Jag sa ingenting till Justin om att jag nyss sett Natalie. 

- Vart ska du älskling? Sa han och tog tag i min arm.
- Kommer snart, ska bara göra en sak! Sa jag och sprang ner.

Jag kom fram till ytterdörren och öppnade nu den och såg blombuketten stå där. Jag öppnade kuvertet och läste.

Jag rev genast sönder brevet och slängde blommorna i papperskorgen. När jag vänder mig om ser jag Justin stå där med armarna i kors.

- Vad gjorde du precis för något? Slängde du blommor jag fått?
- Justin, du förstår inte..
- Om du ens nämner någonting om att det var stalkern så kan du lika gärna gå hem för jag ORKAR inte höra det längre Melody, och det vet du mycket väl om. Vi har lämnat henne bakom ryggen!
- MEN JUSTIN!? Det är inte så jävla enkelt att bara sluta prata om det, för jag vet vem stalkern är och jag såg när hon lämnade blombuketten nyss.
- Men säg då, vem är stalkern? Sa han drygt.
- Det är Natalie.
- Natalie? Knappast att det är Natalie, hon är för trevlig och jag vet att hon aldrig skulle gå så långt att ringa samtal och så vidare..
- Ser du? Du kan inte ens lita på mig.
- MEN DU TALAR INTE SANNING?
- Justin, jag ska bevisa för dig och när du väl får se henne med egna ögon så kommer du ångra att du inte trodde på mig.

Jag vände mig om och gick nu raka vägen hemmåt. Jag hörde Justin skrika efter mig men jag gick inte tillbaka, inte när han inte kunde lita på mig efter att ha berättat om Natalie. Jag ska bevisa för honom och sätta dit Natalie så hårt att Justin ska sätta sig på sina bara knän och be om förlåtelse.

Nästa morgon bad jag Justin komma över till mig och självklart kom han över fort. När jag öppnar dörren står han där med sina svarta glasögon.

- Varför har du glasögon på dig för älskling? Sa jag och kramade honom.
- Jag måste dölja mig, daaa? Folk är som galna här ute! Sa han med divig röst.

Jag förstod att han drev och började skratta. Vi satt oss vid matbordet där jag dukat fram frukost. 

- Vad ska vi hitta på idag då? Sa Justin medans han bredde sin macka.
- Jag ska bevisa för dig att Natalie är stalkern.
- Snälla Melody.. Sa han och gav mig en besviken blick.
- Men Justin, jag har inte fel, ge mig bara en chans?
- Okej, EN CHANS, inget mer! Sen glömmer vi det.
- Om jag har rätt då? Sa jag och log.
- Då... har du rätt helt enkelt! Hehe.

När vi ätit upp och diskat gick vi upp till mitt rum. Jag satte mig vid datorn medans Justin nu låg i min säng.

- Så, vad ska du göra för att sätta dit henne?
- Jag har bästa idén! Du måste vara delaktig, bara så du vet.
- Berätta på!
- Du ska smsa Natalie, eller som på din mobil då hon inte ens har ett namn, men du ska iallafall messa HENNE och skriva att du vill träffa henne. Att du bokat ett hotell för er två ikväll. Då kommer hon definitivt komma och då får du se med egna ögon att det är Natalie. Bra idé va?

Justin kollade på mig med en förvirrad blick.

- Hallå, det var väl en bra idé? Sa jag och slog till honom lite löst på armen.
- Ja, ja, jo det var det väl. Hehe. Men jag smsar henne nu då, när ska jag säga till henne att vi ska ses utanför hotellet, och vilket hotell?
- Klockan fem, vid hotell Hilton här i närheten.

Justin smsade nu Natalie, eller rättare sagt STALKERN. 

- Hon svarade!!
- Vad skrev hon?

Justin läste upp smset högt.

-*Jag träffar dig gärna och jag är utanför hotellet vid fem tiden. Syns där. Puss*

- The game is on! Sa jag och blinkade till Justin.