1. Huset - 2. Ryan, Justin (röd), Chaz.

Vi mötte upp Chaz och Ryan vid en lekpark utanför mitt hus, hela Justins ansikte lyste upp när han såg dom.
Vi hade ingenting speciellt att göra så vi gick runt och snackade. Fan va roliga dom är. Helt otroligt! Efter ett tag orkade vi inte göra ingenting så Chaz gav förslaget att vi skulle besöka det gamla huset i början av skogen det säga att det 'spökar' där. Men Justin och jag var tvungna att åka hem för att äta middag så vi bestämde att göra det på kvällen istället. När vi kom hem hade pappa lagat middag. Vid middagsbordet satt vi och pratade gamla minnen från våran barndom och hur Justin lyckades så bra. Pappa och Justin kom jätte bra överens och vi hade jätte kul vid middagen. 

Efter middagen ringde Justin till Chaz och vi bestämde att vi skulles träffa på samma ställe som i morse. När vi möttes gick vi till 'spökhuset' som Justin kallade det.

När vi kom ditt såg vi att det stod 'tillträde förjbudet' på grinden. Som om Justin och killarna brydde sig. Dom hittade ett järnrör på marken brevid huset, det änvände dom för att bryta upp låset till dörren. Vi gick in dit, det var helt övergivet. Det sägs ha bott massa luffare här och att ett psyko hade gömmt sig här förlänge sen. Jag tyckte helt ärligt att det var lite läskigt där inne så jag tog tag i Justins hand och höll den hårt, han vände sig om och log mot mig. Jag kände mig trygg när jag var nära Justin. Vi gick igenom massa rum och i varenda rum hade något klottrat sönder vägen. Det låg kvar några spray flaskor på golvet, självklart ska Chaz och Justin ta upp en varsin spray burk och börja spraya på dom ställerna som var toma. Justin sprang in i ena rummet och kom tillbaka efter några minuter.

-Kom Sanna! sa han och vinkade åt mig.

Jag sprang in till Justin och han visade mig en väg han hade skrivit på. Det stog med stora bokstäver.
'Jag älskar min Sanna' Jag gick fram och kramade honom och kysste honom. Vi stod där ett tag och bara kysstes.
Sen kommer Ryan in springande.

-Förlåt att jag stör er turturduvor men snuten är här! Vi måste dra!
-Shit, Sanna kom! Han tog tag i min hand vi sprang ner till nedervåningen och hoppade ut från ett fönster. Justin tog emot mig och vi började springa in i skogen.

Jag hörde hur polisen började springa efter oss att stanna. Vi sprang snabbare och Justin råkade släppa min hand. Killarna sprang mycket snabbare än mig och jag snubblade på en sten som låg på marken. När jag landade skrek jag till, jag hade landat med benet på stenen och det blödde jätte mycket. Shit tänkte jag i den sekunden. Jag såg polisen och fösökte ställa mig upp, men det gick inte så tillslut gav jag upp. Polisen kom fram till mig.

-Varför sprang ni ifrån oss? frågade en av poliserna.
- Jag vet inte, jag sprang för dom andra gjorde det.
- Nu vet vi inte om ni gjort något olagligt.
- Vi har inte gjort något olagligt! Sa jag och kände hur jag fick tårar i ögonen.
- Konstigt, varför fösökte ni fly då. Vi måste tyvär plocka in dig för säkerhets skull. Sa den ena polisen.

Jag orkade inte säga emot, poliserna hjälpte mig att gå tillbaka till polisbilen, jag skulle precis sätta mig i bilen då jag hörde en röst.

-VÄNTA! Det var inte hon som gjorde något, det var jag. Det var jag som tvingade henne springa ifrån er. Det är mitt fel inte Sannas.
-Jaså? Och varöfr sprang du iväg då och lämnade henne mitt i skogen?
-Jag blev rädd och sprang, snälla släpp henne. Ta mig istället.

Polisen tog in oss båda, jag var tvungen att bli tagen till sjukan för att se till att det inte var allvarligare än det såg ut. Medans Justin skulle till polisstationen...

I bilen satt vi i baksättet , Justin höll min hand medans vi åkte.

-Förlåt om jag förstörde din första dag i Kanada. Sa han med ledsen blick.
-Det är lugnt, det fixar sig.
-Förlåt ändå! Jag lovar att jag ska återgällda dig. när dom släpper mig.

På sjukhuset sa dom att jag hade fått en liten spricka i benet men att jag inte behövde kryckor eller något, Bara ta det lugnt i några dagar, men läggas in på sjukhuset behövs inte och jag har inte så värst ont.

JUSTIN'S PERSPEKTIV

Helvete! Hur kommer jag ut nu då? Det vi gjorde var ju en liten skit grej , hoppas inte Sanna är sur, tycker synd om henne, jag förstörde hennes första dag här i Kanada. Fan får fixa till det här sen, nu måste jag se till att komma ut här ifrån. Jag tog upp mobilen och ringde ett samtal.

-Hey man, jo alltså jag behöver din hjälp..

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vem är det Justin ringer?
Kommentera så blir det ett till kapitel, kanske ikväll men förmodligen imorgon :)