-Skojar du med mig Sanna! En bil! Det är ju helt otroligt. Han kastade sig på mig och kysste mig mjukt och länge.
Plötsligt ringde det på min telefon. Det var mamma.

-Ja hallå? Sa jag.
-Sanna! Jag vet inte hur jag ska säga det här..
-Vad har hänt mamma?
-Din klänning...den är borta.



Jag satt tyst i flera minuter. Jag hörde mamma ropa mitt namn i telefonen. Men jag kunde inte tänka , inte prata och inte andas.

-Sanna? Vad är det? Justin skakade på mig och jag tog tillslut ett andetag.
-Klänningen.. Sa jag och bröt ihop.

Justin tog telefonen ifrån mig och började prata med mamma. Jag såg hur hans ansikte förändrades. Dom sa hejdå och vi satt tysta.

-Vem kan ha velat göra det här..? Sa jag och kröp upp i Justins famn.
-Ingen aning älskling. Men du ska få tillbaka den. Jag lovar. Han kysste mig och reste sig redan upp och ringde massa samtal.
När han var klar kom han tillbaka till mig.

-Polisen ska ta tag i saken på en gång. Du ska inte behöva oroa dig säger dom.
-Oroa mig? Nänä! Vadfan ska jag göra det. Justin det är två dagar kvar till bröllopet!
-Ja jag vet älskling. Men det kommer fixa sig. Tro mig.
-Kan det vara Jasmine? Sa jag.
-Klart det kan, men jag har svårt att tro det. Jag ska ringa till henne. Men du jag måste dra, ska hitta den jäveln som tagit den. Du ska få tillbaka den!

Han lämnade rummet och när jag hörde att han stängde dörren bröt jag ihop. Allt är förstört, klänningen är borta, Justins fördelsedag är förstörd och .... Plötsligt kände jag att jag behövde kräkas. jag sprang in i badrummet och kräktes. Jag satte mig brevid toan och grät. Fan.
Jag borstade tänderna, tog en dusch, klädde på mig och sminkade mig. Sedan åkte jag in till stan med min nya bil.
Jag åkte runta till alla jag kände och försökte hitta information. Efter två timmar ringde Justin mig.

-Hej älskling, glada nyheter. Din klänning är upphittad.

Jag kände hur mitt hjärta blev lätt och jag log för mig själv.

-Gud va skönt att höra Justin! Men vem hade tagit den?

Nu var det sanningens ögonblick.

-Det var några haters som hade lyckats sno klänningen. Fråga mig inte hur. Men polisen jobbade hårt och dom fick snabbt fram information och fick snabbt tag i killarna.
-Vilka jävlar! Dom förtjänar inte att leva.... Sa jag med arg röst.
-Haha ta det lugnt gumman. Det är bra nu.
-Okej, men vi ska på middag ikväll hade jag tänk. Så om vi ses hemma klockan sju. Fin kläder.
-Haha okej älskling, vi ses . Älskar dig.
-Detsamma. Puss

Jag skyndade mig hem med ett stort leende på läpparna. Det var bra igen.
Jag kom hem halv sex och började fixa mig inför kvällen, jag satte på mig en blommig klänning och under tiden jag var på stan klippte jag också mitt hår. Jag har bokat bord på en fin resturang. Mamma och Justin mamma och pappa ska också vara med. Jag bjöd Usher också eftersom det är Justin bästavän.
Jag och Justin körde tillsammans till resturangen och mötte upp dom andra där. Vi åt god mat och pratade länge. Justin fick sina presenter och personalen på resturangen kom ut med tårta och sjöng ja må han leva. Urgulligt gjort.
Plötsligt kände jag en spark i magen.

-JUSTIN!
-Ja älskling, vad händer? Sa Justin med förrvirad röst. Jag sprack upp i ett leende.
-Barnet sparkade. Sa jag och skrattade.
-Va! O nää, låt mig känna! Han satte sig på huk och höll händerna på min mage. Plötsligt hoppade han till.
-Jag kände det Sanna! Herregud va underbart!

Han ställde sig upp och kramade och kysste mig.

-Grattis Justin. Sa Usher och kramade honom.

Vi fortsatte att äta tills sent in på natten. Och jag höll händern på magen hela tiden.

------------------------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!