktigt skönt. Vi gick fort till badkläder avdelningen bara för att få det överstökat. 

- Var den här bikinin fin? sa hon och visade upp en turkos bikini med paljetter.
- Den var jätte fin, men med tanke på paljetterna, kommer dom inte åka av?
- SMART där, hehe! sa hon och hängde tillbaka den.

Jag kollade runt lite och hittade sedan en jätte fin lila/mörk rosa bikini som jag såg på en gång skulle passa henne perfekt.

- Den här då? sa jag och sprang fram till Melody som stod lite längre bort.

Hon tog den och höll upp den mot sin kropp framför spegeln. 

- Varför känner du mig så bra? Den här är PERFEKT!

Vi gick till kassan och betalade bikinin och gick sedan ut till cyklarna för att åka till stranden. Några paparazzis såg oss och började springa men som tur hann vi åka iväg innan dom fick några bra bilder.

När vi kom ner till stranden var det rätt mycket folk men vi brydde oss inte. Vi gick in till ett ombytesbås och bytte om till våra badkläder. Jag kunde inte undgå från att smygkolla lite när hon bytte om, hon var så vacker. När vi gick ut ur båset stod tre fans där och vi gav dom en varsin autograf och sen tog vi en bild med varandra.

- Kom vi badar nu! sa jag och ställde mig för solen medans Mel solade.
- Du kan bada, jag kommer strax!

Jag sprang då ner till vattnet och doppade mig snabbt och blötte håret extra för att försöka kunna göra en hairflip, vilket nu funkade. Dags att klippa sig snart antar jag. Jag sprang upp till Mel och la mig över henne alldeles blöt.

- JUSTIN!!!!!! VAD GÖR DU, du är iskall!! skrek hon och försökte få bort mig.
- Du bad om det, du bad om det! Du kom inte ner när jag ville bada, sa jag och ställde mig nu upp.

Mel ställde sig upp och började torka av sig vattnet med handen som hon fått på sig. Då tog jag tag om henne och lyfte henne upp.

- Vad gör du Justin? frågade hon och jag började gå mot vattnet.
- Det får du se!
- Åh nej, du skulle bara våga!

Jag stod nu halvvägs ut i vattnet med Mel sprattlandes i famnen.

- Släpper du mig, då jävlar! sa hon och höll hårt om min nacke.

Jag började luta mig ner så att hennes rumpa nuddade vattenytan och sen släppte jag henne helt.

- Du är ju SJUK! FY FAN VAD KALLT! sa hon och skrattade högt och hoppade upp i min famn.
- Det är bara vatten baby, inget annat. sa jag och höll om henne runt ryggen.

Hon kollade nu in i mina ögon och bad mig sedan dra ner solglasögonen för att det var fullt av paparazzis där. Hon la armarna runt min nacke och nu stod vi där, offentligt och kysstes. Jag la händerna på hennes rumpa och började backa djupare ut i vattnet medans vi kysstes. Tillslut hoppade hon upp i min famn och jag bar runt på henne ovanför vattenytan. Det var väldigt många som stod vid strandkanten med kameror men vi brydde oss inte, vi struntade i varenda en. För så länge vi hade varandra så spelade det ingen roll om några kyss bilder kom ut. Dock var det irriterande för vi får aldrig tid själva men vad ska man göra.

Vi gick upp efter att varit i vattnet ett tag för att sola. Timmarna gick och efter att ha ätit upp picknicken vi hade med oss bestämde vi oss för att röra oss hemmåt. När vi kom hem stod det några killar utanför huset och dom såg inte ut att vara fans. 

Melody's Perspektiv:

- HÄR KOMMER HAN JU! började killarna skrika.
- Justin, kom vi går in bakvägen! sa jag och höll hårt om hans arm.
- Nu får det vara nog, sa han och ryckte sig ur mitt grepp och gick med raska steg mot dom två killarna som nu gick mot Justin.

Jag stannade kvar vid cyklarna och visste inte varför jag stod kvar där. Det började lugnt, Justin stod och pratade med dom och jag hörde inte vad dom sa men det verkade gå bra tills en av killarna puttade Justin och då bröt världen loss. Han gav honom en rak höger så att han föll mot gräset och då skallade den andra killen Justin så att han också låg på marken. Då reste sig den andra killen upp så att båda stod och kollade ner på honom, först spottade dom och sedan sparkade honom i magen. När andra killen skulle ge honom en spark hann jag precis komma fram och puttade undan honom.

- RÖR DU honom igen, fy fan! Det är så jävla fegt att sparka på någon som ligger ner, stick härifrån nu innan polisen kommer!

Så fort killarna hörde ordet Polisen sprang dom fort därifrån och ena killen hann skrika: 'Jävligt värdelös pojkvän du har, du förtjänar bättre!'

Jag hukade mig ner och satte mig nu bredvid honom. Jag hörde hur han kved av smärta och höll sig för magen, och det gjorde så ont att se honom ha ont.

- Killen har rätt, du förtjänar bättre Mel.
- Säg inte så, det är dig jag valt och det är med dig jag är lycklig. Jag vill inte ha någon annan, så sluta säg sådär. sa jag och pussade honom på kinden.

Jag sträckte sedan ut min hand och reste honom upp. Han höll sig fortfarande om runt magen och så fort vi kom in i huset la han sig i soffan. 

- Justin, du blöder! sa jag och pekade mot hans ögonbryn.

Han la handen där och fick nu blod på handen. Jag sprang och hämtade papper fort och la det över ögonbrynet.

- Håll där, jag ska bara hämta plåster!
- Men mel, det är bara ett litet sår, det är ingenting.

Jag sprang ändå och hämtade plåster och så fort jag kom tillbaka satte jag på honom plåstret.

- Tack! 
- Vila lite nu, det behövs. Jag väcker dig om ett tag när Smallville börjar, sa jag och pussade honom och han besvarade den lätt.

-------------------------------------------------------------------------------
LÅNGT kapitel :) förlåt än en gång för dålig uppdatering och kapitel heheheheh!

One less lonely girl - chapter 110

Jag tog tag i Justins hand och vi gick in igen i huset. Han sa ingenting utan vi gick bara upp till hans rum och han la sig i sängen utan att säga ett ord. Jag höll om honom hela natten och han hade inte ens sagt godnatt till mig än. Jag tror att det var den här händelsen som fick honom att inse att det var nog nu. Nu skulle haters'arna få så mycket skit så det bara skriker om det. Och nu vet jag att Justin är villig att göra vad som helst för att just nu så skiter han totallt i vad pressen och familjen säger, inget kan stoppa honom denna gång, inte ens jag eller fansen.



Dagen efter stod jag och Justin i timmar och försökte ta bort klottret, det var svårt men vi hade köpt ett specielt sprej och gjorde att det gick bort. Några gånger under tiden då vi tog bort klottret såg jag hur Justin torkade bort något på kinden med handen eller snyftade till.

-Hur är det Justin?
-Nä älskling, känner mig lite sjuk.

Det var bullshit, det visste jag men jag ville inte börja säga emot Justin utan jag lät honom komma undan med det. När vi satt och åt middag var jag tvungen att bryta tystnaden.

-Justin, under hela dagen har du knappt pratat med mig och jag ser hur du nästan gråter, även om du försöker dölja det så ser jag det. Du måste snacka med mig.

Han kollade på mig och tog sedan ett djupt andetag.

-Det är bara det att.. jag förstår inte vad jag gör för fel. Varför det finns så många haters? Vad gör jag för fel? Dom säger att jag är bög, att jag sjunger som en tjej, att jag borde dö och sånt. Vad fan är det med människor? Jag vet, alla gillar olika men varför skulle just jag nästan få allt hat?

Oförberett så slog han sin näve hårt i bordet så att jag hoppade till. Även om jag visste att det inte var mig han var sur på blev jag lite rädd för Justin eftersom jag aldrig sett honom såhär arg. När Justin märkte hur rädd jag blev gick han fram till mig och satte sig brevid mig.

-Förlåt att jag reagerade sådär, sa han och tog min hand.

Jag tog hans huvud i mina händer och lutade mig mot honom.

-Jag vet att det är tufft, men jag och alla dina fans finns här för dig. Och vi kommer alltid stötta dig och finns här för dig! Glöm aldrig det.

Jag kysste hans perfekta läppar och kramade honom hårt.

-Du är en inspiration för så många tjejer och killar i världen och du får oss alla att le i svåra stunder. Tro mig, jag är också en belieber! sa jag till honom.

Han log mot mig och kysste mig en gång till. Medans jag plockade undan gick Justin till datorn, förmodligen twitter som vanligt. När jag stod ute i köket tog jag upp iphonen och kollade om Justin skrivit något på twitter än. Ett nytt inlägg för bara nån minut sen. 

Samtidigt som jag läste vad han skrivit stod jag nu lutad mot väggen bakom honom. Jag gick fram och la handen på hans axel då han skrek till högt.

- AAHH! 
- Förlåt, inte meningen att skrämma dig sådär! sa jag.
- Hehe, inte ditt fel, sa han.
- Vad gör du för något på datorn då? frågade jag och lutade mig framåt med armarna runt hans nacke bakifrån.

Jag såg hur han började fort kryssa ner massor av rutor, han vart som alldeles nervös.

- Nej, inget! Twitter bara, sa han och kollade upp på mig.
- Jag såg ditt twitter inlägg, det var jätte gulligt! Jag lovar att du blir trending topic nu igen som vanligt, haha.
- Som vanligt? Det händer väl inte så ofta va?
- Jo? Alltid när jag loggar in står det något om dig, du kanske är för van för att reagera?
- För van för en trending topic, skulle inte tro det sötnos! Men vi säger väl så, sa han med ett skratt.

Nu började det med att Justin gäspade och det smittade av sig till mig.

- Nu gäspar jag också, sa jag och gäspade samtidigt.
- Ska vi gå och lägga oss eller? börjar bli as trött, sa han och lutade sig mot min axel.
- Ja, är också skit trött. Vi tar bort resten av klottret imorgon.
- Äh det kommer ändå inte gå bort så.
- Men jag hjälper dig, vi går ingenstans förens det är borta, okej? sa jag och tog hans ansikte mellan mina händer.
- Jo, okej om du vill det så gärna ska jag inte säga emot!

Vi gick upp och som vanligt lånade jag en stor tröja som jag kunde sova i och sen stod vi båda tillsammans och borstade tänderna. Jag blev alltid klar lite tidigare än Justin för han ska alltid ta sån tid för att sätta in sin bettskena i munnen som han har om nätterna. Den är tillför att sätta hans tänder och käke på rätt plats, så att allt är fint och helt rakt!

När han kommer in i hans rum när jag ligger i sängen ser jag hur bedrövad han ser ut att vara.

- Vad är det? Gör det ont? frågade jag och höll om hans arm när han la sig bredvid mig.
- Ja det gör det, sa han med en ledsen min.
- Men nu sover vi, så tänker du inte på det! Godnatt, älskar dig mest, sa jag och sträckte på mig för att kyssa honom.

Han höll kvar mitt ansikte när jag kysste honom och stannade kvar i några extra sekunder.

- Älskar dig också, och förlåt för mitt jobbiga och tråkiga humör. Jag ska bli bättre, tro mig! sa han och pussade mig godnatt en sista gång.


--------------------------------------------
WOW dålig uppdatering eller vad, men här är det efterlängtade kapitlet :D :D

VI KLARADE DET!

ÅH! Är så lycklig! Vi klarade det, Justin RT våran video på twitter! HAN HAR SETT OSS!
Nu ber vi varenda dag att han ska komma hit, för vi är redo för honom!



Det är jätte jobbigt med uppdateringen just nu, vi vet det!
Vi slutar om bara några veckor, men den här veckan är riktigt jobbigt. Vi kommer försöka hinna skriva men det här är sista chansen för oss att fixa våra betyg.

 

Tack ändå älskade läsare!


NU SMÄLLER DET!

Idag smäller det älskade beliebers! 1750+ beliebers kommer samlas i stan och göra en parad som är större än Danmarks.. Europas största!
Hoppas ni kommer dit, verkligen! Och om ni ser någon av oss kom såklart fram och hälsa och om vi känner igen er, kommer vi såklart fram och hälsar. Vi alla ska göra den här dagen minnesvärd!

Tack för erat stöd, vi älskar er !


Han älskar er med!


One less lonely girl - chapter 109

MELODYS PERSPEKTIV

Jag sprang hem till mig och kastade mig i sängen. Fyfan! Tänk om den här skit saken har fått vårat förhållande att rasa, så får det inte vara! Jag klarar mig inte utan honom, han är mitt liv!
Men samtidigt så har han behandlat mig jätte dåligt när Selena var inne i bilden och det var inte mitt fel att Enrique kysste mig.. Vad ska jag göra? Och vad kommer hände mellan mig och Justin nu?




När jag var nära på att somna började mobilen vibrera och jag tog upp den och kisade för att kunna kolla på det starka ljuset. På skärmen stod det 'Älskling'. Jag visste inte om jag ville svara eller inte men tillslut tryckte jag på grön lur. Det vart nu alldeles tyst och jag avbröt den pinsamma tystnaden.

- Hallå, vad vill du?
- Jag ville bara.. prata. Det gick så fort när du gick och jag ber om ursäkt. Det är ju bara en förbaskat dum filmroll och inga känslor inblandade, men.
- MEN vadå? Vad ska du komma med nu? Att du inte gillar honom? Nej, det gör inte jag heller, inte på det viset och kommer aldrig göra det. Som du säger, det är bara en dum filmroll utan känslor, sa jag.
- Men jag vet, jag vet att du aldrig skulle göra något sånt mot mig men det är bara så jobbigt att se hur han kladdar på dig och..
- Men Justin det är bara film eller hur? avbröt jag honom.
- Jo men,
- Du måste lita på mig, och du lovade att stötta mig, eller hur? avbröt jag honom än en gång.
- Du har rätt, förlåt! Kom över hit genast.
- Klockan är typ elva, jag måste sova snart?
- Men sov bara här, saknar dig och din närhet redan! Pallra dig hit genast så kan vi prata. PUSS.

Jag hann inte svara innan han la på. Jag började le lite för mig själv med tanken på hur gulligt det var av honom att ringa upp. Jag drog på mig jackan och skorna fort och sprang sedan hem till Justin. Det hade börjat regna så jag sprang det fortaste jag kunde sista biten för att komma in så fort som möjligt.

Såklart hade jag redan hunnit blivit dyngsur när Justin öppnar dörren står han där i nya kläder. Han hade sin röda väst och ett par byxor och jag smälte bara av att se honom. Det började med att jag stod kvar där ute och vi kollade blygt på varandra och log. Tillslut sa han:

- Kom in, du blir ju alldeles dyngsur!

Jag stod och darrade medans Justin sprang upp för att hämta en handduk till mig. Jag började klä av mig och när Justin kom ner stod jag där skakandes i bara underkläder. Han stannade till i trappan och jag såg hur hans blick fäste sig på min överkropp.

- Men skynda Justin! Jag fryser ju ihjäl!

Justin sprang fort ner den sista biten och omfamnade mig hårt med handduken. Det kändes skönt att ha hans armar om mig igen. Efter att han värmt upp mig ett tag och det fortfarande var alldeles tyst kollar jag upp mot honom och våra blickar möts. Våra läppar var bara centimeter ifrån varandra och jag kände lukten av den gamla vanliga starka minten ifrån hans tandkräm. Jag virade in handduken över bröstet så att jag inte behövde hålla i handduken och sedan tog jag mina händer om hans kinder och drog hans huvud mot mitt. Min blick fixerade mig på hans läppar som han nu slickade sig om.

- Jag älskar dig, förlåt! 

Innan jag hann svara kysste han mig. Det började långsamt och vi började röra oss bakåt tills väggen stoppade oss. Han drog upp handduken som nu föll ner på golvet och jag kände hur jag ryste till av kyla. Han drog nu av sig sin tröja. När hans armar slingrade sig runt mig för att ge mig en stor kram kände jag hur hans varma hud mötte min kalla kropp som nu rös till.

När hans hand gled ner innanför mina trosor kved jag till. Han slutade nu och kollade upp förvånat på mig.

- Gjorde jag något fel eller så? frågade han oroligt.
- Nej nej nej, det var bra. Bara att du är så varm och jag så kall, därför kved jag typ till, hehe!

Han log nu och började kyssa mig igen. Samtidigt som hans fingrar var i mig lekte mina händer över hans bara rygg. Jag försökte få till ett bra grepp och tillslut blev det hans nacke som jag fick hålla ett hårt grepp om. Jag började stöna allt högre och högre och när jag kände att jag var nära på komma drog jag bort hans hand. Han skulle precis säga något men jag satte fingret för hans läppar och började kyssa honom på nacken, sedan ner på bröstet och sedan kom jag ner till hans jeans som satt löst runt midjan.

Jag drog ner dem fort och han stod där nu i kalsonger. Jag reste mig upp och vände honom så att han fick stå mot väggen. Jag tryckte min kropp mot honom och kysste honom hårt samtidigt som min hand smekte honom där nere och jag kände hur han vart alldeles hård. 

Precis när jag ska dra ner hans kalsonger plingar det på dörren. Vem kan det vara såhär sent? Vi drog på oss våra kläder fort och efter några minuter öppnar vi dörren. Där står nu ingen men vi hör hur några skrattar några meter bort och sedan ser jag hur dem försvinner ut ifrån Justins område. 

- Vad är det som luktar? frågade han.

Jag luktade och kände nu lukten av något starkt, det luktade klotter färg så det bara stank om det. 

- Vänta, stäng dörren en gång! bad jag Justin.

När han stängde dörren hade dem klottrat hela dörren med ordet: FAGGOT med stora röda bokstäver.

- Justin jag tror du inte vill se det här men..

Justin kom fort ut och stängde dörren. Jag såg hur hans min vart alldeles nere och han vart som stum. Han sa ingenting utan stod bara och kollade på den onödigt gjorda fula målningen.

- Äh det är väl ingenting, jag skiter i dem! sa han med klumpen i halsen.
- Justin, håll inte inne allt, du vet själv att i slutändan kommer allt ut? Du vill väl inte sluta som Demi Lovato gjorde?
- Vadå, att hon åkte in på rehabilitering och grejer? Nej det kommer jag aldrig göra, inte pågrund av alla äckliga haters där ute, dem förtjänar inte ens den uppmärksamheten. Dem förtjänar inte ens att få nämnas, men som sagt alla gillar olika men du har rätt, snart orkar jag inte hålla all den här ilskan inne. Som du märkt har redan ilskan börjat komma ut på dig och Enrique, det är bara början.

Jag blev nästan som rädd av det sista han sa, för jag hörde på rösten att han var riktigt arg. Bara inte det blir bråk mellan han och Enrique, då är hela filmen förstörd, så är även min och Enriques vänskap då, kanske även min och Justins. Jag får se till att ta tag i det här innan något hemskt händer.

Jag tog tag i Justins hand och vi gick in igen i huset. Han sa ingenting utan vi gick bara upp till hans rum och han la sig i sängen utan att säga ett ord. Jag höll om honom hela natten och han hade inte ens sagt godnatt till mig än. Jag tror att det var den här händelsen som fick honom att inse att det var nog nu. Nu skulle haters'arna få så mycket skit så det bara skriker om det. Och nu vet jag att Justin är villig att göra vad som helst för att just nu så skiter han totallt i vad pressen och familjen säger, inget kan stoppa honom denna gång, inte ens jag eller fansen.

--------------------------------------------------------
Vad tror ni Justin kommer göra? Kommer ilskan ut på Enrique eller kanske även nästa hater som håller på? Tror ni Melody kan hindra det, eller fansen? Vi får väl se vad som händer... KOMMENTEEERA!!

One less lonely girl - chapter 108

Jag kände hur någon tog tag om min axel och jag vände mig om, jag hörde inte riktigt vad Melody försökte säga eftersom jag fortfarande hade "That Should Be Me" i öronen. Jag grät nu, inte hysteriskt, utan mina tårar rann bara. Jag tror inte att hon visste hur ont det gjorde att se det där. Jag vände mig om ännu en gång eftersom jag hörde lite otydligt att hon skrek något i form med mitt namn.

Jag sa ingenting, jag kollade bara på henne och gick ut igen. Hon följde inte efter.



På kvällen knackade det på dörren, det var Melody. Jag sa ingenting utan gick  före in till vardagsrummet.
Hon satte sig brevid mig i soffan med benen uppe i soffan, hon hade på sig en svart kjol med en ljusbrun tröja över. Kan hon sluta vara fin någon gång! Tänkte jag för mig själv.

-Justin..Det som hände idag. Det var verkligen inte meningen, han bara tog tag i mig och kysste mig. Jag kunde inte göra något! Sa hon och kollade på mig.
-Det var ju inte så att du INTE njöt av det. Sa jag och började hålla på med min svarta keps.
-Men Justin skärp dig! Hur tror du att det känndes för mig varenda gång du var med Selena! Nu kände jag hur henne röst skärde, hon var nära på att gråta.
-Men han är 36 år gammal Melody! Han är snart en gubbe, det är fan vidrigt! Och blanada inte in 'mig och selena' i det här. Det fanns inte ens 'Justin och Selena'.
-Vadå snart gubbe! Han är 36!
-Ja, han är typ dubbelt så gammal som du! fattar inte hur jag kunde gå med på att du skulle göra en kyss scen med den pedofilen. Sa jag.

Jag ställde mig upp och gick in till köket för att ta ett glas vatten. Melody kom efter med tårar i ögonen.

-Så det är slut eller? Frågade hon tyst.
-Jag vet inte..
-Vill du att det ska ta slut?
-Såklart inte! Men jag kommer inte kunna stå ut och se dig hålla på och kleta dig med honom! Det går inte!
Plus du kunde inte ens springa efter, du bara stod där och såg mig gå iväg när jag grät som fan.

Hon stod helt tyst och bara kollade på mig. Sedan vände hon sig om och sprang ut från huset.

MELODYS PERSPEKTIV

jag sprang hem till mig och kastade mig i sängen. Fyfan! Tänk om den här skit saken har fått vårat förhållande att rasa, så får det inte vara! Jag klarar mig inte utan honom, han är mitt liv!
Men samtidigt så har han behandlat mig jätte dåligt när Selena var inne i bilden och det var inte mitt fel att Enrique kysste mig.. Vad ska jag göra? Och vad kommer hände mellan mig och Justin nu?

-------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!
förlåt för jätte kort kapitel men skrev nu på morgonen.
Gör Melody rätt eller borde hon förstå hur Justin känner sig just nu? Även med allt som hänt med Selena?



Hej Hej! Vi är två tjejer på 15 år och driver denna novellbloggen som handlar om Justin Bieber. Varje novell som vi skriver kommer att handla om Justin och en lyckligt lottad tjej. Vi är öppna för förslag och älskar kommentarer! ni får oss bara att vilja skriva mer så kommentera på. Hoppas ni gillar bloggen. Stora Kramar/Alice,Ronya & Tessi.