Jag satte mig i bilen igen och smsade honom: *Jaså du, skulle inte du vara själv ikväll? Jag tänkte komma förbi och göra dig sällskap men antar att du har annat för dig. Säg inte att Sabina inte är där, för jag såg henne nyss. Bullshit Justin*



Jag startade bilen och körde det fortaste jag kunde hem. När jag kom hem slängde jag mig på sängen och började gråta, tysta tårar rann ner för min kind. Hur kunde jag va så dum? Hur kunde jag? Och hur kunde Han, hur kunde Justin göra såhär? Jag förstår inte.. Snart kände jag hur jag fick ett meddelande på mobilen. Jag visste att det var från Justin, jag ville inte se vad det stod men ändå kändes det som att jag ville ha en förklaring, för jag förstår verkligen inte. Jag öppnade meddelandet och läste:

*Melody, möt mig om en halvtimme vid bron. Snälla kom*

Jag gick in till badrummet, sminkade mig, fixade håret och gjorde mig extra fin. Sedan åkte jag iväg till bron där vi förut bråkade, jag kom 5 minuter sent me flit så att han skulle bli lite orolig. När jag kom fram såg jag Justin stå där och kollade ut över vattnet.  Jag gick ut bilen och gick sedan fram till honom. Han vände sig om när jag kom. Jag stannade ungefär 5 meter ifrån honom. 

-Melody lyssna. Han tog ett steg fram och då backade jag.
-Nej Justin, du ska lyssna. Jag har gått runt hela tiden och varit osäker på vad du egentligen velat. Men förra gången vi stod här trodde jag att det du sa va det du ville, men tydligen inte. Jag e så dum att jag tror att världens kändaste tonåring, alla tjejers dröm skulle vilja ha mig. Du kunde sagt något, istället för att jag skulle gå och bli kär i dig och tro att du kände detsamma, fast det bara var en lögn. Och hur kunde jag inte fattat att du skulle gå och börja tycka om henne? Jag menar hon har utseendet, rösten, kroppen och säkert skit bra personlighet, även om hon e en slampa..
-Ge dig! Sa Justin.
-Nej Justin, nej! Jag är trött på att alltid 'ge mig'. Är det inte därför jag är med i MADE, för att jag ska hitta tillbaka till mitt riktiga jag. Och jag har det jobbigt nog, du behöver inte göra bördan på axlarna ännu tyngre. 
-Melody.. Varför kan du inte fatta att det är dig jag vill ha, jag och Sabina är bara vänner. Hon kom hem till mig för att vi skulle snacka om tävlingen som är om en vecka. Jag försökte bara få fram lite info. Hon är inte lika snygg som dig ändå och verkligen inte samma underbara personlighet.

Han gick fram till mig och den här gången backade jag inte.

-Snälla Melody, du måste tro mig! Hur ska jag kunna bevisa att jag talar sanning.
-Jag vet inte, det är upp till dig. Sa jag och kollade på honom.

Han tog sin hand och la den på min kind.

-Förlåt, förlåt för allt. Jag ska göra det bra igen. Bara du förlåter mig.
-Ja, men jag kommer fortfarande ha svårt för Sabina. 
-Skit i henne! Det är du och jag, ellerhur?
-Ja..
-Förresten, du är verkligen jätte fin!
-Tack..Det var för din skull. Sa jag blygt.

Han tog mitt ansikte mellan sina händer, kysste på först i pannan, sen på båda mina kinder, på näsan och sen på munnen.

Dagen efter var det dags för repetition igen. Justin gav mig sovmorgon eftersom scenen var tvungen att fixas så jag kom ditt vid 10 tiden. När jag kom dit stod Justin och Sabina tillsammans, fan. Jag gick och ställde mig så att dom inte såg mig men jag såg dom. Men det såg ut som att dom bråkade. Jag gick närmare och försökte höra så mycket som möjligt.

-Sabina, lyssna. Det funkar inte. Hon tycker att det är jätte jobbigt att vi umgås och om hon tycker det så måste jag göra någonting åt det.
-Men Justin, jag vet att det är mig du vill ha.

Jag fick ett hugg i magen när hon sa så. Jag kollade på Justins reaktion och till min förvåning började han skratta.
-Sabina, gumman. Jag har aldrig varit intresserad av dig och kommer aldrig bli. Så ta och väx upp.

Både jag och Sabina stod och gapade. Jag kände hur glädjen sprutade ut ur min kropp. Jag sprang fram till Justin, hoppade upp i hans famn och gav honom en stor kyss. Mitt framför Sabina. Han besvarade kyssen och släppte sen ner mig.

-Haha hej älskling. Sa Justin och pussade mig på huvudet.
-Hej. Sa jag med stort leende. Sen kollade jag på Sabina.
- Oj, hihi störde jag?
-Nej, vi var klara. Sa Justin och tog mig i handen och sedan gick vi därifrån.