GLAD VALBORG!

Glad valborg alla läsare! Hoppas ni får en grym dag och imorgon får ni nya kapitlen!



Kom ihåg att idag ska vi försöka få #JBtoSweden att bli en trending topic! Om det är så att vi vill ha Justin till Sverige, så kom igen nu! <3

One less lonely girl - chapter 106

Vi gjorde inte så mycket den dagen. Vi pratade lite om hur filmen som jag skulle vara med i var. Det var en ungdoms komedi. Vi väntade bara på att få hem manuset så fort som möjligt så att jag kunde öva lite. Tillslut fick jag hem den, jag läste igenom lite av manuset. Efter ett tag hade jag kommit fram till en sida, där stannade mitt hjärta. Visst, hehe skulle inte ha något emot det, men Justin, skulle döda någon.. Han skulle förstöra allting, han skulle ändra manuset och allting, oh nej.
Jag bestämde mig för att inte säga någonting till Justin, att jag skulle kyssas, väldigt mycket, med Enrique i filmen.





Dagarna gick och det var dags att börja spela in filmen. Jag var sjukt nervös i början men eftersom Justin stod vid min sida, kändes det ändå bra. Justin och jag hade gått igenom manuset några gånger, men jag såg alltid till att vi hoppade över kyssdelen, för jag visste hur Justin skulle reagera. Även om jag älskar Justin mest i hela världen, skulle det vara ganska coolt att få kyssa Enrique Iglesias. Hela filmen skulle börja med att bara Enrique var med i filmen och jag skulle komma in efter några scener för jag skulle vara det 'typiska' tjejen som killen ska bli kär i.. Eller iallafall intresserad av, så i början satt vi mest på sidan av och kollade på när Enrique spelade. Han var en bra skådespelare och att se honom i verkligheten sådär, ja han är riktigt snygg.

-Han är riktigt bra, viskade jag till Justin under filminspelningen.
-Mm..Men jag är bättre, sa han och blinkade.

När det äntligen var min tur att börja spela in var jag väldigt osäker, men när jag hälsade på Enrique Iglesias sa han:

-Vilken tur att jag får jobba med en sådan snygging.
-Hihiih. Var det enda jag fick fram, som en jäkla barnrumpa.

Vi satte i gång att filma och det gick faktiskt väldigt bra och varenda gång vi bröt någonting sprang Justin fram och kysste mig. Kanske för att visa Enrique att jag är Justins tjej. Under lunch pausen frågade Justin:

-Det känns inte som att jag har någon koll på vilka scener som du ska spela i.
-Eh, det är lugnt. Dom är inte så många, bara några fjutt roller.
-Melody, du är ju fan en av huvudpersonerna.

Han tog manuset som låg brevid mig och började bläddra igenom. Jag antog att det var kyss scenen han såg när han stelnade till, jag såg hur hans ögon med ledsna och han tog av sig sin gråa mössa, för att sen sätta på den igen.

-Nä nu jävlar. Sa Justin och började gå fram till regissören.
-Nej Justin. Vänta! Skrek jag och sprang efter.

Men Justin stannade inte.

-Ursäkta, men stämmer den här scenen verkligen? Att MIN flickvän ska kyssas med Enrique typ 250 gånger? Sa Justin irriterat.
-Ja, jag antar det! Om det står så i manuset så ja, sa han och log mot Justin.
-Det är inte okej!!

Han kollade fundersamt på Justin.

-Ursäkta Mr Bieber, men jag bad Melody att läsa igenom manuset innan tillsammans med dig och se till så det inte var några konstigheter. Och nu inte ni har gjort det är jag ledsen att det stör dig, men det finns inget vi kan göra nu.
-Never say Never, sa Justin surt och gick iväg.

Jag följde efter honom in till ett rum.

-Varför sa du ingenting! Sa han argt.
-För jag visste att du skulle bli sur och ändra och hålla på.
-Jaa, är det så konstigt?
-Men Justin, du är alltid den som får stå i rampljuset. När är det min tur? Sa jag.

Han blev helt tyst och bara kollade på mig.

-Är du så du tycker att det är? Frågade han stelt.
-Helt ärligt, så känns det som det ibland. Jag har ingenting emot att min pojkvän är alla tjejers dröm och världens kändaste tonåring. Men vad är jag för världen? Justin Bieber´s tjej. Jag vill vara någonting jag med..

Han gick sakta fram till mig och kramade om mig.

-Om du hade sagt det här tidigare hade jag gjort någonting för dig på en gång. Jag vill verkligen inte att du ska känna såhär! Jag ska göra allt för att du ska må bra Melody.

Vi kysstes mjukt och gick sedan tillbaka.
När dagen var slut vi gick tillsammans hem till honom och tog det lugnt. Medans Justin twittrade lite låg jag i hans säng och läste en tidning hörde jag hur jag fick ett sms, jag tog upp mobilen och läste.

*Hej Melody! Enrique här, vill bara säga att jag ser fram emot att spela den här filmen med dig. Speciellt kyss scenerna, hoppas inte din pojkvän blir allt för avundsjuk :) . Vi ses imorgon!*

Okej..WOW! Tänkte jag. Jag visste inte om jag skulle ta det på ett bra eller ett...konstigt sätt. 'Speceillt kyss scenerna' What?

Även det här berättade jag inte för Justin eftersom jag vet hur han kommer bli.

Dagen efter åkte vi tillsammans till inspelningen igen, då var det fullt med paps överallt. Så Justin tog min hand och vi försökte trycka oss igenom medans Kenny drog bort så många han kunde. Det var galet.
När vi äntligen kom fram stod Enrique framför kameran, han var snygg såklart men efter igår visste jag inte vad det här skulle intebära för mig och Justin förhållande. Men efter det Justin gjorde med Selna, borde några kyss scener inte vara så allvarligt.

Men när Enrique såg mig gav han mig en flörtig blink och gjorde en puss munn. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag gick efter Justin. Jag kramade honom bakifrån och sa:

-Du är min föralltid!

-------------------------------------------------------------
HEJ LÄSARE! Nu måste jag ( alice ) reda ut en grej. Jag har INTE slutat blogga som vissa tror!
Det är nämligen så att min *underbara* familj inte tyckert om att jag bloggar eftersom jag egentligen måste fokusera på mina studier. Så ibland ger dom mig blogg förbud..Suger! Men jag lovar att jag ska bättra mig och jag gick upp halv sex idag för att skriva det här kapitlet, hoppas ni gillade det!
KOMMENTERA <3


One less lonely girl - chapter 105

Nu låg vi där alldeles svettiga och flämtade av utmattning. Hans varma hand låg fortfarande över mitt svettiga bröst.

- Det där, det där var sjukt! sa Justin och var fortfarande andfådd.

Jag kollade på klockan och den närmade sig redan halv fem, halv fem!? Jag reste mig upp och drog på mig en tröja och mina trosor. När jag la mig i sängen reste sig Justin upp för att byta fort om och jag såg hur han försvann fort in i badrummet. Han kom fort tillbaka och la sig ner brevid mig. Jag såg att han log lite och det gav även mig ett leénde på läpparna. Han la armen om min midja och sträckte på sig lite för att ge mig en godnattkyss som jag besvarade. Strax efter somnade vi båda alldeles utmattade.




- Kan du skicka sylten? frågade Justin och tittade på sylten, och sedan på mig.
- Ja visst, sa jag och skickade den.
- Ska du inte ta av dig glasögonen? Det är ju inte direkt soligt här inne, fortsatte jag sen och skrattade till lite.
- Jag vill ha dom! Dom är nya och snygga! svarade han och log.

Vi satt och åt vår frukost, båda var ganska utmattade, jag menar vi var på fest hela kvällen och sedan hade vi det, väldigt mysigt!

- Jag kom och tänka på en sak, kommer du ihåg att jag fick en filmroll? sa jag.
- Va nej? Eller vad menar du? Vad för filmroll? sa han och rynkade pannan.
- Jaa? Ofta du har glömt? Jag sökte ju till en filmroll i filmen "It Is What It Is"? Jag fick den ju sen och då visste jag inte om jag skulle tacka ja eller nej, men jag fundrerar på att ta den!
- Jaha juste, ja jag hade glömt, ja men ta den!?
- Men Justin då kommer jag typ inte ha tid för dig så mycket?
- Jo klart du kommer, jag kommer vara med dig hela tiden!
- Men din world tour då?
- Men den är inte fören lääänge! sa han och gav mig ett brett léende.
- Okej.. Men jag vet inte om jag kan ta den längre? Dom börjar spela in den typ redan om två veckor?
- Melody, jag fixar det, om du vill ha den, är den din okej?
- Haha, tack älskar dig, sa jag och lutade mig över bordet för att ge honom en liten puss på munnen.
- Kan jag få en till? frågade han och och visade tänderna tydligt.

Jag gick runt och satte mig i hans knä och la armen runt hans hals och han la handen på mitt lår. Sen gav jag honom en lång kyss.

- Kan du mata mig nu? sa jag retligt och kollade på hans frukost.
- Haha visst, bara för att du gav mig en kyss, sa han och stoppade in en gaffel med en vindruva på i min mun.

När vi hade ätit klart tog Justin upp sin telefon för att ringa några samtal angående min filmroll. Jag gick ut så länge för att köpa lite användbara saker. När jag kom tillbaka efter en timme satt Justin fortfarande i köket och pratade i telefon. Jag la grejena jag köpt vid dörren, tog av mig skorna och gick fram diskret så att han inte hörde mig. Jag var nästan tvungen att kolla om han pratade om det fortfarande, eller om han pratade med någon annan. Jag hörde exakt allt han sa.

- Ja, jo jag förstår det.. Va nej? Okej två veckor? hörde jag Justin.

Jag gick fram och satte mig bredvid honom istället, han gav mig ett glatt léende och jag hoppades verkligen på att jag skulle få filmrollen. Skulle bli jätte kul! Justin fortsatte ett tag till.

- Så du menar att..? Jaha. Bra.. Men ja då hörs vi i morgon? Bra tack så mycket, hejdå!

Han la på och tittade allvarligt. Han såg nästan jätte besviken ut.. Oh nej, jaja, det var inte så att jag skulle döda för den rollen, det är ju faktiskt jobbigt att vara känd har jag märkt.

- Hur gick det? sa jag och gav honom ett snett léende.
- Jo det är så att...
- Vad? Säg?

Nu såg han riktigt ledsen ut.

- Men det gör inget, sa jag.
- DU FICK DEN! skrek han och hoppade upp och ner nästan som en tjej.
- DRIVER DU MED MIG?
- Ja...
- Va?
- Skoja! DU FICK DEN BABY! Hur känns det!? sa han och kramade om mig
- Helt galet! Vet du vem som har den andra huvudrollen? sa jag och kollade på honom.

På något vis tyngdes han ner men log fortfarande.

- Jaa, Enrique Iglesias.. sa han och vände sig om för att ta sig ett glas vatten.
- Vad är det Justin? sa jag och ställde mig bredvid honom?
- Jag menar, han är typ alla tjejers dröm, jag menar, tänk om..
- Justin? För det första är du alla tjejers dröm, för det andra är du även min dröm. Okej?
- Haha, lova mig att ingenting händer? Jag menar, jag vet hur det är, det är alltid massa kändisar som blir tillsammans när de spelar in filmer...
- Ja, jag vet, men vet du vad? Jag har ju redan en pojkvän, ingenting kommer hända okej? Du är den enda för mig, sa jag och ställde mig på tå för att kyssa hans mjuka läppar.
- Ska vi kolla på en film eller? sa han efter kyssen.
- Jo visst, sa jag och jag gick till ett av vardagsrummen med Justin bakom mig.

Vi satte på första Harry Potter filmen, både jag och Justin är kära i alla Harry Potter filmerna. Såklart har ju Justin träffat han som spelar Harry och alla dom på riktigt!
Vi hade det jätte mysigt. Han satt och höll om mig hela tiden, vi kysstes också mycket. Det fick mig att tänka tillbaka på allt vi har varit med om, vår första kyss, våra resor tillsammans och allting. Gud vad jag älskade Justin, jag skulle aldrig släppa honom. Det känns fortfarande som om jag blir mer och mer kär för var dag som går. Förstår inte hur det ens är möjligt?

Vi gjorde inte så mycket den dagen. Vi pratade lite om hur filmen som jag skulle vara med i var. Det var en ungdoms komedi. Vi väntade bara på att få hem manuset så fort som möjligt så att jag kunde öva lite. Tillslut fick jag hem den, jag läste igenom lite av manuset. Efter ett tag hade jag kommit fram till en sida, där stannade mitt hjärta. Visst, hehe skulle inte ha något emot det, men Justin, skulle döda någon.. Han skulle förstöra allting, han skulle ändra manuset och allting, oh nej.

Jag bestämde mig för att inte säga någonting till Justin, att jag skulle kyssas, väldigt mycket, med Enrique i filmen.

--------------------------------------------

Vad tycker ni om det här då?
Efter allt tjohej med filmen är nog novellen över.
Ellleeer?
KOMMENTERA !

Läs

Heej, alltså, ni har ju sett våran header, och vi är inte så nöjda med den, och ingen har typ tid att fixa. Så om det är någon som kan tänka sig att göra en header till oss gratis, kan ni snälla göra då och skicka till bieberdream@hotmail.se ? Vi länkar självklart er blogg om ni har:)

Jag börjar skriva på nästa kapitel nu, men den kanske inte kommer upp fören imorgon, nu är det ju natt typ, så ja:)

Förresten så har vi läst era kommentarer om hur lång novellen ska var osv, vi tre har inte pratat så mycket om det, men vi antar att vi ska skriva några kapitel till innan vi börjar på en ny :)

/ Ronya Alice Tessi

Tumblr_lk5bbd8air1qbbi34o1_500_large
That smile.. :) ADORABLE!

Vad tycker ni?

Hej älskade läsare!

Här kommer lite frågor vi skulle vilja veta:

1. Ska vi sluta med den här novellen och börja på en ny eller fortsätta?
2. Vilken var bäst, den här eller ' A true love story'?
3. Vad tycker ni ska hända mer om det är så att vi fortsätter?

Ni är underbara !


One less lonely girl - chapter 104

Vi stod på balkongen väldigt länge och höll om varandra. Helt plötsligt började Justin att sjunga.

- I always knew you were the best, the coolest girl i know. So prettier than all the rest, the star of my show.

Han kollade djupt in i mina ögon medan han sjöng och höll om mig hårt. När refrängen av den låten började höll jag på att börja gråta igen, men jag ville verkligen inte förstöra mitt smink.

- My favorite, my favorite, my favorite, my favorite girl, my favorite girl.. It's you..

Han avslutade med den finaste tonen jag någonsin hört. Den varade väldigt länge och jag kunde inte motstå hans läppar vid den sekunden. Så jag av honom en riktigt underbar kyss.

- Det här var världens bästa överraskning Justin, jag älskar dig!
- Den är inte slut än, nu går vi och byter om! sa Justin och sprang in.



- Va? Är du galen? sa jag och sprang efter honom.
- Nej? Jag trodde du visste! Du fick väl två klänningar? sa han när han var påväg mot dörren.
- Gud det hade jag helt glömt bort! sa jag och skrattade till.

Jag har verkligen världens bästa pojkvän, tänkte jag för mig själv.
Vi gick till bilen och hämtade lite kläder, sedan bytte vi om igen.

Jag satte på mig den rosa klänningen jag fick av Rachel tidigare idag. Justin stod bara och gapade och jag försökte få honom att titta på sig själv i spegeln, men hans blick var alltid på mig.

- Skynda dig nu Justin! Jag vill se min överraskning!
- Ta det lilla lugna nu va, sa han och kollade fortfarande på mig.

Jag fnittrade till lite och gick sedan ut. Justin hade fortfarande svart kostym när han kom ut, men han hade en rosa skjorta under kavajen, och en rosa liten näsduk i hans bröstficka. Nu matchade vi jätte bra! Fast jag hade fortfarande ingen aning om vad som skulle hända.

Vi sprang tillbaka ner till bilen och Justin satte gasen i botten och vi åkte iväg. Justin satte på musik på skit hög volym så man nästan fick ont i öronen, men det va faktiskt kul.

Klockan var runt halv nio när vi parkerade några minuter senare. Jag kände hur det pirrade i magen och jag hade verkligen ingen aning om vad som hände.

När Justin öppnar dörren för mig i limousinen möts jag av kamerablixtrar och massor av paparazzis. Det kändes lite ovant och jobbigt först men när jag väl ställde mig upp och poserade lite kändes det väldigt kul, men jag förstod fortfarande inte varför vi blev fotograferade, och vart var vi någonstans?

- Justin, vart är vi?
- Chris Brown's fest, hehe.
- Chris.. Brown? Asså menar du Chris Brown!?!?!?!? frågade jag förvånande.
- Jo, jag vet ju att du älskar honom och hans musik, så jag tänkte att vi kunde åka hit!

Jag hoppade upp i hans famn och omfamnade honom hårt. Jag kollade ner på hans fylliga läppar och kysste dem och snart kände jag hur någon petade på min rygg och avbröt våran kyss fort. När jag vänder mig om tappar jag hakan, där står han i sin röd rutiga skjorta med svarta glasögon. Jag ser honom bara en halv meter ifrån mig och när han tog av sig glasögonen och våra ögon möttes trodde jag att jag skulle dö, drömmer jag nu?

- Hej, det är du som är Melody va? frågade Chris och sträckte fram sin hand försiktigt.
- Ja, ja det är jag som är Melody! sa jag nervöst och skakade hans hand.
- Här, jag kan följa dig in, en drink kanske? Om det är okej för dig Justin?
- Jo såklart det är, jag går hit bort älskling och hittar säkert någon att prata med, om det är okej för dig? sa han och la armen runt min midja.
- Såklart det är okej, jag kan prata med Chris lite och så syns vi snart! 

Jag gav honom en kyss och sen försvann vi vidare in i huset medans Justin gick åt andra hållet. När jag kom in i huset reagerade jag som senaste gången när vi var hos Usher. Det var så otroligt stort, och så sjukt mycket folk! 

- En 7up med vodka och.. vad vill du ha Melody?
- Jag kan ta en cider om det finns!
- Vad för cider vill du ha? Äpple, päron, fläder eller körsbär?

Jag förstod inte att bartendern pratade med mig. Chris petade till mig och förns då reagerade jag.

- Vad sa du för något? frågade jag.
- Vad för smak vill du ha? Äpple, päron, fläder eller körsbär?
- Jag tar en körsbär!

Chris hade redan nästan druckit upp sin drink så jag knäppte upp cidern fort och klunkade i mig några klunkar fort.

- Så, Justin berättar att du är ett fan av mig? sa han och log.
- Ja, hehe! Din musik, inga ord. Den typ talar till mig eller förstår du vad jag menar?
- Haha, ja du det tror jag att jag gör! Favorit låten då?
- Nu när du släppt ditt senaste album F.A.M.E måste jag helt klart säga Champion!
- Så inte Next 2 You? Då även Justin sjunger.
- Jo, såklart! Men favorit favorit låten är Champion, sa jag och log mot honom.

Vi satt kvar och pratade i hela 40 minuter, dock kom det gäster lite då och då och avbröt våran konversation, men inte så konstigt det var ju trots allt Chris fest. Jag hade redan hunnit dricka 4 glas cider och Chris hade tagit tre 7up drinkar och jag började känna mig lite lullig, det var trots allt 7,0% i cidern.

- Jag tror jag ska iväg och kolla lite efter Justin, men det var jätte trevligt att prata med dig och vi träffar säkert på varandra lite senare! 

När jag reste mig upp kände jag hur jag vinglade till och tog tag i Chris arm.

- Oj, alkoholen börjar nog värka lite nu! Hehe, ursäkta mig!
- Det är lugnt, hehe! Men vi syns väl snart, hejdå! sa Chris och kramade mig.

När jag går iväg och letar efter Justin ser jag honom ingenstans. Istället går jag på toaletten och utanför hör jag en bekant röst som skriker och sedan hör jag Justin. Istället för att gå fram gick jag bakom en stolpe för att bara kolla läget.

JUSTINS PERSPEKTIV:

- Selena, du vet inte vad jag kan råka ut för nu ifall Melody ser mig! Jag kan inte göra någonting med dig, jag vill inte göra någonting med dig och du vet att det är ÖVER! Du fick din chans men du tog den inte och nu när jag har Melody vill jag aldrig förlora henne och du vet att ifall du gör någonting kommer jag få skulden.
- Men jag vet att du vill Justin, det är det som är grejen, DU VILL!
- Jag ville ja, ja det ville jag. Men inte längre, för det jag och Melody har är ingenting som du och jag någonsin kommer att få. Jag älskar henne mer än vad jag någonsin älskat någon, hon är mitt allt.
- Blablabla, mår bara illa av att höra hennes namn och sluta prata om henne som om att hon vore ditt barn eller något, It's freaking me out!
- Jag nämner henne hur mycket jag vill, och varför försöker du hålla på för? Vill du bara förstöra för mig? frågade jag.
- Förstöra och förstöra vill jag väl inte, men jag vill ha dig och jag vet att du vill ha mig också!
- SELENA DET ÄR SKILLNAD PÅ VILLE OCH VILL, jag ville ha dig ja, men inte längre, inte på det viset! Och du verkar inte kunna acceptera att jag bara vill vara din vän och inget mer, därför kommer våran vänskap inte hålla.
- Men som för ungefär en månad sen, när vi träffades utan att Melody visste det?
- Men det var fortfarande ingenting mellan dig och mig då, jag ville försöka hålla kontakten med dig som min vän, men du kan ju självklart inte förstå det!
- Det är pågrund av dem signalerna du ger mig Justin?
- Vilka jävla förbannade signaler? röt jag åt henne.
- Du vet vilka signaler, sa hon och närmade sig mig.

Jag knuffade undan henne lätt och suckade högt, hon verkade aldrig förstå. 

MELODYS PERSPEKTIV:

Jag vart som chockad över att höra hela konversationen. Jag vart inte arg på Justin, det vart jag verkligen inte, men jag vart bara mer och mer arg på Selena efter varje ord hon sa. Justin hade rätt, hon verkade aldrig förstå att han inte vill ha henne.

Jag sticker fram huvudet för att kolla en sista gång och då möter min och Selenas blick varandra.

- När man väl talar om trollen! hörde jag henne mumla.

Jag klev då fram och gav Justin ett litet leénde och min blick riktades sen mot Selena.

- Så, vad händer här då? Försöker hon att få dig tillbaka? sa jag och skrattade.

Jag såg på Justin's min att han försökte hålla in skrattet.

- Ja, tyvärr så gör hon det! 
- Okej, förlåt då! Men jag följer bara mottot du alltid bett mig att följa, eller kommer du inte ihåg det? Never say never?

Justin vart alldeles tyst och lika så jag. 

- Exakt, men nu vet jag! Ska inte störa er längre, ha en trevlig kväll! sa Selena och gick därifrån med ett leénde.

Vad hände just? Gav hon upp honom så lätt? Helt plötsligt vart hon jätte trevlig, vilket var riktigt förvånande. Men det var säkert det hela skådespeleri men vem bryr sig.

Justin och jag stannade kvar ett litet tag och åkte hem vid tre tiden. Båda var rätt dragna men det funkade, Kenny skulle inte säga någonting till Scooter eller våra föräldrar som tur var.  

När vi kom in i hallen och jag skulle ta av mig klackskorna snubblade jag till.

- Aouch, fan vad ont det gjorde! Här, hjälp mig, sa jag och sträckte upp min fot i luften.

Justin satte sig ner på golvet med min fot i hans hand som kämpade med att få av mina klackskor. När vi väl fick av dem ställde han sig upp för att sedan hjälpa mig upp. Han sträckte ut sin hand och drog mig hastigt upp, nästan för hastigt.

Han slöt armarna om mig och vi var så nära att jag kunde känna honom andas. Hans röst var nu tätt intill mitt öra.

- Jag vill ha dig nu, jag vill ha dig så mycket att jag inte vet vad jag ska göra.

Jag la handen på hans kind och kollade djupt in i hans mörka ögon och sedan ner på hans läppar som jag nu kysste. Det började milt men blev allt vildare och vildare. Vi började kyssas som galningar och våra händer började treva över varandras kroppar. Samtidigt som vi gick upp till hans rum slet vi av varandras kläder och slängde oss sedan i sängen.

Jag tog handen innanför hans kalsonger och tog i honom så hårt att han kved högt av upphetsning eller kanske till och med av smärta. Det kändes mer som en VM match än en kärlekshandling just nu. När han trängde in i mig kände jag hur musklerna i hans kropp började arbeta när han stötte djupt och hårt in i mig.

Han drog efter andan högt och jag kände hur jag var nära på att börja skrika av mina höga stöningar. Justin la handen över min mun för att jag skulle kväva mitt skrik för att inte väcka Pattie som låg i rummet bredvid.

Nu låg vi där alldeles svettiga och flämtade av utmattning. Hans varma hand låg fortfarande över mitt svettiga bröst.

- Det där, det där var sjukt! sa Justin och var fortfarande andfådd.

Jag kollade på klockan och den närmade sig redan halv fem, halv fem!? Jag reste mig upp och drog på mig en tröja och mina trosor. När jag la mig i sängen reste sig Justin upp för att byta fort om och jag såg hur han försvann fort in i badrummet. Han kom fort tillbaka och la sig ner brevid mig. Jag såg att han log lite och det gav även mig ett leénde på läpparna. Han la armen om min midja och sträckte på sig lite för att ge mig en godnattkyss som jag besvarade. Strax efter somnade vi båda alldeles utmattade.


--------------------------------------------------------------------
OH YEAH! Förlåt för segt kapitel, men här har ni det ;)

#KidrauhlToSweden

Alla ska skriva det på twitter och den här gången SKA vi få trending topic! NU KÖR VI BELIEBERS! #KidrauhlToSweden <3

Tumblr_lk4iwqjvxu1qauchko1_400_large

One less lonely girl - chapter 103

- Klockan är fan rätt mycket? sa Justin. Ska vi inte lägga oss istället? Jag är skit trött!
- Men nej jag typ vaknade ju nyss, haha. Vi kollar på filmen nu!

Jag fixade filmen och gick sen och satte mig bredvid justin i sängen. Han hade fixat det jätte skönt med kuddar och sånt. Han la armen runt om mig och jag la huvudet på hans axel.

Efter ungefär halva filmen får Justin ett sms, jag tog hans telefon och kollade på honom för att kolla om det var okej, och han nickade. Jag låste upp den och såg direkt att det var från Caitlin. Nej, inte igen. Jag orkar inte mer av henne, tänkte jag och raderade det utan att titta på det. Justin gav mig ett smile och kysste mig några sekunder, och sedan tittade vi klart på filmen.



Jag vaknade av att solen lyste mig rakt in i ögonen. Jag stängde snappt ögonen igen och vände mig mot justin. Hans svettiga hand gled av min mage och han vaknade till. Jag kunde inte låta bli att ge honom en kyss.

- Vad vill du ha nu då? suckade han och log.
- Haha, nej jag ville ju bara pussa dig, kunde inte motstå! sa jag och pussade honom igen.
- Men du kan få något iallafall, jag har fixat en överraskning till dig idag! sa han och satte sig upp.
- Va!? Gud va kul, haha du är så gullig! sa jag och satte mig också upp.
- Nej du är älskling, svarade han och la handen på min kind och kysste mig.

Vi gick tillsammans in i duschen. Eftersom vi inte varit med varandra på jätte länge så var det jätte mysigt att duscha med honom, och jag kunde bara inte få nog av hans perfekta kropp!
Efter ett tag var vi klara och vi fixade resten.

- När får jag min överraskning då? frågade jag när jag valde kläder i min egen lilla garderop som jag skapat hemma hos honom.
- Ikväll, ropade han från sin stora garderop.

Eftersom jag stod för mig själv var jag tvungen att flippa lite, jag hoppade bara upp och ner och gjorde konstiga ljud och rörelser, ganska diskret!

- Vad fan håller du på med?

Jag vände mig snabbt om och såg att Justin hade ställt sig vid ingången. Jag såg på honom att han var jätte nära på att brista ut i skratt, men försökte att hålla sig.

- Ja... eh. Inget? sa jag och kände hur röd jag blev i hela ansiktet.
- HAHAHAHAHAHAHAHA oh my god, HAHAHAHAHA.

Justin garvade som en idiot, han la sig ner på marken och jag bara stod still och skämdes. Fast han var så otroligt söt när han skrattade så jag kunde verkligen inte låta bli att le lite. Men när han tittade upp då och då försökte jag se så allvarlig ut som möjligt så att han kunde sluta någongång.

- Melody, du.. HAHAHA, du... Jag dör!

Han hade nu ställt sig upp och började gå fram till mig. Jag satte armarna i kors och såg fortfarande allvarlig ut.

- Jag vad? sa jag till svars.

Han hade nu sutat skratta och tog tag hårt om min midja och drog mig intill honom, jag hade bara shorts och bh på mig, och Justin hade bara sina jeans på sig. Han kysste mig lätt och öppnade sedan munnen för att prata.

- Du är den sötaste, sa han och skrattade till och gick sedan ut ur min lilla garderob.
- Ät bajs, sa jag till honom och försökte hitta en passande tröja.
- Förresten, klä dig riktigt snyggt sedan ikväll, ropade han.
- Jag listade nästan ut det, sa jag och log för mig själv.

När Justin hade klätt på sig kom han in i min garderob för att visa sig.

- Ser det bra ut? sa han och snurrade ett varv, han hade till och med satt på sig skor.
- Justin, vi ska typ inte göra något speciellt under dagen!
- Jag vet, men spelar roll, vill ju vara fin för dig, sa han och flinade.
- Du är alltid fin.

Justin hade satt på sig en svart t-shirt och ett par jeans. Själv hade jag satt på mig ett par shorts och ett blommigt linne med lite smycken.

Justin sa att han skulle iväg och göra lite ärenden, så innan han åkte iväg så körde han hem mig, kändes som om jag inte varit hemma på evigheter. Jag spenderade hela dagen med pappa, vi hade det faktiskt jätte trevligt och jag hade nästan saknat honom. Efter allt som hände föurt så känns det som om han är en ny person, men jag gillade det.

När klockan var runt halv sex satt jag och pappa och kollade på film. Då precis fick jag ett sms av Justin.

*Hej snygging:) Jag kommer och hämtar dig om en timme? Puss! Love you*

Jag fick nästan panik, en timme? Jag slog fort in numret till Justins stylist Ryan Good, och ringde.

- Ryan Good! hörde jag hans röst genom telefonen.
- Ja hej, det är Melody, sa jag och andades ut.
- Nämen tjenare! Inte visste jag att du hade mitt nummer?
- Haha, jag fick det av Justin för nödsituationer! sa jag med ett litet löjligt skratt.
- Jaha, så du behöver fixa dig? Jag vet allt om överraskningen, jag håller faktiskt på med Justin just nu, men jag kan skicka en annan bra känd hollywood stylist om du vill?
- Jaa, gärna! Skynda!
- Ja visst, häng kvar i luren.

Det blev tyst ett tag, sedan efter en minut hörde jag hur han försökte säga någonting.

- Vad sa du? sa jag.
- Rachel Zoe kommer att komma hem till dig inom tio minuter.
- RACHEL ZOE? Det är typ den kändaste stylisten som nånsin funnits!? skrek jag nästan till honom.
- Haha, ja men lugna dig, jag måste lägga på, vi syns!
- Det gör vi, hejdå.

Och sen la jag på. Jag kunde inte fatta det, Rachel Zoe skulle komma, hem till mig! Och dessuton styla mig! Jag sa det snabbt till pappa, och han hade ingen aning om vem det var.

- Hon är den kändaste stylisten i hela hollywood, hon fixar typ alla kändisar!
- Ojdå, ja då måste vi städa!
- Men pappa hon kommer om typ fem minuter.
- Jadu, ta det lugnt, jag ska bara byta om, kommer snart!

Pappa sprang iväg, och som Ryan sa, plingade det på dörren och utanför stod Rachel Zoe och två andra okända människor. Jag öppnade ivrigt dörren.

- Hej, sa jag nervöst och räckte fram handen. Trevligt att träffa dig.
- Hej Melody, detsamma!

De klev in och tittade sig omkring.

- Jag hann inte städa, hehe.. sa jag sedan.
- Men det gör ingenting, vi har väl brottom? När ska Justin hämta dig?
- Om ungefär en timme.
- Ojdå, då sätter vi väl igång.

Vi gick upp till mitt stora badrum och hon verkade faktiskt imponerad. Hon och dom andra två kvinnorna som inte sa så mycket, började leta upp lite smink och hårgrejer och sådant.

När hon hade fixat mig klart var det bara kläderna som saknades, och Justin skulle komma om tio minuter!

- Men jag har typ ingenting fint att ha på mig, vad ska jag göra? sa jag till Rachel.
- Oj, jag hade helt glömt bort! utbrast hon och började prata med en av sina assistenter som sedan gick iväg.

Efter tre minuter kom hon tillbaka med två klänningar, två par skor och två små väskor.

- Vad är det här? sa jag chockat.
- Justin har valt de här!
- Men varför är det två?
- En till nu, en till senare? Det var vad han sa till mig i alla fall! sa hon och la upp kläderna på sängen.

Vad hade Justin hittat på nu? "En till nu, en till senare". Nu började jag faktiskt bli lite nervös, jag hade ju ingen aning om vad som pågick! Rachel satte på mig den vita klänningen med tillbehör. Jag tittade mig själv i spegeln och tänkte, herregud, även jag kan vara vacker.

- Oh My God!

Jag vände mig om och såg justin stå där snygg som vanligt i kostym med öppen mun.

- Kom hit innan jag dreglar sönder! sa han och jag hörde hur Rachel och de andra två fnittrade till.
- Tänker inte förstöra mitt smink nu sötnos. Kan jag få min överraskning eller? sa jag och log.
- Självklart, kom här Shawty! sa han och tog min hand. Tack förresten Rachel för hjälpen, tillade han sen.
- Inga problem!

Vi alla gick ut och Rachel och dom åkte iväg med deras limousin. Själv hoppade jag in i Justins Range Rover och vi körde iväg, jag hade ingen aning om vart. Tillslut parkerade han, tyvärr var det några paps som stod utanför, men vi klarade oss förbi väldigt smidigt.

Justin ledde mig in till en resturang, det såg jag på en gång. Men vi gick igenom där folket satt, in till ett annat rum, där det bara stod ett litet bord. Det var otroligt fint uppdukat och jag höll på att dö!

- Justin, jag vet inte vad jag ska säga, sa jag och kramade om honom.
- Säg ingenting då, svarade han och pussade mig på kinden.

Vi satte oss ner vid det otroligt fina bordet, och precis då kom det in två servitriser. De la upp min favoriträtt! Jag såg hur Justin granskade min reaktion, och jag höll helt seriöst nästan på att börja gråta! Men som tur var så behärskade jag mig. Vi satt och åt och hade det jätte trevligt. Belysningen var ganska svag och det var bara vi två där inne. Det fanns konstigt nog en liten balkong som vi gick ut på när vi hade ätit upp. Det låg en askkopp på det lilla bordet som stod på balkongen. Både jag och Justin tittade på varandra och började skratta. Inte så vilt, men lite grann.

Vi stod på balkongen väldigt länge och höll om varandra. Helt plötsligt började Justin att sjunga.

- I always knew you were the best, the coolest girl i know. So prettier than all the rest, the star of my show.

Han kollade djupt in i mina ögon medan han sjöng och höll om mig hårt. När refrängen av den låten började höll jag på att börja gråta igen, men jag ville verkligen inte förstöra mitt smink.

- My favorite, my favorite, my favorite, my favorite girl, my favorite girl.. It's you..

Han avslutade med den finaste tonen jag någonsin hört. Den varade väldigt länge och jag kunde inte motstå hans läppar vid den sekunden. Så jag av honom en riktigt underbar kyss.

- Det här var världens bästa överraskning Justin, jag älskar dig!
- Den är inte slut än, nu går vi och byter om! sa Justin och sprang in.

-------------------------------------------------

Var det för långt kapitel?
Hoppas ni gillade det iallfall, i nästa inlägg får ni veta vad resten av överraskningen är!
Glöm inte lägga till mig på facebook! Tessi Bieber Casserblad @ FB

One less lonely girl - chapter 102

- Vad är det Caitlin? frågade jag lite tyst.
- Justin, jag klarar inte det här längre. 
- Vad klarar du inte?
- Att du har en flickvän. Jag är så otroligt kär i dig, om du bara kunde bry dig lite.
- Jag bryr mig ju?
- Gör du? frågade hon och kollade upp på mig in i mina ögon.

Vi var ganska nära, men jag hade inga planer på att göra någonting. Skulle aldrig acceptera. Men ändå var hon helt förstörd, och hon var ju trots allt söt.

- Bieber, jag saknar dig verkligen, sa hon och kollade nu på mina läppar.

Innan jag hann svara tog hon ett hårt grepp om min nacke och pressade sina läppar mot mina.

- Va fan!? hörde jag en bekant röst. 

Jag släppte taget på en gång och kollade mot köksdörren.

1. Justin på flygplatsen, 2, Christian, 3, Melody & Justin, 4, Paps.

- Eh.. sa jag tyst och kände hur ont i magen jag fick.
- Justin vad håller du på med? Och du Caitlin!? Vafan?

Christian hade kommit in i rummet med en chipspåse i ena handen. Han var chockad. Han stod still och hade svårt för att prata. Jag gav en irriterad blick på Caitlin innan jag ställde mig upp. Varför gjorde hon så? Det var ju inte så att jag kysste henne tillbaka? Allting kändes så obekvämt, jag ville bara tillbaka till Melody.
Jag gick mot Christian som stod i dörröppningen, fortfarande helt i chocktillstånd. Jag tog tag i hans arm och drog in honom på toaletten och låste.

- Vad vill du? frågade han surt och satte sig på toalocket.
- Du, till att börja med, hur länge stod du där och kollade? frågade jag allvarligt.
- Allvarligt, så kom jag precis när ni kysstes.
- Men det var inte ens en kyss! Det var hon som pressade sina läppar mot mina, det var mot min vilja.
- Justin, det såg verkligen inte ut så.
- Men det var så! Så snälla, tro inget annat. Jag ber dig också att inte säga någonting till Chaz eller Ryan, speciellt inte Chaz för jag vet ju att han tycker om Caitlin.
- Nej, jag säger ingenting men du vet själv vad jag tror.
- Vadå, vad tror du!? frågade jag.
- Jag vet att Caitlin fortfarande gillar dig, och hon pratar fortfarande om dig som om ni vore tillsammans. Jag ser också på dig att känslorna finns kvar, även fast du vill neka det så går det inte.

Jag tänkte över det han sa och även fast jag trodde att han hade lite rätt så gav jag mig inte.

- Du vet att jag alltid kommer att älska Caitlin, men inte på det viset! Det skulle vara skillnad om jag inte hade Melody och nu när jag har det, vill jag verkligen inte ha någon annan. Hon är perfekt och jag har inte insett än att hon är min. Därför vill jag också ta vara på tiden jag har kvar med henne, och inte sabba det på grund av det här lilla som hände, som inte ens var mitt fel!
- Du behöver inte förklara dig, jag vet att du verkligen älskar Melody, men försök inte neka det jag sa.
- JAG GILLAR INTE CAITLIN PÅ DET VISET OCH KOMMER ALDRIG ATT GÖRA DET IGEN! FATTAR DU INTE!? skrek jag och gick fort ut ur badrummet.

Där stod Caitlin och jag förstod på hennes blick att hon hört vad jag nyss sa.

- Caitlin..
- Prata inte med mig, du sa att det kanske fanns en chans för oss igen men inte just nu, och nu säger du såhär.
- VA!? När jag sa jag det?
- På SMS, här om kvällen?
- Vad pratar du om? Jag har inte skickat något sms?
- Men vem, vem var det då?

Mina ögon riktades mot Christian som nu stod och log med ett hånfullt leénde.

- Christian.. suckade jag djupt och gick därifrån.

Caitlin vände på klacken och gick mot Christian, jag orkade inte höra på det, så jag gick upp till ett orört gästrum och slängde mig i sängen och tog upp min telefon. Jag kände att det var lika bra att smsa Melody på en gång, inga hemligheter här inte.

*Hej älskling, ville bara säga till dig att jag saknar dig och jag vill att du kan komma hem till Atlanta NU så jag kan hålla om dig! Sen ville jag bara säga att Caitlin, pussade mig. Det var det vidrigaste jag någonsin varit med om, då kom Christian och började hålla på. Sen visade det sig att Christian hade smsat Caitlin från min telefon och skrivit att det finns en chans mellan oss? Jag ska prata med Christian sen om det, men herregud. Jag saknar dig. Vi ses om några dagar. Älskar dig <3*

Det tog ett tag för mig att skriva det där eftersom jag inte visste exakt hur jag skulle säga det. Snabbt därpå fick jag ett nytt sms från Melody och jag kände att jag blev lite nervös över hur hon skulle reagerat.

*FYFAN VILKEN ÄCKLIG TJEJ. Förlåt Justin, men jag har ALDRIG gillat henne, jag fattar inte vad hon håller på med, och Christian? Varför gjorde han så? Gud, jag saknar dig vill bara att du ska komma hit till mig. Puss, älskar dig.*

Jag kände lättnaden på en gång och jag kunde inte låta bli att le. Fyfan vilken grym flickvän jag har.

Dagarna i Canada gick. Det var lite stelt mellan mig och Caitlin, såklart. Jag snackade med Christian väldigt länge, och han bad om förlåtelse flera gånger och jag fick honom att inse att Melody är den enda för mig.

Nu var det äntligen dags för mig att åka till Atlanta och hämta upp Melody på sjukhuset. Hela mitt crew som hade varit här i Canada och jag åkte till Canadas flygplats och när vi parkerat limosinen vid ingången ser jag hur massor av paps stod och väntade på mig som idioter. Hur fick de reda på att jag skulle åka hem nu? Fast det är ju klart, dom håller antagligen reda på allt ja gör, vartenda litet steg jag tar så är det ute på internet.

Jag klev ur bilen och ignorerade alla som fotade mig och alla som försökte säga någonting. Jag bara gick fort snabbt in till flygplanet. Äntligen skulle jag hem till min älskade flickvän.

MELODYS PERSPEKTIV:

- Melody? hörde jag en svag obekant röst.

Jag öppnade ögonen och såg en sjuksköterska stå bredvid min pappa. Pappa hade ett stort léende, nästan lite läskigt, och sjuksköterskan såg ganska oroligt på mig.

- Du ska åka hem idag älskling! sa pappa och log ännu större än innan.
- Äntligen! sa jag och ställde mig upp.
- Det är någon här som ska hämta dig, sa pappa och blinkade mot mig.
- JUSTIN!? nästan skrek jag och kollade mot dörren.

In kommer Justin med sitt underbara smile på läpparna och jag kände direkt hur mina fjärilar i magen började åka omkring. Jag kunde inte fatta att dom fortfarande fanns där efter alla dagar och månader som gått. Speciellt för typ två år sen så jag träffade honom första gången. Jag säger bara såhär. Tack MTV för att MADE finns, ni gjorde så jag träffade min livs kärlek.

Jag sprang mot honom och slängde mig i hans famn. Jag ville aldrig släppa taget om honom. Jag ville stanna här förevigt. Han höll om mig hårdare och kysste mig. Jag struntade totalt i att alla människor stod och tittade på oss, och tog kort på oss.

Tillslut var vi tvunga att släppa taget. Jag packade mina sista grejer och Justin tog upp dom och bar ner dom till bilen. Jag, Kenny, Pattie och Justin åkte hem till mig, fast Kenny och Pattie åkte vidare. Det första som hände va att Justin tryckte upp mig mot den första bästa väggen och kysste mig. Jag hade egentligen inte så mycket ork att göra någonting i natt.

- Du, förresten, vi måste prata, sa Justin helt plötsligt efter en hel dels kyssande.
- Om vadå? frågade jag.
- Min kommande turné, jag ska till några länder, biljetterna till dom släpps liksom om några månader, jag måste ha massa möten och sånt.
- Måste vi prata om det nu? jag orkar inte. Vi kan väl ta det imorgon?
- Okej då, sa han och kramade mig.
- Kan vi kolla på The Notebook, igen? frågade jag.
- Självklart älskling, svarade han.

Vi började gå upp för trappan. Jag gick före Justin, när vi gått i halva trappan vänder jag mig om, vet inte varför, bara hände, och ser att Justin har blicken på min rumpa, och släppte den inte även fast han visste att jag tittade på honom. Jag log och vände tillbaka huvudet eftersom vi nu var uppe på andra våningen.

- Klockan är fan rätt mycket? sa Justin. Ska vi inte lägga oss istället? Jag är skit trött!
- Men nej jag typ vaknade ju nyss, haha. Vi kollar på filmen nu!

Jag fixade filmen och gick sen och satte mig bredvid justin i sängen. Han hade fixat det jätte skönt med kuddar och sånt. Han la armen runt om mig och jag la huvudet på hans axel.

Efter ungefär halva filmen får Justin ett sms, jag tog hans telefon och kollade på honom för att kolla om det var okej, och han nickade. Jag låste upp den och såg direkt att det var från Caitlin. Nej, inte igen. Jag orkar inte mer av henne, tänkte jag och raderade det utan att titta på det. Justin gav mig ett smile och kysste mig några sekunder, och sedan tittade vi klart på filmen.

----------------------------------------------

Haha, det va Christian! Det trodde ni inte va;)
Vad tycker ni om att han ska på turné om ett tag?
Kommentera!
<3

One less lonely girl - chapter 101

Vi alla bytte om, Caitlin gick in i badrummet och fixade sig.
När vi var helt klara och bäddat sängarna la vi oss och bara snackade. Tillslut hade alla utom jag och Ryan somnat. Vi snackade om Melody och hur det gick för Ryans tjejer. Efter ett tag somnade Ryan också. Jag grävde efter mobilen som låg i min jackficka bredvid min madrass och tog upp den. Tre Meddelanden. Ett från Scooter, ett från något konstigt nummer och ett från Melody. Jag klickade upp Melodys på en gång.

*Godnatt min älskade pojkvän, du är guldvärd. Vi ses snart.*

Innan jag somnade svarade jag på hennes sms.

*Godnatt, du är allt för mig, älskar dig.*



Jag vaknade av att någon smekte min kind. Men jag blundade fortfarande eftersom att jag var säker på att jag fortfarande sov, att jag drömde, drömde om min Melody. Hon smekte bara min kind, och tog nu tag i min andra hand. Jag log, fast det kändes så konstigt, det var en helt annan hand? Det kändes inte alls som Melodys?
Jag öppnade snappt ögonen och märker nu att Caitlin ligger och tittar på mig med ena handen på min kind och den andra i min hand. Jag släppte snabbt handen och tog bort hennes hand från min kind.

- Vad gör du? frågade jag ganska tyst och märkte att det fortfarande var kolsvart där inne och de andra låg och sov.
- Du är bara så söt när du sover Justin, jag tänker bara tillbaka på nä..
- Men Caitlin lägg av, visst du får säga så, men snälla? sa jag och kollade på min mobil hur mycket klockan var. 04:37.
- Jag har inte gjort någonting. Jag bara... Saknar dig.
- Jag vill kunna umgås med dig utan att du håller på sådär. Förlåt men nu somnar jag om, sa jag irriterat och vände mig om för att sedan somna på en gång.

11:34

- VAKNA NU ERA SÖMNTUTOR, DET ÄR MORGON OCH VI SKA ÄTA! skrek Ryan som stod upp medan alla andra tittade upp med sina huvuden vars hår såg helt galna ut.
- RYAN HÅLL KÄFTEN, halvskrek Chaz med trött röst och la kudden över huvudet.
- Verkligen! höll Christian med och gjorde samma sak.
- Helt ärligt Ryan, det är lov, vi ska sova nu okej? Väck oss en annan dag, sa jag lite suddigt och la huvudet på kudden och blundade igen.
- Okej, ni ber tydligen om det, sa Ryan och då hoppade Caitlin upp.
- NEJ RYAN DU VÅGAR INTE, skrek hon ståendes på sin madrass i pyamas.
- Try me, sa han och gick ut.

Jag fattade ingenting och försökte somna om. Jag vaknade sedan någon minut senare av att det kom vatten över hela mig. Iskallt var det också. Jag öppnade ögonen och så hur Ryan stod med en stor röd hink och garvade jätte mycket.

- AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH, skrek jag och for upp snabbt på fötterna.

Jag gav Ryan en iskall blick och snabbt hällde han på de andra som låg ner, förutom Caitlin som stod och skrattade. Jag började springa efter Ryan och hann ikapp honom efter bara några steg. Jag brottade ner honom och hällde det lilla som fanns kvar i hinken över honom.

- NEEJ JUSTIN LÄGG AV DITT JÄVLA RETARD! skrek han och bara låg där och skrattade.
- Hämnd! sa jag nöjd och ställde mig upp och drog sedan upp Ryan.

Vi fixade oss allihoppa och gick sedan ner till köket för att äta en stor frukost.

När vi var helt klara hade vi inga speciella planer på vad vi skulle göra idag. Alla hade olika åsikter. Jag, Caitlin och Christian ville bara ta det lugnt, sitta vid datorn, spela musik och sånt. Medan Ryan och Chaz ville spela fotboll. Fast det ville jag också göra, men i såfall senare. Just nu ville jag bara skriva till några fans och uppdatera på twitter, facebook och lite annat.

Jag, Caitlin och Christian fick som vi ville och vi satte oss vid den jätte stora dataskärmen. Jag loggade direkt in på twitter, RT några fans, följde några och skrev sedan två egna tweets. " I love beeing canadian! And I love my friends, my family, my girlfriend and OFC my fans! " Sedan en till tweet. " Don't worry, soon the tickets will be released and i'm going to have a few concerts around the world "

Efter ett tag bestämde vi oss för att webba med några fans som helt random hittat min skype. Det var jätte kul, såklart. Dem frågade mig massor av frågor om Melody, och om Caitlin, och det vart lite pinsamt efter ett tag. Sedan klickade jag upp ett annat fan. Hon började gråta och satt och skrek, hon bad om förlåtelse för hennes betéende och hon sa hela tiden " I LOVE YOU, I LOVE YOU SO MUCH! ". Men det var faktiskt roligt.

Medan Christian och Caitlin loggade in på sina facebooks och twitters så gick jag ut till Ryan och Chaz. Jag hade satt på mig mina gröna fotbolls kläder och sprang ut på planen. Det hade kommit lite fler folk, Chaz och Ryans vänner. Man märkte på dom att de tyckte det va lite coolt att jag var här. Sen märkte jag också på två stycken att dom garvade åt mig. Men jag ignorerade det helt och hållet och hade det jätte roligt.

- SCOOOORE! skrek jag efter att jag hade satt bollen rakt i krysset på den biffiga målvakten.
- DET E BRA BIEBER! svarade Ryan skrikandes och sprang emot mig!
- Du e kungen! sa han sedan igen och var otroligt anfådd.

När det var slut gick jag tillbaka in igen för att ta mig en dusch, sedan ner till köket för att kolla om någon var där. Där satt då Caitlin ensam med händerna för ansiktet. Jag visste inte riktigt hur jag skulle göra så jag satte mig på stolen bredvid henne och la armen om henne utan att säga något. Hon tittade upp på mig med helt röda ögon och tårar över hela ansiktet och la sedan huvudet mot min axel. Tillslut vågade jag äntligen fråga vad som stod på.

- Vad är det Caitlin? frågade jag lite tyst.
- Justin, jag klarar inte det här längre.
- Vad klarar du inte?
- Att du har en flickvän. Jag är så otroligt kär i dig, om du bara kunde bry dig lite.
- Jag bryr mig ju?
- Gör du? frågade hon och kollade upp på mig in i mina ögon.

Vi var ganska nära, men jag hade inga planer på att göra någonting. Skulle aldrig acceptera. Men ändå var hon helt förstörd, och hon var ju trots allt söt.

- Bieber, jag saknar dig verkligen, sa hon och kollade nu på mina läppar.

Innan jag hann svara tog hon ett hårt grepp om min nacke och pressade sina läppar mot mina.

- Va fan!? hörde jag en bekant röst.

Jag släppte taget på en gång och kollade mot köksdörren.

-------------------------------------------------------------------------

Vem står där tror ni?
Vaad kommer hända nu?
KOOOMMENTERA!

One less lonely girl - chapter 100

Efter ett tag kom vi fram till en bro, som jag och Caitlin alltid va på när vi var tillsammans. Den var jätte mysig, och där hade vi jätte många minnen när vi till exempel pratat om vårat förhållande, och där vi tillbringat många timmar tillsammans, när vi kyssts osv.. Men Melody, hon är allt för mig. Skulle aldrig ens tänka tanken att göra något med Caitlin just nu.

Vi satte oss i mitten av bron och var tysta, tills Caitlin avbröt den och kollade på mig.

- Du, vi måste verkligen prata igenom det här, med våra känslor och sånt.



Jag kollade på henne med en förvirrad blick.

-Våra känslor? Känslor för vadå? frågade jag henne.
-För varandra...
-Vänta här nu Caitlin, du vet att jag har flickvän. Jag älskar dig jätte mycket, det gör jag verkligen. Men bara som kompis, du är min bästavän.
-Jag vet att du har flickvän.. Men det vi hade Justin, det var verkligen speciellt.

Jag ställde mig upp och kollade argt på henne.

-Vad håller du på med? Jag älskar Mel. Det är henne jag vill vara med. Men det betyder inte att vi inte kan vara med varandra, jag vill ju vara med dig.. Men som jag sa, inte på det sättet.
-Förlåt..Jag ville inte göra dig sur, sa hon och ställde sig också upp. - Jag är glad för din skull Justin!
-Tack, du kommer också hitta någon snart. Jag lovar, sa jag och omfamnade henne.

Vi kramades ett tag och gick sedan tillbaka till dom andra.

-Där var ni! Vi letade efter er, vi tänkte kolla på film. En skräckis, eller vad tycker ni? frågade Christian.
-Haha ja! sa vi båda.

Alla sprang emot soffan för att få en plats. Ryan och jag började slåss på skoj om den sista platsen som jag tillslut gav till honom, så jag satte mig nedanför Caitlin. Vi satte på filmen 'The Unborn'. Alla var så rädda så ingen sa ett ord och plötsligt ringde min mobil. Jag har aldrig hört Chaz skrika så högt, han skrek som en tjej. 

- STÄNG AV LJUDET NÄSTA GÅNG! sa Chaz med armarna i kors.
- Hahaha, ta det lugnt! Jag kommer snart, ska bara svara, sa jag och gick ut.

Jag gick in till köket och stängde dörren om mig, det var Melody som ringde, äntligen!

- Hej älskling! sa jag glatt.
- Hej söt, hur mår du? sa hon och hostade till.
- Jag mår jätte bra, hur mår du?
- Man har väl mått bättre, svarade hon och skrattade, det där speciella skrattet som jag älskade.
- Vad bra att du mår bra då baby. Var det något speciellt du ville, eller ville du bara prata?
- Nej jag ville nog bara kolla, jag saknar ju dig, även fast vi träffades häromdagen.
- Jag saknar dig också.
- Så vad gör du? frågade hon och jag kunde nästan höra att hon log.
- Jag är hemma hos Ryan med Chaz, Christian och Caitlin.
- Jaha.. Caitlin? svarade hon och lät väldigt orolig nu.
- Ja, men det är lugnt. Jag har förklarat för henne att du är den enda för mig.
- Okej va bra då hehe. Men du, vi hörs, jag messar dig. Puss!
- Gör så, puss, jag älskar dig, sa jag och la på.

Jag gick in igen och satte mig nedanför Caitlin igen.

- Vem var det? frågade Chaz.
- Melody, svarade jag och tittade upp.

Caitlin såg sur ut, Chaz log och nickade, och Ryan och Christian var bara helt inne i filmen. Jag satte mig till rätta och fortsatte att kolla klart på filmen.

Mitt i filmen fick jag ett sms, jag tog upp min iPhone och såg att det var Melody.

*hej baby, vad gör du? saknar din sexiga röst, hahah :$ <3*

Jag kunde inte låta bli att le för mig själv, och svarade sedan på direkten.

*Tjena sexy, jag kollar på film med dom andra. Vet du vad? jag saknar din ännu mer, och speciellt din kropp, dina läppar ;) <3*

Hon svarade nästan på en gång.

*haha justin sluta, jag är ful...*

*URSÄKTA!? Om det är någon som är snygg så är det du ditt mongo, finns ingen vackrare än dig <3*

*Aww.. Okejdå, jag menar, om Justin Bieber tycker det, så är jag väl det då, (a) men du är finare*

*Nej älskling. Du är*

Vi fortsatte smsa under hela filmen. Jag var inte så jätte insatt i den eftersom det enda jag kunde tänka på var Melody, hur mycket jag saknade henne och hur mycket jag egentligen älskade henne. Det fanns verkligen ingen annan som skulle kunna få mig att känna som hon gör. Bara tanken av att vara utan henne en vecka dödar mig.

När filmen var slut bestämde vi oss för att ta något att äta. Vi gick in till köket och började plocka fram mackor, pålägg och oboy. Sen när vi fixat klart allting satte vi oss vid matbordet.

- Okej, vilka ska sova här nu då? frågade Ryan som hade hela munnen full med mat.
- JAG! Skrek jag och Christian i kör.
- Hmm.. mumlade Chaz, det beror på, är dina föräldrar hemma inatt?
- Nej, dom kommer hem imorgon på dagen, svarade Ryan.
- Okej, DÅ SOVER JAG HÄR! skrek han ut över bordet.

Efter någon sekund riktades alla blickar mot Caitlin.

- Du då Caitlin? Vill du sova här? frågade Ryan och log.

Hon sneglade först på mig och sedan på Ryan. Sen tillbaka till mig.

- Ja visst, sa hon med ett snett léende.
- Bra! sa Christian.

När vi ätit klart gick vi upp till Ryans rum och fixade hur vi skulle sova. Vi kom fram till att alla skulle sova på madrasser på golvet, eftersom han hade ett så stort rum. Christian låg bredvid Caitlin, och Bredvid Caitlin skulle jag ligga. Sedan mitt emot oss låg Chaz och Ryan med madrasserna tryckta mot våra, så att alla huvuden liksom var "samlade" i mitten. Det kändes lite konstigt att jag skulle ligga och sova bredvid Caitlin, men jag orkade inte bry mig. Jag menar vad kunde hända? Caitlin vet redan vad jag vill, eller vem jag vill ha, Melody såklart.

Vi alla bytte om, Caitlin gick in i badrummet och fixade sig.
När vi var helt klara och bäddat sängarna la vi oss och bara snackade. Tillslut hade alla utom jag och Ryan somnat. Vi snackade om Melody och hur det gick för Ryans tjejer. Efter ett tag somnade Ryan också. Jag grävde efter mobilen som låg i min jackficka bredvid min madrass och tog upp den. Tre Meddelanden. Ett från Scooter, ett från något konstigt nummer och ett från Melody. Jag klickade upp Melodys på en gång.

*Godnatt min älskade pojkvän, du är guldvärd. Vi ses snart.*

Innan jag somnade svarade jag på hennes sms.

*Godnatt, du är allt för mig, älskar dig.*

---------------------------------------------------------------------------

KOMMENTERA!
Visst är dom gulliga!? Aww...
Nästa inlägg är tidsinställt.
Den kommer torsdag klockan 14:00 ! Så kommentera mycket nu!

One less lonely girl - chapter 99

- Vad håller du på med!? skrek Scooter och tog upp min väska och kastade den hårt mot mitt bröst.
- Jag har fått nog av alla dem där jävla paparazzisarna, dem kan aldrig lämna mig ifred och jag sa åt honom att sluta rycka i min jacka men självklart gjorde han ju inte det. Jag skiter i vad pressen säger, jag skiter i allt just nu förutom Melody. Jag vill fan inte ens vara i det här jävla landet. Jag kanske är uppfostrad här men om Melody inte är här är jag inte hemma. Jag vill tillbaka, jag vill vara med Melody!



När vi satt i bilen påväg upp till huset sa jag inte ett ord till någon och ingen pratade med mig heller, eller rättare sagt ingen pratade med någon. Det var en sån pinsam tystnad att även när jag lyssnade på musik kunde jag känna den pinsamma stämningen.

När vi äntligen var framme fick jag till ett litet leénde på läpparna när jag såg pappa. 

- Hej gubben! sa han och kramade om mig hårt.

Vi stod och kramades ett tag och jag släppte taget om pappa när jag hörde ett litet bekant skratt. Jag kollade mig omkring och hörde sedan skrattet igen. Jag kollade ner och bakom pappa stod lilla Jazmyn i hennes söta rosa jacka och kramade hårt om hans ben. 

- Vart kan lilla Jazmyn vara? Vart kan hon vara? sa jag och kunde inte låta bli att flina.
- Bieber Bieber Bieber! sa hon och sprang iväg när jag jagade henne.

När jag väl fick tag på henne lyfte jag upp henne och kramade om henne, likaså gjorde hon. Jazmyn har fått en vana att kalla mig för Bieber och inte Justin senaste tiden. 

Middagen var klar och det var fortfarande en jobbig stämning mellan mig och crewet, jag orkade inte längre så jag tog upp det på en gång.

*kling kling*

Alla blickar riktades mot mig och det blev alldeles tyst efter att jag klingat med skeden mot glaset.

- Ehm, jag ville bara säga förlåt för att jag varit som jag varit senaste tiden. Men som ni vet, så ja.. ligger Mel på sjukhus vilket är riktigt jobbigt och förlåt för att jag tagit ut det mesta på er, och ni vet att det inte är meningen. Ni är min familj och jag älskar er verkligen, tro inget annat! Jag vill bara att det ska vara lugnt mellan oss för det har varit rätt stelt senaste tiden.
- Awwwww! sa alla i kör.
- Justin men vi förstår dig, det är ingenting och säga förlåt för men ändå bra att du tog upp det! Vi älskar dig också, sa Scooter och gav mig en blink.

Strax efter höjde mamma glaset och sa:

- En skål för Justin och en skål för hoppet om att Melody blir bättre!

Alla höjde sina glas och skålade med varandra. 

- Du Justin, vet du att Caitlin och Christian är här nu i Kanada? Dem stannar hos Chaz hela den här veckan, sa pappa.

Det hade jag helt glömt bort, Chaz och Ryan! När jag ätit upp skyndade jag mig upp för att packa upp allting och sedan ringde jag Chaz så fort jag vart klar.

- Somers, vart är ni? 
- Justin! Är du här, i Kanada?
- Ja, ja det är jag. Förlåt att jag inte sa något tidigare, men det kom så plötsligt och jag har bara varit här i några timmar men som sagt, vart är ni någonstans? Hos Ryan eller?
- Ja det är vi, kom över hit vet jag! Caitlin och Christian är också här. 
- Jo jag hörde det, men jag skyndar mig över dit och vi hittar på något riktigt kul, för ja.. du vet.
- Jag hörde det där om Melody, jag hoppas hon verkligen blir bättre. Men såklart vi hittar på något kul, vi måste bring the old times back, you know?
- Haha, jadå! Jag kommer snart. Adios amigo, sa jag och la sedan på.

Jag fixade mig klart och sa hej då till de andra. Eftersom Ryan inte bor så långt bort tog jag min röda moppe som pappa nyligen köpt till mig.

När jag hade kommit fram till Ryans hus ställde jag moppen mot väggen, och la hjälmen bredvid. Jag gick och tog mig en titt runt huset för att se om de var utomhus, men det va dom inte så jag gick direkt upp till den stora ytterdörren där det stod "BUTLER" ovanför brevlådan.

Innan jag hann reagera efter att ha plingat på dörren blev jag påhoppad av Chaz och strax efter kom Ryan och Christian. Samtidigt som jag kramade alla såg jag in i lägenheten och där stod Caitlin med ett litet leénde och kollade ner i golvet. När killarna släppt taget om mig gick jag in och hängde av mig jackan och tog av mig skorna. Caitlin stod hela tiden lutad mot väggen och jag kände hur hon iakttog varenda litet steg jag gjorde.

- Hej, det var länge sen! sa jag och kramade henne.
- Jo det var det, hehe. 
- Hur är det med benet nu? Bättre antar jag?
- Jo det är det, mycket bättre!
- Okej, så bra.

Nu vart det lite awkward mellan oss och jag visste inte hur jag skulle ta mig ur den här sitsen med tankte på allt som hänt mellan oss.

- Eehm, hu..
- Hur må..

Vi båda avbröt varandra.

- Säg du, sa Caitlin och log stort.
- Nee, jag tänkte bara fråga vad du haft för dig senaste tiden o så, svarade jag som fortfarande stod några cm ifrån henne.
- Jaha, nej jag har inte gjort så mycket, jag och Peyton har blivit jätte bra kompisar igen, du vet ju hur det var mellan oss förut.
- Okej, är hon också här? För jag vet ju att hennes mormor bor här va?
- Ja det är hon, fast det är hennes farmor som bor här faktiskt! sa hon med ett skratt.

Vi kollade på varandra ett tag och vi båda log stort.

- Hallå, kommer ni eller? Vi spelar xbox va fan! sa Ryan som stod vid trappan. 

Vi gick upp tillsammans och efter att både jag och Caitlin hade suttit uttråkade i en halvtimma och kollat på när Christian och Ryan kört fifa frågade Caitlin:

- Vill du gå ut? En promenad här nedanför?
- Jag? frågade jag.
- Nej, DIN MAMMA, men ja såklart dumhuvud, DU!
- Haha, okej jo visst!

Efter ett tag kom vi fram till en bro, som jag och Caitlin alltid va på när vi var tillsammans. Den var jätte mysig, och där hade vi jätte många minnen när vi till exempel pratat om vårat förhållande, och där vi tillbringat många timmar tillsammans, när vi kyssts osv.. Men Melody, hon är allt för mig. Skulle aldrig ens tänka tanken att göra något med Caitlin just nu.

Vi satte oss i mitten av bron och var tysta, tills Caitlin avbröt den och kollade på mig.

- Du, vi måste verkligen prata igenom det här, med våra känslor och sånt.

-------------------------------------------

HEJHEJHEJ. Förlåt gott folk. Men jag ( tessi ) och ronya är lite.. ja ni vet, ni kanske fattar.. påsklov osv. men ja, vi bestämde oss för att skriva ett inlägg iaf! KOMMENTERA :) <3 SARA

One less lonely girl - chapter 98

- Mamma och några till kommer och hämtar mig imorgon, sa han med ledsen min och kollade framåt.
- Va, varför det? frågade jag.
- De tycker att det är dåligt för dig att jag är här, jag menar, jag orsakade ju kaos när du skrek åt mig.
- Det där var inte ditt fel. De sa att jag kommer bli utskriven om max en vecka förresten! 

Justin tittade på mig och log och då såg jag att han hade tårar i hans röda ögon.

- Det är ju jätte bra älskling, då kan jag ta hand om dig tills du är helt frisk! sa han och kysste mig igen.

Han la handen på min mage och kysste mig ännu mer. Det var absolut inte vilt, utan det var väldigt stillsamt, men underbart.

- Släpp mig aldrig, sa jag och la huvudet på hans bröst och kramade om honom hårt.
- *And I never let you go* sjöng han och pussade mig på pannan.




JUSTINS PERSPEKTIV:

Det var verkligen svårt att lämna Melody, men jag vet att det är det bästa för henne om hon ska kunna återhämta sig fortare. Mamma och Kenny pratade lite med Melody och jag stod och iakttog deras konversation och märkte förens då hur svag hon verkligen såg ut att vara. Då slog tanken mig att tänk ifall hon inte klarar sig? Vad ska jag ta mig till då? 

- Jag älskar dig mest, glöm aldrig det. Klara dig igenom det här nu så syns vi nästa vecka igen, sa jag och kramade henne hårt.
- *I will fight til' forever* sjöng hon och kysste mig sedan.

Mamma, Kenny och några till ifrån crewet kramade henne hejdå och sen var vi ute ifrån hennes rum. Jag vände mig om en sista gång för att se ifall hon kanske stod där, vilket hon inte gjorde, jag menar hon kan inte resa sig ur sängen. 

- Vart ska vi nu? frågade jag och stängde bildörren efter mig.
- Vi åker upp till Kanada nu i några dagar, jazmyn och jaxon saknar dig sa Jeremy! sa mamma.
- Så pappa saknar inte mig?
- Men såklart han gör gubben! 

Vi åkte hem och jag packade och gjorde i ordning allt inför resan till Kanada. I bilen påväg till flygplatsen ringde jag Melody för att kolla ifall allting var okej.

- Hej sötnos, hur mår du?
- Vad söt du är, du var här bara för nån timma sen och nu ringer du och frågar hur jag mår? Jo, jag mår lite bättre, mycket bättre än vad jag gjorde igår. Men jag har fortfarande riktiga smärtor i benen.
- Jag önskar det fanns något jag kunde göra, jag vill inte åka till Kanada, jag vill vara med dig!
- Jag vill också vara med dig, men måste lägga på nu, doktorn kommer. Vi syns nästa vecka och jag lovar, jag är vid liv då. Älskar dig!
- Puss! sa jag och la sedan på.

På flygresan ner kunde jag inte sluta tänka på det jag tidigare tänkt på. Tänk om hon inte klarar sig? 

- Vad är det? Du ser ut att vara jätte ledsen, sa Alfredo och la armen runt mig.
- Jag är bara orolig över att Mel kanske inte klarar sig, och ifall hon inte gör det vet jag inte vad jag ska ta mig till. Hon är mitt liv.
- Tänk inte så, tänk positivt. Trots att hon är i en väldigt svår sits nu så vet vi att hon klarar sig.
- Hur vet vi det? Hon har smärtor i båda benen och tänk ifall hon blir tvungen att sitta i rullstol. Jag vill bara att hon ska få leva livet som ungdom, vilket jag inte ha fått gjort. Ifall hon inte klarar sig är allt mitt fel, ALLT! sa jag med gråten i halsen.
- Justin, hon klarar sig. Det är verkligen inte ditt fel och sluta intala dig det! 
- Men vems fel är det då? Säg mig det Alfredo, vems fel är det om det nu inte är mitt fel!? Det var JAG som slirade av vägen, det var JAG som styrde bilen, det var JAG som orsakade att vi började bråka i bilen, det var alltså JAG som orsakade att Melody nu ligger på sjukhuset! skrek jag högt.

Folk började vända sig om i flyget och kollade konstigt på mig. Jag ignorerade det och bad Alfredo att inte prata med mig just nu, för just nu ville jag vara själv. Jag stoppade i hörlurarna och gick sedan in på spellistan på min iphone som heter "Melody's shit!". Det är Mel's spellista som hon gjort med sina favorit låtar. Jag kollade igenom alla låtar och lyssnade först på 'A drop in the ocean' men jag bytte snabbt för det var för jobbigt att lyssna.

När jag bytte några låtar framåt sattes 'When you say nothing at all' på och det var som ett slag i magen. Det var våran låt och jag kunde inte hålla gråten inne längre. Jag drog på mig luvvan och lutade mig bakåt med händerna för ansiktet för att kväva gråten. Tårarna rann och rann och jag hoppades verkligen att ingen såg att jag just nu satt och grät.

Jag känner hur någon lägger handen på mitt knä och jag rycker till. Jag torkade kinderna och drog sedan sakta upp luvvan och stängde av musiken. Där satt mamma framför mig helt bedrövad över att se hur ledsen jag var.

- Vad vill du? frågade jag argsint.
- Jag ser ju att du inte mår bra, du har gråtit. sa hon och kramade om mig.
- Det är inte så konstigt, allt är mitt fel!
- Det är inte ditt fel gubben, det är det verkligen inte! Sluta tänk på det där nu och sluta oroa dig. Hon klarar sig.

Jag svarade inte på vad hon sa utan kramade henne hårt. Planet landade nu och vi tog våra saker och gick ur. Där stod alla paparazzis som galningar och även ett antal fans. Jag fick frågor om olyckan och självklart om Melody. Jag svarade inte på något utan ignorerade dem totallt. De kan aldrig lämna mig ifred, dem ska alltid vara där vart jag än går och jag är trött på det. 

En paparazzi började slita i min jacka och jag röt åt honom att sluta men han fortsatte och då fick jag nog. Jag vände mig om och slängde iväg min ryggsäck och puttade till paparazzin hårt att han ramlade på alla paparazzis som stod bakom. 

Blixtrarna blände mig och jag förstod att den här gången skulle jag inte komma undan, det här skulle komma ut över hela världen och pressen skulle överdriva hela händelsen. 

- Vad håller du på med!? skrek Scooter och tog upp min väska och kastade den hårt mot mitt bröst.
- Jag har fått nog av alla dem där jävla paparazzisarna, dem kan aldrig lämna mig ifred och jag sa åt honom att sluta rycka i min jacka men självklart gjorde han ju inte det. Jag skiter i vad pressen säger, jag skiter i allt just nu förutom Melody. Jag vill fan inte ens vara i det här jävla landet. Jag kanske är uppfostrad här men om Melody inte är här är jag inte hemma. Jag vill tillbaka, jag vill vara med Melody!

---------------------------------------------------------------------------------
Tycker lite synd om Justin just nu :( 
KOMMENTERA!

One less lonely girl - chapter 97

Det gjorde ont i mina ben men jag fortsatte gå. Jag öppnade dörren till hennes rum och såg henne ligga där. Hon hade fått tillbaka sin färg i ansiktet igen men hon låg med resperator. Jag gick fram till henne och kände hur tårarna rann ner från min kind. Jag satte mig på stolen brevid henne och tog tag i hennes hand. Jag kysste den och smekte den lätt.

-Förlåt Mel, förlåt mig så mycket. Jag skulle lyssnat på dig, när du sa ifrån. Men jag tänkte på mig själv. jag är så ledsen. Allt är mitt fel. Jag älskar dig, jag älskar dig så otroligt mycket. Du är mitt allt. Viskade jag.



Just nu var det bara att vänta och vänta tills hon vaknar. Jag struntade i smärtan jag hade i kroppen, jag struntade i hur trött jag var, för jag ska vara hos henne tills hon vaknar. 

- När vaknar hon tror ni? frågade jag med gråten i halsen.
- Tyvärr vet vi inte det än, vi får helt enkelt bara vänta och se när hon vaknar.
- Så ni har alltså ingen aning?
- Nej tyvärr, men vi håller koll hela tiden. Du borde gå och vila lite, du har suttit här i dagar nu och jag ser att du knappt fått någon sömn.
- Ifall jag ska kunna sova måste jag veta att hon är vaken och mår bra. Det går inte annars, sa jag och höll ett hårt tag om hennes hand.

Doktorn sa ingenting utan bara gav en ledsen blick och gick sedan ut ur rummet. Sängen var så stor att den fick plats för två, jag la mig försiktigt på sidan av höften och trots smärtan låg jag fortfarande kvar. Jag lutade mig mot hennes axel och höll hårt om hennes hand. Jag försökte att inte komma åt slangarna som satt i hennes händer, det såg så hemskt ut och det såg ut att göra väldigt ont också. Strax kände jag hur mina ögon hade svårt att hålla sig öppna och jag somnade nu fort.

Jag vaknade av att Mel klämde mig hårt om handen. Jag reste mig hastigt upp och kollade på hennes vackra ansikte som nu försökte klämma fram ett leénde.

- Du är vaken! sa jag och kramade om henne.
- Jag orkar inte prata, men vad var det som hände? frågade hon svagt.

Jag berättade allt som hände, om att vi bråkat och att jag slirade av vägen.

- Ser du Justin, hon förstör allting, sa hon med väldigt hes röst.
- Skyll inte på henne nu Mel.. sa jag och försökte inte göra henne irriterad.

Hon svarade inte, utan hon vred huvudet mot mig och gav mig en riktigt ilsken blick. Då tog jag direkt tillbaka det jag sagt.

- Ser du inte hur hon gör dig Justin? Va? Du håller på att falla för henne, jag kan se det. Jag orkar fan inget mer. Jag vill inte hålla på att bli så jävla sårad varje gång hon är med i bilden, sa hon.

Jag fick direkt tårar i ögonen, hon hade så fel, den ända jag har känslor för är Melody, INGEN annan. Hon blev helt röd i ansiktet och tog ett djupt andetag för att forsätta.

- Jag orkar inte med det här Justin, FATTAR INTE DU HUR DET KÄNNS? SER DU VART VI ÄR ELLER? ALLT ÄR SELENAS FEL FYFAN. JAG V..

Maskinens höga pipande avbröt Melodys utbrott och det lät riktigt högt. Personalen kom inspringandes och jag fattade ingenting. Jag slängde en sista blick på Melody som nu hade svimmat, innan personalen släpade ut mig.

- Vad håller ni på med!? halvskrek jag helt förvirrat till dem två sjuksköterskor som satt bredvid mig utanför Melodys rum. VAD HÄNDER EGENTLIGEN? la jag till.
- Ta det lugnt nu Justin. Pattie, Kenny och några till kommer och hämtar dig i morgon. Vi tror inte att det är så bra för Melody att ha dig här.
- VADÅ INTE BRA FÖR MELODY? Skojar ni med mig? sa jag riktigt irriterat och ställde mig upp.
- Lugna ner dig nu! sa en av dem och tog tag i min arm.

Jag tog bort hennes hand från min arm och gav henne en ilsken blick, sedan vände jag mig om och kollade in i fönstret till rummet Melody låg i. Jag kunde inte se henne, jag såg bara stressade människor stå runt om sängen.

- Kan du snälla berätta vad som hände? sa jag sedan till en sjuksköterska som satt bakom mig i korridoren.
- Melody klarar inte av stress och hastliga hormonsförändringar. Däför är det inte bra för henne att du är här, ifall ni bråkar, så kan hennes kropp reagera på felaktiga sett, förklarade hon.

"Felaktiga sett" ? tänkte jag för mig själv, vad menade hon med det liksom? Jag var bara så himla irriterad på alla runt omkring mig. Kunde de inte förstå att jag INTE ville lämna Melody här ensam? Jag ville inte skapa panik genom att springa in där och ta tag i hennes hand. Så jag bestämde mig för att göra det senare ikväll, så jag kunde sova lite nu.

Jag gick tillbaka till mitt rum som låg tre rum ifrån Melodys, där jag inte hade varit på länge eftersom jag suttit med Melody. Jag stängde dörren, som inte gick att låsa och la mig sedan ner i sängen. Tråkigt nog hade jag inte uppdaterat på twitter på riktigt länge. Tänk om alla fans blivit galna på mig nu? Fast dom kanske redan vet om olyckan och stöttar mig.

Jag tog upp min iPhone och klickade sedan upp min Twitter-app och skrev en tweet på en gång. "I'm so sorry guys! I've been in an accident, i really hope u don't hate me know, love you all <3"
Sedan kollade jag på mina mentions för att sedan RT en belieber som hade skrivit för två sekunder sen "Take care and never say never right? @justinbieber". Efter det klickade jag upp 40 beliebers som jag tänkte följa. Sen satte jag alarm på klockan 3 mitt i natten (så jag kunde vara med Melody utan att någon märkte), la mobilen bredvid mig, och somnade.

MELODYS PERSPEKTIV:

- Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig... hörde jag en bekant röst viska.

Jag öppnade ögonen och såg världens finaste människa, Justin. Han satt på en stol bredvid min säng med flätade händer och stängda ögon.

- Älskling? viskade jag i hopp om att han hörde.

Han öppnade ögonen och sken upp på direkten. Han visade sina vita tänder så mycket han bara kunde och lutade sig fram mot mg.

- Hur mår du? Jag älskar dig! Glöm det inte, fall du somnar! sa han och stängde munnen, fortfarande léendes.
- Jag mår bra Justin, förlåt för jag blev arg förut, jag litar ju på dig.. sa jag och la min hand på hans kind.

Han lutade sig mer frammåt och kysste mina läppar. Kyssen gjorde mig alldeles varm och jag önskar att den kunde vara förevigt. Men han slutade och la sig bredvid mig istället, med armen omkring mig. 

- Mamma och några till kommer och hämtar mig imorgon, sa han med ledsen min och kollade framåt.
- Va, varför det? frågade jag.
- De tycker att det är dåligt för dig att jag är här, jag menar, jag orsakade ju kaos när du skrek åt mig.
- Det är var inte ditt fel. De sa att jag kommer bli utskriven om max en vecka förresten! 

Justin tittade på mig och log och då såg jag att han hade tårar i hans röda ögon.

- Det är ju jätte bra älskling, då kan jag ta hand om dig tills du är helt frisk! sa han och kysste mig igen.

Han la handen på min mage och kysste mig ännu mer. Det var absolut inte vilt, utan det var väldigt stillsamt, men underbart.

- Släpp mig aldrig, sa jag och la huvudet på hans bröst och kramade om honom hårt.
- *And I never let you go* sjöng han och pussade mig på pannan.

-----------------------------------------------
KOMMENTERA! ;) Det här kapitlet har jag (ronya) och tessi skrivit!

One less lonely girl - chapter 96

- Du kanske är förblindad av min hotness! sa jag och garvade lite åt mig själv.
- Hahaha, jag tror det också! sa han och kysste mig.
- Men nu vill jag sova, helt ärligt talat Justin jag är helt utmattad. Är du nöjd med kvällen?
- Ja, haha det är jag med. Nöjd? Vad tror du om mig? Jag typ dog, du har aldrig varit sådär... vild! sa han och kollade på mina bröst som syntes precis vid täck-kanten.
- Ja... men kan du sluta kolla. GODNATT nu, sa jag och pussade på honom och vände mig om för att sova.



Han la sin arm runt min mage och tryckte mig tätt intill honom.

-Godnatt min prinsessa, jag älskar dig. Sa han.

Men då hade jag redan somnat.
Dagen efter vaknade vi vid elva tiden och gick upp och käkade en stor frukost.

-Vad händer idag då? Frågade Justin mig.
-Pappa har satt in pengar på mitt kort så jag hade tänkt åka ut och handla lite, själv?
-Okej, nja hänger nog på dig. Det blir väl en ganska lugn dag idag. Men ska vi säga att vi åker runt ett? Måste duscha och så. Sa han.
-Vi kan åka halv ett, för duschar vi tillsammans sparar vi både tid och vatten. Sa jag och blinkade.
-Haha nazty girl! Sa Justin och kysste mig.

Efter vi ätit plockade vi undan all disk och tog sedan en lång varm dusch tillsammans. Jag satte sedan på mig en vit tröja som var lite genomskinlig med en svart kjol och Justin satte på sig jeans med en vit tröja med ett konstigt men snyggt tryck på. Vi tog Justins range rover in till stan. Vi gick på stan i nästan fyra timmar och köpte så mycket vi orkade bära, sedan tog vi en fika. Det var väldigt många paparazzis som följde efter oss därför kom Kenny och höll dom borta. När vi satt i bilen påväg hem var jag bara tvungen att dra upp det där med Selena.

-Justin.. Det som hände här om dagen med Selena..

Jag hörde hur han suckade men han sa ingenting. Jag kollade surt på honom och fortsatte.

-Iallfall, jag förstår inte varför hon alltid ska hålla på med dig. Jag vet inte hur många gånger jag har skrikit på henne och så, men hon har ändå inte lyssnat. Jag lovar att smällen inte heller kommer hålla henne borta. Alltså, du måste säga till henne själv att hon får sluta hålla på. Annars kommer det aldrig ta slut.
-Mel..Det är inte så det fungerar i den här världen. Om hon och jag skulle börja bråka, då skulle det bli ett jävla liv i pressen och det skulle stå massa falska saker i månader och det pallar jag inte med.
-Men tänk på mig då! Att få se er hela tiden snacka och hålla på. Även om du säger att du inte gilar henne, men hur tror du att det känns för mig eller tänker du ens på mig? Sa jag förkrossad.
-Skärp dig Melody! Du vet mycket väl att jag inte gillar henne, på det sättet! Vi är kompisar. Du kan inte förhindra mig att umgås med tjejkompisar. Jag stoppade aldrig dig och John även om det sved som fan varenda gång du var med honom. Jag stog ut!

Precis då, hände det oförklarliga. Justin var så arg att han tappade kontrollen över bilen. Bilen slirade påvägen och gjorde en volt i luften. Sen blev allt svart.

JUSTINS PERSPEKTIV

Jag försökte långsamt öppna ögonen, men det gjorde så ont. Jag testade en gång till, då fick jag upp mina ögonlock men allt var så suddigt. Jag kände hur hela min kropp värkte och jag ville bara skrika, men jag var helt torr i halsen. Jag började uppfatta folket runt om kring mig, dom pratade högt med varandra. Jag försökte förstå vad dom sa men min hjärna ville inte samarbeta. Efter ett tag började jag förstå vad som hände runt om kring mig och jag fick flashbacks från olyckan. Jag kommer ihåg att vi bråka, sen voltade bilen. Sen är det helt svart, kommer inte ihåg någonting. Sen kom jag på tanken, vart är Melody? Jag kände räddslan stiga och jag försökte skrika hennes namn men det gick inte. Jag vände sakta på huvudet och då såg jag henne. Hon låg några centimeter ifrån mig på en bår. Hon var helt blek, det blöde från hennes huvud och hennes ögon var stängda. Jag ville springa fram till henne men min kropp känndes bedövad. Jag såg hur ambulans personlen försökta väcka liv i henne, med hjälp av massa konstiga instrument. Tillslut fick jag min röst tillbaka.

-MELODY! MELODY! Skrek jag allt vad jag kunde.

Två män försökte lugna mig men jag fortsatte att skrika. Jag kände ett stick i min arm och såg hur en av männen stoppat in en spruta i min arm och snart blev jag sömning. Jag försökte hålla mig vaken, men snart tog alla mina krafter slut och det blev svart. Igen.

När jag vaknade igen visste jag inte vilken dag det var eller vilken tid det var. Det känndes som hela rummet snurrade men efter ett tags anstränging fick jag minnet tillbaka och uppfattade att jag låg i ett vitt rum. Jag hörde hur maskinerna pep om och om igen. Det var hemskt. Snart kom det in en sjuksköterska och en läkare.

-Godmorgon Justin, vet du vart du är någonstans? Frågade doktorn.
-På ett sjukhus.. Sa jag trött.
-Vad heter du i efternamn, kommer du ihåg det?
-Bieber, Justin Bieber och min flickvän heter Melody Knight.
-När är du född?
-1994, jag vill träffa henne.
-Vilken datum?
-Jag vill träffa henne nu!
-Det ska du få, om du säger vilket datum du är född. Sa läkaren envist.
-1 mars 1994. Ta mig till henne nu.

Dom skjusade mig i en rullstol till Melodys rum.

-Jag kan gå själv. Sa jag och ställde mig upp.

Det gjorde ont i mina ben men jag fortsatte gå. Jag öppnade dörren till hennes rum och såg henne ligga där. Hon hade fått tillbaka sin färg i ansiktet igen men hon låg med resperator. Jag gick fram till henne och kände hur tårarna rann ner från min kind. Jag satte mig på stolen brevid henne och tog tag i hennes hand. Jag kysste den och smekte den lätt.

-Förlåt Mel, förlåt mig så mycket. Jag skulle lyssnat på dig, när du sa ifrån. Men jag tänkte på mig själv. jag är så ledsen. Allt är mitt fel. Jag älskar dig, jag älskar dig så otroligt mycket. Du är mitt allt. Viskade jag.

-----------------------------------------------------------------------
OMB !!
KOMMENTERA!

One less lonely girl - chapter 95

Vi la oss ner i sked och Justin låg sådär tryggt med armen runt om mig. Jag vände mig om och jag sträckte mig lite uppåt för att kunna snudda vid hans läppar en sista gång innan jag somnade. Jag kände hur han på något vis kollade på mig och när jag öppnade ögonen lite svagt såg jag att han kollade på mig.

- Varför kollar du på mig för? frågade jag blygt.
- För att du är den sista jag vill se innan jag somnar och det första jag vill se när jag vaknar. Och du är jätte söt när du sover, så blunda och försök sova nu, sa han och pussade mig lätt på näsan.

Jag gjorde som han sa och somnade om fort med leéndet som Justin satte på mina läppar efter det han nyss sagt.



- Mel? Vakna!? PANIK, VAKNA NU!

Jag öppnade ögonen och satte mig fort upp. Justin satt där också och såg helt skräckslagen ut.

- Jag är vaken, vad har hänt? Vad är panik? sa jag och hade ingen aning om vad som pågick.

Justin svarade inte utan han började asgarva. Jag fattade inte varför? Jag försökte att inte ens le åt hans söta skratt. Så jag såg fortfarande sur ut.

- HAHA. Du.. HAHAHAHA! han fortsatte skratta och då blev jag faktiskt halvt irriterad och slog till hans huvud ganska hårt. Då slutade han på en gång och såg ledsen och allvarlig ut.

- Varför gjorde du så där för? frågade han och höjde båda ögonbrynen.
- För du väckte mig och skrek 'PANIK' så ja, då fick jag panik sen börja du garva. Vad va grejen Justin? sa jag och låtsades vara sur.
- Förlåt, jag tyckte det va roligt bara... sa han och han såg verkligen ledsen ut.
- Mmm, skärp dig seriöst vill du att jag ska dumpa dig eller? sa jag och slängde mig igen med ansiktet på kudden och försökte kväva mitt skratt eftersom jag drev.

Justin blev tyst och jag samlade mig och kollade på honom. Han såg helt förstörd ut. Då kunde jag inte hålla mig, "payback" tänkte jag och började garva som en idiot.

- Okej fine jag fattar.. sa han och nu blev det helt ombytta roller.
- Haha bra sötnos, sa jag och satte mig upp igen och la min hand på ena hans kind.
- På riktigt Melody du skrämde mig där.

Jag tog bort handen från hans kind och la den i hans hand.

- Tror du helt seriöst att jag någonsin skulle lämna dig? sa jag och lutade mig fram så min näsa snuddade vid hans.
- Vem vet? Du kanske tröttnar på mig? sa han och kollade in i mina ögon och la handen försiktigt på min nacke.
- Hur fan kan du tro något sånt? frågade jag och försökte titta tillbaka i hans ögon men dom va så nära så det va suddigt.

Han svarade inte, istället tryckte han mitt huvud lite närmade och gav mig en varm kyss. Släppte efter fyra sekunder och gav mig en till. Efter fem minuter hade både jag och Justin gått till badrummet för att göra i ordning oss. Vi funderade på att gå och se Never Say Never 3D i en random biograf. Filmen hade faktiskt slutat gå i USAs biografer men det fanns en i Atlanta där filmen skulle gå i ett år. Inte vet man varför, men dit skulle vi gå och se om det fanns några roliga fans där. Som säkerhetssjäl tänkte vi ha Kenny utanför, men eftersom alla fans vet vem Kenny är så han ska bara sitta i en bil utanför.

- Kan du räcka mig toarullen? fråga jag när jag satt på toa och Justin stod och borstade tänderna.
- Självklart shawty, sa han med munnen full av tandkräm.
- Om du kollar nu är du vidrig.
- Ska inte, sa han och flinade mot sig själv i spegeln.

Jag satte på mig ett vitt linne, en svart tubkjol, svarta leggiens, svarta kilklackar och till det lite ringar. Justin satte på sig sin gröna tröja och ett par vanliga jeans med hans speciella halsband till. V
Vi gick ner till Kenny som stod utanför med bilen och gick in i den. Under bilresan var vi ganska tysta. Vi satt längstbak i bilen och höll hand. Vi småpratade lite och efter ett tag la Justin sin hand på mitt lår. För att retas lite tog jag min hand på hans och förde den långsamt högre upp på låret. Sedan tog jag snabbt bort den igen.

- Vad gör du!? sa han och såg besviken ut. Jag ville ju hålla min hand där! viskade han och la sin hand mellan mina ben eftersom jag satt lite isär med dom - varför vet jag inte!
- Men Justin du får inte. Vi sitter i bilen med Kenny, du får vänta tills ikväll, sa jag och tog bort hans hand.

Han verkade inte lyssna på mig eftersom han la sin arm runt mina axlar och sedan handen på mitt bröst. 

- Justin, IKVÄLL, sa jag menande och gav honom en irriterad men glad blick.
- Ja då hoppas jag verkligen att jag har något att se framemot! sa han och pussade mig på kinden.
- Ehm.. hörde vi Kenny harkla. Vi är framme, sa han och kollade på oss i bakspegeln.

Jag och Justin kollade på varandra och började asgarva. Kenny hade antagligen hört vår konversation, va pinsamt! Fast det är ju Kenny, det är lugnt.

- Är ni säkra på att ni klarar er? Jag menar det kan finnas galna fans där inne och det vet du Justin, sa Kenny.
- Men ja Kennyboy, vi springer bara ut igen om det händer något, svarade Justin, satte på sig sin luva och klev ur bilen. 

Jag gick också ut efter Justin och vi gick diskret in på biografen med våra 3D purpleglasses på! 

- Har du biljetterna? viskade Justin till mig när vi stod i kön in till salongen.
- Ja det är väl klart, sa jag och tog upp dom ur min väska.

Filmen startade bra som vanligt, jag va tårögd nästan hela tiden. Vi satt längst bak bredvid en tant och hennes dotter, så ingen märkte oss. Det var väldigt bra drag i salongen. Alla sjöng med i sångerna, gjorde hjärtan med händerna, skrattade, applåderade, skrek och ibland kunde man höra några snyftningar. 

När filmen började närma sig sitt slut märkte jag att Justin försökte viska någonting i mitt öra som jag inte uppfattade.

- Vad sa du? sa jag.
- Jag vill överraska dom i salongen! sa Justin och lät väldigt taggad.
- Men Justin det är typ trettio pers här inne, du kommer ju bli anfallen av en hel belieberarmé! sa jag och skrattade åt mig själv eftersom jag tyckte det lät kul.
- Nejdå, jag klarar det, jag lovar! sa han och gick iväg mot utgången.
Efter ett tag stoppade hela filmen, det blev helt svart. Några sekunder senare såg jag hur Justin kom inspringades på den pyttelilla scenen framför bioduken och alla började skrika och ställa sig upp.

- NEJ NEJ NEJ! ALLA STANNAR DÄR DOM ÄR, SÄTT ER PÅ ERA PLATSER! ropade justin ut och flinade. Alla var helt hysteriska, tjejen framför började gråta och krama om hennes kompis.
- Hej förresten! sa Justin och nu skrek alla ännu mer, det kändes som om man var på en konsert!
- Kan ni vara lite tysta så jag kan prata? sa han och alla började lugna ner sig lite.

Jag kände mig på bushumör så jag ställde mig upp och skrek:

- VEM FAN ÄR DU? och sedan satte jag mig ner igen och alla - och då menar jag ALLA! - kollade på mig med arga blickar innan dom fattade vem jag var eftersom jag satt och skrattade för mig själv, då lös dom upp igen och fokuserade på Justin som stod och småskrattade för sig själv på mini-scenen.
- Ja, jag är Justin, sa han och innan han hann förtsätta skrek alla igen. SCCCHHHH LUGNA! sa han sedan.
- Jag ville bara säga att, jag är här, och jag tänkte ha en liten meet&greet för bara er här i salongen för de som vill. Men när filmen är slut då alltså!

Då blev alla helt galna, ställde sig upp, grät, applåderade och skrek ännu mer.

- DÅ FORTSÄTTER VI FILMEN SÅ SES VI EFTER! skrek han och sprang upp till mig och gav mig en stor kyss, utan anledning.
- Längtar till ikväll sötnos, sa han till mig och alla blickar var vända mot oss, igen.

Efter filmen träffade vi väldigt söta fans. Det var jätte trevligt, men det blev dock värre eftersom fler fans som inte ens var inne på bion kom, och flera paparazzis stormade in. Kenny hämtade oss i sista sekunden och körde oss hem. Det första vi gjorde var att slänga oss i sängen och kyssas som galningar. Det var passionerat och vi hade aldrig varit så här upphetsade förr. Vi slängde av oss våra kläder och rullade om kring i Justins jätte breda säng.

- Shit, du fattar inte hur mycket jag vill ha dig just nu! sa Justin, redan anfådd.
- Ta mig då, sa jag och gav ifrån mig ett stön då Justin sköt in den i mig.

En timme senare:

- Herregud Justin...
- Jag vet, sa han och smekte min mage. Jag förstår inte varför jag vill ha dig ännu en gång, fortsatte han sen.
- Du kanske är förblindad av min hotness! sa jag och garvade lite åt mig själv.
- Hahaha, jag tror det också! sa han och kysste mig.
- Men nu vill jag sova, helt ärligt talat Justin jag är helt utmattad. Är du nöjd med kvällen?
- Ja, haha det är jag med. Nöjd? Vad tror du om mig? Jag typ dog, du har aldrig varit sådär... vild! sa han och kollade på mina bröst som syntes precis vid täck-kanten.
- Ja... men kan du sluta kolla. GODNATT nu, sa jag och pussade på honom och vände mig om för att sova.

---------------------------------------------------------------

FÖRLÅT FÖR DÅLIGT INLÄGG. Jag (tessi) råkade radera ALLTING, så jag fick börja om och det blev fett dåligt. Hoppas ni blev nöjda iaf, och glöm inte att KOMMENTERA! Annars blir jag ju ledsen :(
Update; såg en kommentar.. ja, det blev lite fel med tiden, men tänk er att Justin va med sina fans flera timmar :)

Läs detta länkande inlägg!

http://adorejb.blogg.se/2011/april/utkast-april-13-2011.html#comment
http://adorejb.blogg.se/2011/april/utkast-april-13-2011.html#comment
http://adorejb.blogg.se/2011/april/utkast-april-13-2011.html#comment

Jag (Ronya) har skrivit den här texten och det skulle vara kul ifall ni läsare kunde läsa den och kanske kommentera ifall ni orkar. Det är lite om haters, respektlösa paparazzis, beliebers, och självklart om Justin.


Tumblr_ljieetzcpj1qiivr5o1_400_large

One less lonely girl - chapter 94

- Jag ska bara gå på toa, men vänta här på mig, sa jag och pussade Justin på kinden och försvann sedan fort iväg.

När jag kissat och fixat till mig lite på toan går jag ut och möter en syn jag ogillade stark. Det var som ett hårt slag i magen att se honom stå där och prata med henne. Jag frös till och stannade fort upp. Mina ögon kunde inte slitas ifrån dem. Jag stod där, helt tom och mållös och kollade på Selena som stod och klängde på Justin. Jag visste inte hur jag skulle reagera just nu.



Jag såg hur besvärad Justin såg ut. Min puls steg och adrenalinet pumpade, jag gick fram till Selena och Justin.

- Ursäkta mig? Sa jag.

Selena vände sig om och kollade på mig.

-Ja? Sa hon bitchigt.
- Ta bort dina smutsiga tassar från min kille, tack.

Hennes bitchiga leende försvann och hon såg mest chockad ut. Jag hörde Justin kväva sitt skratt och ställde sig brevid mig.

-Eh va? Sa hon osäkert.
-Du hörde vad jag sa, bort med tassarna.
-Tss och vad gör du annars? Sa hon och närmade sig.
-Jadu, jag kan börja med det här... Sa jag och gav henne en rejäl örfil. - Håll dig borta i framtiden, annars blir det andra kinden.

Hon kollade förvirrat på mig och jag såg att hon försökte få fram ord. Istället vände hon sig om och gick fort därifrån. Jag kände hur Justin kollade på mig och när jag vände mig mot honom var han alldeles chockad. Han tog tag runt min midja och tryckte mig nära hans kropp.

-That's my girl. Sa han och kysste mig mjukt.

Han tog sedan min hand och vi gick därifrån.

-Haha! Fan va grymt det där kändes! sa jag och hoppade upp i luften.
-Haha du är konstig du, därför älskar jag dig, sa han och kysste mig flera gånger.

Under kvällen var det många kändisar som gjorde massa uppträdanden. Justin sjöng *One less lonely girl* och *Baby*. Under *One less lonely girl* var det så bra att håret på armarna reste sig. När han sjöng *Baby* kom alla och dansade och sjöng högt med i refrängen. Det var verkligen en lyckad fest och jag fick träffa alla jag alltid velat träffa.

När klockan närmade sig halv två bestämde vi oss för att åka hem. Medans vi väntade på att limousinen skulle komma stod vi på trappan utanför ingången. Justin stod med sin jacka runt mina axlar och höll om mig.

- Du är verkligen vacker ikväll Mel. Din rosa klänning och allt, det ser så bra ut!
-Haha tack! Du är också riktigt stilig, sa jag och log mot honom.

När vi äntligen kommit hem gjorde vi oss i ordning gick sedan och la oss.

Mitt i natten vid tre vaknade jag av att någon bankade hårt på ytterdörren. Jag väckte Justin och vi gick sakta ner för trappan. Vi gick fram till dörren och öppnade sakta. Där stod pappa alldeles dyngrak sittandes på marken. 

- Vad fan gör du pappa?

Han svarade inte utan mumlade bara. Det här var bara för pinsamt men jag visste endå att Justin skulle förstå. Justin var snabb nog att innan pappa ramlade när han försökte resa sig upp tog han emot honom. Självklart sån gentleman som Justin är hjälper han pappa in till vardagsrummet. Där bäddade vi ner pappa med en filt och ställde en hink nedanför soffkanten.

- Pappa om du behöver spy, luta dig över, okej?

Han svarade inte och jag slog då till honom löst på kinden.

- Hörde du vad jag sa? Gör tummen upp då!

Jag såg hur pappa försökte att lyfta tummen upp och jag förstod att han då hörde vad jag sa. Jag sa godnatt och pussade honom på kinden godnatt och sprang sedan upp till Justin.

- Förlåt för det där..
- Förlåt för vad? frågade han.
- För vad som nyss hände, det var jätte pinsamt!
- Men nej, älskling! Du ska inte känna så.
- Men han har haft det problemet ett tag och jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag orkar inte mer.

Jag kände hur jag var nära på att bryta ihop och när Justin väl la armen om mig och kramade om mig hårt kunde jag inte hålla det inne längre. Jag grät och grät, tårarna bara forsade ut. När jag lugnat ner mig ett tag och lutade mig mot Justin alldeles utmattad greppade han ett löst tag om min haka och lyfte mitt ansikte upp. Han såg verkligen besvärad ut, man såg att han verkligen var ledsen. 

- Varför ser du ut sådär för? frågade jag
- För när du är ledsen, är jag ledsen. Står inte ut när du mår dåligt, speciellt inte när du gråter. Det är det värsta som finns.

Jag såg hur han klämde fram ett leénde för att han själv inte skulle börja gråta. 

- Nu tycker jag att vi sover så kan vi prata mer imorgon om det här, vi kan även prata med din pappa, okej?
- Mjo, okej. Jag älskar dig!
- Jag älskar dig också! 

Vi la oss ner i sked och Justin låg sådär tryggt med armen runt om mig. Jag vände mig om och jag sträckte mig lite uppåt för att kunna snudda vid hans läppar en sista gång innan jag somnade. Jag kände hur han på något vis kollade på mig och när jag öppnade ögonen lite svagt såg jag att han kollade på mig.

- Varför kollar du på mig för? frågade jag blygt.
- För att du är den sista jag vill se innan jag somnar och det första jag vill se när jag vaknar. Och du är jätte söt när du sover, så blunda och försök sova nu, sa han och pussade mig lätt på näsan.

Jag gjorde som han sa och somnade om fort med leéndet som Justin satte på mina läppar efter det han nyss sagt.

--------------------------------------------------------
KOMMENTERA ;)

One less lonely girl - chapter 93

Vi packade ihop en väska med kläder och gick sedan hem till Justin. Jag såg inte pappa men när vi gick förbi hans stängda dörr hörde jag hur han snarkade där inne.

När vi kom hem till Justin gjorde han varsin kopp te till oss.

-Tack att jag får bo här Justin. Sa jag.
-Allt för dig älskling. Allt för dig.



Jag drack upp den sista klunken av teet och ställde den sedan på bordet. Justin var redan klar, såklart. Han ställde koppen på andra sidan bordet, eftersom han satt där. Han lutade sig fram och tog tag i mina händer.

- Ska vi gå ut? Bara gå runt i stan? frågade Justin och kollade på våra händer.
- Och gömma oss för fans och papparazzis? VAD KUL! sa jag och småskrattade för mig själv.

Justin log också lite. Sedan släppte han mina händer och ställde sig upp.

- Kom, vi ska ut, jag kan klä ut mig! sa han och log som ett fån.
- Hahaha vad hade du tänkt att klä ut dig till liksom?
- Vet inte? Eller så har jag bara luva. Vad tycker du?
- Ja det kan du ha, men du vet ju att typ alla beliebers kan se om det är du bara på dina ben typ, hahaha!
- Om det är någon som vet hur mina ben ser ut så är det du, sa han och blinkade.

Vi gick upp till Justins gigantiska garderob. Det hängde ungefär 50 hoodies på ena väggen. Justin tog en grå med vit text på och satte på sig den över hans svarta t-shirt. På andra sidan hyllan var hans skor, det var ungefär 100 st. Eftersom jag varit här inne så många gånger så känns det ganska normalt nu, även fast jag vet att 100 skor överdrivet. Men ja, dejtar man världens kändaste och rikaste 17åring så gör man!

Vi gick ner till ytterdörren där jag satte på mig mina skor och en skinnjacka över. Sedan låste Justin dörren, och vi gick och satte oss i hans bil.

- Var är Pattie liksom? frågade jag så fort vi kommit in i bilen.

- Sa jag inte det? Hon är på någon konferans. Hon sa att hon skulle komma hem på tisdag.

- Jaha... Men vad är det för dag i dag? Jag håller aldrig koll på dagarna när det är lov, hehe!

- Det är fredag, sa han och la sin hand på mitt lår.

- Okej, men du, ska du inte parkera typ här? sa jag och pekade på en plats utanför en korvkiosk.

- Jo det kan jag, sa han och svängde in för att sedan parkera.

Justin satte på sig sin luva och gick ut ur bilen, sen gick han runt den och öppnade för mig och räckte fram handen. Jag tog hans hand och klev ut. Jag var lite rädd att någon skulle skrika något i form med "JUSTIN BIEBER OMG" eftersom han gick runt själv på stan utan Kenny. När vi hade gått runt ett hörn, efter ca tre meter, hörde jag en tjej bakom mig börja skrika. Jag suckade och kollade på Justin, han ryckte på axlarna och gav mig ett leende. Tjejen som skrek hade snabbt sprungit fram framför oss med sina två andra tjejkompisar.

- Ursäkta? frågade en utav tjejerna och log så stort så hon såg ut som en clown.
- Ja? sa Justin och kollade på henne med ett höjt ögonbryn.
- Skulle jag typ bara få en kram av dig?
- OCH TA EN BILD? fortsatte tjejen bredvid henne.
- Ja självklart, sa Justin och ställde sig bredvid en av tjejerna.

Självklart tyckte jag det var lite roligt att alla tjejer i världen är avundsjuka på mig, eftersom dom inte ens vågar prata med mig. Men ibland kunde det faktiskt vara lite jobbigt med pressen och sånt.

Tjejen som stod bredvid Justin pussade honom på kinden. Han verkade inte gilla det, så han sa att han var tvungen att gå och gick sedan fram till mig och pussade mig på pannan och tog min hand och började sedan gå mot ett annat håll med mig bredvid sig.

Efter en halvtimme var vi omringade av både papparizzis och fans. Vi kunde knappt gå någonstans innan Kenny kom och drog ut oss ur folkmassan. Han skjutssade sedan hem oss till Justin. Vi gick in i huset och satte oss vid köksbordet.

- Jaha, det där gick väl...
- Inte så bra? avslutade jag Justins mening.
- Haha, vi har typ hela dagen kvar. Vad ska vi göra? frågade han.
- Vet inte, sa jag och ställde mig upp, utan anledning.
- Vart ska du?

Justin ställde sig upp och höll om mig bakifrån. Jag vände mig om och kramade tillbaka. Sen lyfta jag lite på huvudet för att kunna kyssa hans ganska blöta läppar. Jag la ena handen på hans axel och med den andra tog jag tag i hans hår. Justin tog tag i min midja och tryckte sig hårdare intill mig. Efter att ha stått och kyssts i kanske två minuter - ganska vilt - bestämde vi oss för att gå upp till sovrummet och avsluta.

Justin la sig på rygg på sängen och jag satte mig ovanpå honom. Jag tog av mig mitt linne så jag nu bara hade bh, jeans och trosor.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Direkt när Melodys linne hade åkt av kände jag direkt hur upphetsad jag blev. Jag satte mig också och och slet av mig den gråa hoodien, och därefter min svarta t-shirt.

- Vill du ha mig? frågade Melody helt plötsligt.

- Vad är det för konstig fråga? sa jag och la mig ner på ryggen igen.

Melody ställde sig upp och tog av sig resten av kläderna och hoppade sedan på mig igen. Hon svarade inte på min fråga så jag rullade över så jag kom över henne, så jag kunde ta av resten av mina kläder. När jag gjort det lägger jag mig över henne och börjar kyssa henne på halsen. Melody stönde till på direkten. Sedan rullade vi igen så Mel kom över mig. Hon smekte min mage medan vi grovhånglade. Jag höll båda mina händer på Melodys rumpa. Efter ett tag sträckte jag mig till sängbordet för att ta upp en kondom. Jag satte snabbt på den, rullade över så jag hamnade över Melody, och satte först långsamt in den i henne, sedan började jag röra mig i en rytmisk takt snabbare och snabbare.

Jag kände hur kondomen fylldes efter ett tag, och sedan hörde jag hur Melody sekunden efter gav ifrån sig ett högt stön, jag "gick av" henne, gick ut i badrummet och slängde kondomen, sen gick jag ut tillbaka till Melody. Hennes huvud va det enda som syntes under täcket, hon log så himla gulligt. Vid den stunden, just det ögonblicket, bestämde jag mig att hon är min, hon är min för alltid.

MELODYS PERSPEKTIV:

Nästa dag vaknade jag vid elva tiden och märkte att Justin inte låg i sängen, jag kollade runt i rummet men där var han inte heller. Så jag satte på mig min morgonrock och gick ner till köket. På matbordet stod det en stekpanna. Jag lyfte på locket, där låg tre hjärtformade pannkakor och brevid låg det en lapp:

*Godmorgon älskling. Hoppas du sovit gott, jag är i studion, kommer nog inte hem förens vid tre. Så kom förbi om du vill. Älskar dig/ Justin*

Jag log för mig själv och hämtade sedan sylt från kylen och tryckte i mig pannkakorna innan jag gick upp och tog en dusch. Jag satte sedan på mig en svart kjol med vitt linne och lite smycken och åkte sedan till studion. När jag kom in höll Justin på att spela in 'Baby' och var inne på sin egna lilla rap. Justin hade på sig en lila/svart/vitt skjorta och jeans, outfiten passade honom perfekt! Fjärilarna i min mage vaknade till och när han såg mig gjorde jag en släng kyss. Han tog emot den och la sin hand på sitt hjärta och gav sedan en snabb släng kyss tillbaka. När han var klar kom han ut till mig.

-Ushers fru fyller är idag. Han undrar om vi vill komma till honom ikväll, det sägs vara en ganska så stor fest.Frågade Justin.
-Ja gärna, det var länge sen jag träffade Usher. Sa jag och log.
-Ja och så kommer flera kändisar dit, så det kommer bli grymt! Sa han.

Vi satte oss i bilen och åkte hem snabbt förbi mig. Pappa har ringt ett antal gånger men har ignorerat samtalen och nu när jag skulle försäkra mig om att han inte var hemma genom att ringa hem svarade han inte som tur var. Hemma skulle jag hämta lite mer kläder, dock finare kläder så jag har mycket att välja på till ikväll.

När vi kom hem sprang jag fort upp till mitt rum och slängde ner allt i en stor kasse. När jag packat ner det mesta springer jag ner och låser sedan efter mig.

- Var han hemma? Frågade Justin som nu startade bilen.
- Nej det var han inte, eller jag såg honom inte iallafall!
- Okej, men nu åker vi hem till mig!

Vi åkte hem till Justin och gjorde oss i ordning för festen. Självklart stod Justin framför spegeln i nästan en timme för att fixa till sitt hår. Och nej, han lyssnade inte när jag sa att hans hår redan var perfekt. Jag fick springa ner till toan där nere för att kunna sminka mig för att Justin tog för lång tid på sig.

Mitt under när jag drar på mig mascara hör jag hur min mobil ringer och jag springer fort upp. Där står Justin och håller i mobilen.

- Hmm, ett missat samtal! Undra ifrån vem, sa han och började knappa på min mobil.
- Här, ge hit den! sa jag och försökte rycka till mig mobilen.
- Vad får jag för det? sa han och höll mobilen bakom ryggen.
- Vad vill du ha rättare sagt?
- En kyss kanske? 
- Aww, sötnos! Det behöver du inte ens be om. 

Jag la armarna om hans nacke och sträckte mig lite på tå för att nå hans läppar som hade en svag smak av mint tandkräm. När jag kysst honom stod han fortfarande kvar med stängda ögonlock och putande läppar.

- Här ge mig min mobil nu!
- Jag vill ha mer. En till? frågade han och gjorde sina hundögon.
- Sen får jag mobilen?
- Jaaa!

Jag gav honom en till kyss, men en lång denna gång. Han la handen på min rumpa och stoppade sedan i mobilen i min bakficka.

- Tack! Nu måste vi skynda oss, limousinen kommer och hämtar oss om 40 minuter.
- Limousinen? Va? frågade jag.
- Ja, limousinen? Jag sa ju att det var en stor fest?
- MEN JUSTIN!? Jag är fan inte tillräckligt fin.

Justin stod med uppspärrade ögon och kollade på mig från topp till tå och log stort.

- Om du inte är tillräckligt fin, är ingen fin. Du ser helt otrolig ut! 

Jag gav honom en snabb puss och sprang sedan ner igen för att sminka mig klart. Efter 40 minuter tutar bilen utanför och utanför står Kenny och håller upp limousin dörren. Vi begav oss mot festen och möttes av en stor matta utanför Ushers jätte stora hus. Paparazzis var överallt och även massor av kändisar. Den första jag såg när jag klev ur bilen var Katy Perry. KATY PERRY!? Hon var så otroligt coolt klädd som hon alltid är och jag kunde inte undgå från att springa fram till henne.

- Hej! Jag måste bara säga att jag beundrar dig något otroligt och din klänning är fantastisk! Var har du köpt den? 
- Hej där! Tack så jätte mycket. Den är specialgjord till mig från en kille som gjort den i Italien. Han har sytt fast alla diamanter, vilket är otroligt.
- Alla diamanter? sa jag och min blick fastnade på hennes glittriga rygg.
- Ja, och mycket pengar fick han såklart!
- Det förstår jag, men nu måste jag vidare. Men det var jätte kul att äntligen få träffa dig, vi syns.
- Vänta, vem är du här med? Frågade hon och tog i min hand innan jag hann gå iväg.
- Justin, hurså?
- Justin BIEBER? frågade hon glatt och sa BIEBER en aning högre.
- Ja, Justin Bieber! Haha.

Jag vände mig om och där kom Justin gåendes mot Katy som hörde att hon ropade hans namn. Hon började krama honom och pussa på honom som en liten lillebror. Till början stod jag och log och även skrattade åt det. Men när jag såg att Justin väl bet sig i läppen som han alltid gör när jag håller på med hans hår sådär blev jag lite fundersam och började granska allt hon gjorde. Efter att sen ha stått och lyssnat på en tråkig 'katy-justin diskussion om Video Music Awards' gick Justin äntligen med på att gå in och hälsa på Usher.

- Det där tog tid, sa jag drygt.
- Ryck upp dig, det var Katy för fan! Hon är här med sin man, och nu är vi här för att festa loss och fira Usher. Ge mig ett leénde!

Jag kunde självklart inte låta bli att le och glömde bort svartsjukan på en gång. När vi kommer in i huset möts vi av en stor folkmassa och det var bara folk som jag kände igen. Kanye West, Nicki Minaji, Rihanna, Beyoncé och massor av fler. Jag blev förvånad av hur mycket folk som verkligen var DÄR!

Efter att ha hälsat på Usher och tagit ett par drinkar blev jag självklart kissnödig.

- Jag ska bara gå på toa, men vänta här på mig, sa jag och pussade Justin på kinden och försvann sedan fort iväg.

När jag kissat och fixat till mig lite på toan går jag ut och möter en syn jag ogillade stark. Det var som ett hårt slag i magen att se honom stå där och prata med henne. Jag frös till och stannade fort upp. Mina ögon kunde inte slitas ifrån dem. Jag stod där, helt tom och mållös och kollade på Selena som stod och klängde på Justin. Jag visste inte hur jag skulle reagera just nu.

----------------------------------------------------------------
LÅNGT KAPITEL! 
Skrivet av Tessi, Alice och Mig!
Hoppas ni gillar det ;) 
KOMMENTERAAAAAAAAAAA




One less lonely girl - chapter 92

Efter att ha skrattat åt det ett tag frågar jag Melody om vi ska fortsätta se filmen. Men innan jag hann avsluta meningen hoppade Melody på mig och började kyssa mig galet. 

- Hm, jag fick nog svar på frågan, sa jag och log och fortsatte kyssa henne.
- Vad är svaret då? 
- Att det är rätt så.. sent och att vi inte ska kolla klart på filmen, antar jag?

Till svars kysste hon mig och jag förstod vad hon ville.



Hon hoppade upp i min famn och jag bärde henne upp för trappan till hennes rum. När vi kom in i rummet tappade jag balansen men trillade som tur vad ner i sängen med Melody över mig. Hon skrattade och fortsatte kyssa mig. Jag drog av hennes tröja och smekte hennes rygg. Jag kysste henne ner på halsen och jag hörde hur hon gav i från sig ett lätt stön. Hon hjälpte mig av med tröjan, jag tryckte hennes kropp närmare mig och kysste hennes läppar. Vi började dra av varandra kläderna och tillslut låg vi helt nakna och vi avslutade natten där eftersom vi sedan somande av utmattning.

Dagen efter vaknade jag av att jag hörde någon öppna och stänga ytterdörren. Jag satte mig upp i sängen och lyssnade. Melody låg fortfarande och sov så jag smög upp och gick sakta ner till undervåningen. Men jag stannade halvvägs i trappan när jag såg Lucas och en okänd kvinna låg i soffan och hånglade. Jag stod helt stilla och bara stirrade. Plötsligt kände jag en hand på min axel.

-Hej älskling, vad står du och kollar på? Sa Melody med en trött röst.

Jag vände mig om och kollade oräkert på henne och log sedan falskt.

-Ehh...Hej älskling, du är vaken. Vi..Kom så går vi till ditt rum och myser!
-Okej. Sa hon och log.

Hon vände sig om men då hördes det ett stön. Hon stannade upp och vände sig sakta upp.

-Hörde du det där? Frågade hon.
-Eh..va? Nej, jag hörde inget. Kom så går vi.

Men hon gav sig inte, så hon gick förbi mig och såg det som jag sett några minuter innan.
Hon drog efter andan och sprang sewdan ner för trappan.

MELODYS PERSPEKTIV

Jag visste inte vad jag skulle göra, jag kände hur ilskan steg och jag sprnag ner för trappan, jag kände hur Justin tog tag i min arm med jag ryckte mig loss. Jag sprang fram till soffan och knuffade undan tjejen som låg över pappa.

-Vad fan gör ni! Skrek jag.
-Melody! ta det lugnt! Sa pappa och ställde dig upp.
-Hur länge har du gått bakom ryggen på oss?!
-Jag har inte gå..
-Och mamma då? Har du glömt mamma? Skrek jag och jag kände hur tårarna rann.

Justin tog sin arm runt min midja men han hindrade mig inte.

-Jag borde nog gå. Sa kvinnan
-Du stannar HÄR! Vem fan är du förresten? Sa jag argt.
-Eh..Jag heter Sonja..
-Äh, gå istället. Sa jag.

Hon knäppte sin skjorta och gick sedan där ifrån.

-Melody, vi måste reda ut det här.
-Nej, jag vill inte prata med dig. Sa jag och tog Justins hand.

Vi gick upp på mitt rum och satte oss i sängen.

-Vill du bo hos mig ett tag? Om det här känns jobbigt.
-Gärna, tack älskling. Sa jag och kysste honom.

Vi packade ihop en väska med kläder och gick sedan hem till Justin. Jag såg inte pappa men när vi gick förbi hans stängda dörr hörde jag hur han snarkade där inne.

När vi kom hem till Justin gjorde han varsin kopp te till oss.

-Tack att jag får bo här Justin. Sa jag.
-Allt för dig älskling. Allt för dig.

----------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!

One less lonely girl - chapter 91

-Vi hittar på någonting ikväll gumman. Sa Justin och kramade om mig.
-Okej, ringer dig sen. Sa jag och kysste honom, jag kramade om Ryan och gick sedan in i huset.

Jag gick upp på mitt rum och packade upp allting. Men någinting känndes fel. Jag gick in till pappas rum och kollade, men ingenting där. Jag gick igenom hela huset men hittade ingenting, jag hade säkert bara inbilat mig. Men när jag gick ner för trappan såg jag något svart ligga på golvet nedanför. Jag gick ner och kollade var det va. Det var en svart skinnhandske.

Någon hade varit inne i vårat hus.



Jag stod bara still och tittade på handsken, sen på dörren igen. Jag tog upp min telefon fort och ringde Justin.

- Haha saknar du mig redan? svarade Justin efter två signaler.
- Justin, det har varit någon hemma hos mig, det ligger en svart handske på golvet, svarade jag fort för att sedan fortsätta. Kan du komma tillbaka?
- Skojar du med mig? Klart jag kommer tillbaka, jag ska bara lämna Ryan hos hans kompis.
- Tack, puss.
- Puss.

Jag la på och la ner mobilen i min ficka igen. Sedan satte jag mig i soffan i vardagsrummet för att sen sätta på en film i väntan på Justin, jag hade fortfarande en klump i magen eftersom jag inte hade någon aning om vem det var som hade varit hemma hos mig.

Femton minuter senare plingar det på dörren. Jag sprang fram och öppnade.

- Hur mår du? frågade Justin oroligt och stängde dörren bakom sig.
- Jag mår bra, men jag vet inte vad jag ska göra, man kan väl inte ringa polisen nu?
- Men sötnos, ta det lugnt, jag stannar hos dig hela dagen och natten okej? När kommer din pappa hem?
- Bra, han kommer hem imorgon på kvällen, minns inte vad han skulle göra.
- Okej... Tänker du på samma sak som jag? sa han och blinkade med ena ögat.
- Haha Justin.. sa jag och kunde inte låta bli att kyssa hans mjuka och blöta läppar.
- Kan vi inte se en skräckfilm? frågade Justin.
- Du vet att jag hatar skräckfilmer.
- Men jag kan ju hålla om dig, och i min famn vet du att du är trygg, haha! sa han och la armen om mig.
- Ne, vad söt du är! Men okej, för din skull då. Vilken film ser vi då?
- Hmm, Paranormal Activity? 
- Den där med andar och demoner? Skojar du!? sa jag och tog filmfodralet, bara framsidan skrämde mig.
- Jo, men nu ser vi den! Så hemsk är den inte, sa han och satte sig i soffan bredvid mig.

Han hade rätt i att den inte var så hemsk, men bara i början dock. Så fort det hände något läskigt gosade jag mig in i hans famn och han märkte att jag var rädd så han tog tag i min hand och höll den hårt och släppte den aldrig. Mitt under filmen hör jag hur ytterdörren öppnas och jag tänkte först att det förmodligen var pappa, men tänk om det inte var det, eftersom att han skulle komma hem imorgon? 

Mitt hjärta började klappa och jag klämde hårt om Justins hand och han förstod att något var fel. 

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag förstod vad Melody menade när hon pekade mot ytterdörren, för jag hade också hört att dörren öppnades. Jag reste mig upp ur soffan och viskade till Melody att hon skulle sitta kvar. Jag gick ut i hallen och såg Melodys pappa, men innan jag hann säga någonting såg jag att han höll sitt finger för munnen och gav mig ett flin. Jag fattade direkt och försökte att inte le när jag gick tillbaka till Melody. 

- Var det någon där? viskade hon och tog tag i min hand.
- Nej det var det inte, vilket är riktigt konstigt. Dörren smälldes ju igen?
- Jo, det är sant! Men nu glömmer vi det och fortsätter kolla på filmen, sa hon oroligt.

Vi fortsatte kolla på filmen och jag såg hela tiden Melodys pappa sticka fram huvudet då och då och jag försökte att hålla mig för skratt, som tur var att Mel inte märkte någonting. 

- Jag går upp och tar en macka om det är okej? frågade jag.
- Gör det du, men kom tillbaka fort! sa hon och pausade filmen.

Jag gick ut i hallen där Lucas stod och jag märkte att han inte var helt nykter. 

- Vad gör du för någonting!? Ska inte du komma hem imorgon? frågade jag.
- Jo, jag kommer fortfarande hem imorgon. Jag skulle bara hit och lämna min packning, ska dra till krogen snart. Sen ska jag sova hos min ehm.. flickvän, sa han och log ett konstigt leénde.
- Flickvän? När fick du det? Vet Mel om det?
- Nej inte än, men ska berätta det för henne imorgon, så säg ingenting! 
- Nej, okej jag lovar! 

Jag gick tillbaka till Melody men kom på att jag glömt att ta en macka.

- Var är din macka? frågade hon och kollade på mig fundersamt.
- Jag åt upp den, hehe!
- Inte så konstigt att det tog sån tid, haha!

Vi fortsatte att kolla på filmen och jag såg än en gång skymtar av Lucas. Jag förstod inte vad han höll på med men jag såg att han hade något lurt på gång. 

- Mel, kan inte du hämta något att dricka? Har rest mig upp två gånger nu, orkar inte..
- Jo, okej visst! sa hon och reste sig upp.

Precis när Melody korsat vardagsrummet och var ute i hallen hörde jag hur Lucas hoppade fram och skrek högt. Sekunden efter hörde jag också hur Melody skrek till. Jag reste mig fort upp och sprang ut i hallen där Melody stod med händerna för ansiktet och lutade sig mot Lucas.

- Förlåt sötnos, det var inte meningen att skrämma dig sådär! sa Lucas och höll hårt om Melody.

Jag hörde hur hon snyftade och jag förstod att hon grät. Jag kom och kramade om henne bakifrån och hon vände sig mot mig och la armarna om min midja.

Samtidigt som jag tröstade henne stod Lucas bakom och flinade, och jag försökte fortfarande hålla minen och inte skratta vilket jag tillslut gjorde. Hon puttade löst bort mig och kollade på mig, hon såg verkligen uppskrämd ut.

- Förlåt att jag skrattar, men lite kul var det! sa jag och la armen om henne.

Jag såg att hon först blev lite sur men sen kom ett leénde fort fram och hon började skratta. 

- Fy fan för dig pappa! sa hon och slog till honom på armen.

Han kramade om Melody och sa att han skulle komma hem senare.

- Vart ska du någonstans då? frågade Mel.
- Jag ska till krogen, träffa några vänner och senare vet jag inte, sa han och gav mig en menande blick.
- Okej, vi syns imorgon då! Godnatt, sa hon och pussade honom på kinden.

Pappa kom fort tillbaka och hämtade handsken som låg på bordet.

- Oj, jag glömde visst min handske! sa han och försvann fort.

Jag kollade förvånande på Justin och brast sedan ut i skratt.

- Det var pappas handske! Hahahaha.

Efter att ha skrattat åt det ett tag frågar jag Melody om vi ska fortsätta se filmen. Men innan jag hann avsluta meningen hoppade Melody på mig och började kyssa mig galet. 

- Hm, jag fick nog svar på frågan, sa jag och log och fortsatte kyssa henne.
- Vad är svaret då? 
- Att det är rätt så.. sent och att vi inte ska kolla klart på filmen, antar jag?

Till svars kysste hon mig och jag förstod vad hon ville.

------------------------------------------------------------------------
What ya think? Made BY: TESSI & RONYA!
Förlåt för dålig uppdatering, vi ber verkligen om ursäkt. Men det har varit lite strul och vi skrev ett kapitel igår som sen försvann och ja, vi orkade inte börja om för att vi vart så sjukt jävla irriterade. Men här är det efterlängtade kapitlet då! Det kommer ett till idag också, hehehe!





Följ mig och alice på twitter!

Följ gärna oss på twitter :) :) ---> @TrueSweBelieber & @swedenalicejb


Angående header

Den försvann.. på något konstigt vis. Fick göra en snabbis på bara några minuter. Vi får se hur det blir senare. Men hoppas den här duger för tillfället .. :O Någon som har lust att göra en fin fin header till oss? Den måste vara RIKTIGT snygg, haha!

Tumblr_lj5hmhhqx21qcimbto1_500_large
Love the smile!

One less lonely girl - chapter 90

In kom en söt mellan lång kille och jag förstod på en gång vem det var. Självklart började jag rodna. Jag menar, jag satt där halvnaken och det var första gången vi sågs.

- Hej, jag har hört mycket om dig! Kul att äntligen få träffa dig. Sa han och sträckte ut sin hand.



-Hej, Ryan Butler va? Sa jag blygt och tog hans hand.
-Haha aa, Melody Knight..va? Sa han och log.
-Ja. Sa jag och log.
-Ryan följde med, hoppas det är okej? Sa Justin och log mig.
-Absolut.
-Grymt! Sa Ryan.
-Vi går hem till mig och packar upp lite sen hade jag tänkt och visa Ryan runt lite. Men du kan möta oss i stan sen, om du vill. Sa Justin och kramade mig.
-Visst, ska bara fixa mig så kan du ringa mig när vi ska ses.
-Blir bra, vi ses sen då. Sa Justin och kysste mig.

Jag sa hejdå till Ryan och hoppade sedan in i duschen. Jag torkade håret och lockade det. Jag satte sedan på mig en randig t-shirt med tryck och ett par svarta shorts.
När jag var klar gick jag ner i köket och gjorde frukost. Medans teet stod och svalna kollade jag igen posten som kommit. Bland all reklman ramlade det ner ett litet brev, inget kuvert utan bara ett papper. Ungefär som att något lämnat det själv. Jag tog upp det och tog med mig det till köksbordet. Jag öppnade det lite försiktigt som jag samtidigt tog en klunk av teet. Men jag spottade snabbt ut det, för på lappen stod det:

*Det här är bara början Melody, du vet inte vad som väntar dig och din älskade pojkvän*

Det var de enda som stod. Jag började skaka och satte mig sakta på golvet. Ingenting får hända Justin!' Jag gör allt för att Justin, jag dör för honom. Och dom får verkligen inte skada honom!' Tänkte jag för mig själv.

Det vibbrerade i min fick, jag tog upp mobilen och såg att det var Justin som ringde. Jag samlade mig snabbt och svarade:

-*Hej älskling*. Sa jag
-*Hej Mel, möt oss vid busshålls platsen om tio minuter så hämtar vi upp dig.*
-*Okej, vi ses.*
-*Är du okej babe? Du låter typ..ledsen? Har det hänt något?*
-*Nejnej..ehm..jag är bara trött, haha. Men vi ses. Puss*

Jag slängde på luren och skrek inombords. FAN!. Jag kan inte säga något till Justin, han kommer få panik. Det är det sista vi behöver i vårat förhållande just nu. Jag får ta hand om det sen, ensam.
Jag satte på mig mina skor, tog min nit väska och spang till busshålls platsen. Jag såg Justins Range Rover stå där så jag skyndade mig ditt och hoppade in i baksätet.

-Hej babe. Sa Justin

Jag lutade mig fram och kysste honom på kinden.

-Hej, och hej Ryan. Sa jag och log mot honom.
-Hejhej! Sa han.
-Vart ska vi då? Frågade jag.
-Vi tänkte typ dra och 'shoppa'. Sa Justin med en fjollig röst.
-Haha låter bra! Sa jag.

Vi åkte in till stan och stannade där i nästan tre timmar. Alla tre handlade hittade väldigt mycket som vi köpte och vi hade jätte roligt. Justin och Ryan var verkligen glada nä dom var tillsammans, dom skämtade om allt. Jag började tänka på Tiffany och Nicole. Det var ett tag sen jag såg dom båda. Borde ringa dom imorgon eller något sånt, tänkte jag för mig själv.
När vi var klara körde dom hem mig.

-Vi hittar på någonting ikväll gumman. Sa Justin och kramade om mig.
-Okej, ringer dig sen. Sa jag och kysste honom, jag kramade om Ryan och gick sedan in i huset.

Jag gick upp på mitt rum och packade upp allting. Men någinting känndes fel. Jag gick in till pappas rum och kollade, men ingenting där. Jag gick igenom hela huset men hittade ingenting, jag hade säkert bara inbilat mig. Men när jag gick ner för trappan såg jag något svart ligga på golvet nedanför. Jag gick ner och kollade var det va. Det var en svart skinnhandske.

Någon hade varit inne i vårat hus.

------------------------------------------------------------------------------
VEM?! :O
KOMMENTERA!


One less lonely girl - chapter 89

- Tack och lov! sa jag eftersom jag var överlycklig att han faktiskt ringde mig.
- MELODY? JAG ÄLSKAR DIG, VI MÅSTE PRATA, skrek han, det lät som om han var på fest, och jag hörde att han var full.
- Justin gå till ett tomt rum så vi kan prata.
- OKEJ, MEN ALLA KÄNNER IGEN MIG HÄR, JAG MÅSTE SPRIIIIINGA! skrek han, jag hörde att han var glad.

Det blev tyst i telefonen och det enda jag kunde höra var Justins andetag.

- Jag vill att du kommer hem, jag tror på allt det här med John, snälla, kom hem till Atlanta.. Jag älskar dig, sa jag och kände hur en tår föll nerför min kind.
- Jag åker på en gång.



Melody's Perspektiv:

Jag visste inte hur jag skulle förklara för John att jag tagit tillbaka Justin. Jag vet att han aldrig skulle förstå, inte efter allt jag sagt om Justin till honom, och inte heller efter de signalerna jag gett honom. 

Jag gick ner ifrån rummet och höll hårt om mobilen och var beredd att ringa Justin ifall John fick för sig att göra något. Inte för att Justin skulle kunna göra något åt det, men det kändes bara tryggt.

Jag såg hur han satt där i soffan och när han log mot mig så log jag inte tillbaka. Det här skulle vara riktigt svårt att göra. Jag satte mig brevid honom och tog tag i hans hand. Jag såg hur han kollade ner på våra händer och märkte att något var på gång.

- Berätta, vad är det? frågade John bekymrat.

Jag tog ett djupt andetag.

- Det är såhär att Justin är påväg hem.
- Hem från Kanada?
- Yes.
- Jaha, och?
- Han är påväg hit, jag bad honom komma hem.

Jag såg nu hur han fick som ett slag i magen. Hans blick fokuserade sig nu på en punkt och jag försökte få ögonkontakt med honom för att se hur han reagerade, men det var ganska uppenbart hur han mådde.

- Förlåt, jag vet inte vad jag ska sä..
- Säga? Vet du inte vad du ska säga? Sa inte du till mig att det var nog med Justin? röt han åt mig.
- Jo men, men jag saknar honom och jag känner mig inte hel utan honom.
- Bullshit.
- Ursäkta? 

John reste sig nu upp och tog sin jacka i handen och drog på sig skorna fort.

- Vad är det som är problemet? Att jag vill ha tillbaka min gamla pojkvän? 
- Nej, vet du vad som är problemet?
- Nej, va?
- Hela problemet är DU! När du inte vet vad du ska göra går du till mig och nu trodde du att du bara kunde ha mig där som reserv tills hela 'justin-dramat' var över, vilket det nu är och han kommer hem. Då är det över mellan oss! sa han och smällde igen dörren.

Jag stod helt mållös med munnen öppen. Det låg något i vad han sa. Behandlade jag verkligen John så? Som en reserv?

Jag sprang ut och jag hann inte skrika innan jag såg John's dörr smällas igen tvärs över gatan. Jag gick in i huset igen och satte mig ner och lutade mig bakåt mot väggen.

Jag messade Justin fort och bad han att skynda sig. Jag kände hur paniken steg och jag visste för tillfället inte var jag skulle ta vägen. Jag ville bara just nu vara i hans famn och gråta ut och få allt sagt som är osagt. 

Det vibrerade till i byxfickan och jag tog ivrigt upp mobilen. Det var från Justin.

*Mel, jag hinner inte komma hem ikväll! Pappa får inte märka att jag är full, eller är lite påverkad och inga flyg går nu inatt till ATL. Tidigaste flyget går 06.55 och jag har köpt biljetter nu! Jag skyndar mig så fort jag bara kan hem till dig imorgon! Saknar dig baby. Puss*

Imorgon? Jag läste om den meningen *Tidigaste flyget går 06.55 och jag har köpt biljetter nu! Jag skyndar mig så fort jag bara kan hem till dig imorgon!*

Jag tvättade bort mitt smink och sprang sedan upp till mitt rum för att byta om till pyjamas. Pappa var hos farmor och farfar, så även Noah. Jag hade hela huset för mig själv, vilket jag hatar när jag inte har sällskap! Jag försökte ringa Justin men det var ingen täckning och när jag ringde pappa låg han och sov. Vilket inte var så konstigt, klockan är tre på natten snart. 

Jag hade en liten idé att jag skulle sätta upp alla bilder på mig och Justin innan han kom hem. När jag satt upp allt gammalt satte jag även upp alla gamla och även nya affischer som jag gömt undan i en låda på väggen. Jag undrar verkligen hur han reagerar när han ser det här. 

Nästa morgon vaknade jag till av att någon petade på mig. Det kändes overkligt att vakna till och se hans underbara ansikte någon centimeter ifrån mitt. Jag omfamnade han hårt och höll ett hårt grepp runt hans nacke och pussade hans kind tusen gånger om.

- Du är hemma! sa jag med ett stort leénde och satte mig upp i sängen.
- Ja, jag kom hit för ett tag sen men ville inte väcka dig men klarade inte av att inte få prata med dig så jag väckte dig, förlåt!
- Det är lugnt! Har du ny jacka? sa jag och strök handen över den blåa jackan.
- Yes, hur ser du det?
- Har aldrig sett dig ha den någon av de här dagarna.
- Har du kollat på mig på nätet Mel?
- Hehe, förlåt!
- Säg inte förlåt, det är ju jätte gulligt! 

Justin satte sig brevid mig och la handen på min kind och drog mitt ansikte nära hans. Vi var så nära på att kyssas att jag kände hans kalla andedräkt andas mot mig. Men jag såg att Justin nu inte kollade på mig utan bakom mig och sedan kollade sig runt om. Jag reste mig upp och ställde mig brevid honom och tog min hand i hans.

- Hehe, en liten överraskning!
- Wow, jag är överallt! sa han med ett skratt.

Jag började le av att höra han skratta, det var ett tag sen.

- Brukar du kyssa affischerna då?
- Haha, va? 
- Ja, brukar du kyssa affischerna ibland? frågade han med ett stort leénde.
- Mjo, det kan väl hända.
- Vill du kanske..?
- Om jag vill vadå? avbröt jag.
- Vill du kanske prova det i verkligheten? sa han och lutade sitt huvud mot mitt.

Jag kunde inte låta bli att le och fick nu tillbaka dom gamla fjärliarna i magen som jag hade efter våran första kyss. Jag la handen om hans nacke och drog hans ansikte mot mitt och våra läppar möttes. Jag hade saknat hans underbara läppar och mjuka kyssar, det kändes som en evighet sen sist, som om jag glömt bort hur det kändes och ja, jag fick inte nog. Samtidigt som jag tog av honom hans jacka tog han av mitt vita linne.

Vi gick bakåt och han la sig över mig i sängen och vi blev allt mer och mer vilda. Trots att jag nästan var nyvaken ville jag bara ha honom här och nu. Han drog av sig mina pyjamasbyxor och strax efter det var hans byxor också av. Han började röra min kropp lätt och jag fick rysningar av hans beröring.

Jag hör nu att någon kommer upp i trappan och jag sätter mig sakta upp men Justin fortsätter kyssa mig på halsen. Jag drar bort hans ansikte lite lätt och kollar på honom och gör ett tecken att han ska vara tyst.

- Det kommer någon!
- Jävlar, juste. Glömde berätta att jag hade besök med mig. Hehe.
- Vem då, då? frågade jag förvånande och drog täcket mot mig.

In kom en söt mellan lång kille och jag förstod på en gång vem det var. Självklart började jag rodna. Jag menar, jag satt där halvnaken och det var första gången vi sågs.

- Hej, jag har hört mycket om dig! Kul att äntligen få träffa dig. Sa han och sträckte ut sin hand.

----------------------------------------------------------------------------------------
Skönt att Mel och Justin ÄNTLIGEN är tillsammans igen :)
Vem tror ni är där?

One less lonely girl - chapter 88

Plötsligt lutade hon sig fram och kysste mina läppar. Hon tog sina händer runt min nacke och tryckte mig närmare henne. Jag gjorde ingenting utan spelade bara med. Men plötsligt fick jag upp bilden på mig och Melody, första gången vi kysstes. Hur underbart det hade varit och att jag måste få henne tillbaka, jag kan inte bara låte henne gå.
Jag ställde mig hastigt upp.

-Förlåt.. Men, jag älskar Melody. Det var roligt att träffas, ta hand om dig! Sa jag och sprang sedan hem.

När jag kom hem la jag mig i min säng och funderade.

*Hur ska jag få tillbaka henne? Och hur ska jag få bort John, jag måste säga sanningen till henne. Sa jag för mig själv och tog upp min mobil, jag kollade på bakrundsbilden på Melody när hon är nyvaken*

-Du är min. Sa jag.



Festen fortsatte som vanligt. Jag är ju inte den typen som brukar dricka mycket, men den här gången kunde jag inte låta bli att smaka bara för att försöka glömma det här med Melody. Jag skulle ju glömme henne, jag klarar inte av det här mer. Jag gick fram till Ryan och någon random brud som stod och snackade vid baren. Dem hade inte sett mig än och när jag stod bakom dom för att hälla upp ett glas med vodka och hallonsoda kunde jag inte undgå att lyssna på deras konversation.

- Alltså omg, du fattar inte jag är verkligen världens största belieber och jag har följ dig Ryan as länge på twitter!
- Ja.. kul att du gillar Justin..

Jag kollade på ryan och han hade nu sett mig, han såg jätte ledsen ut att en sån fin tjej som hon verkade bara intresserad av mig. Egentligen skulle det vara jätte taskigt att avbryta men jag var tvungen, allt för mina fans!
Jag ställde ner glaset som jag inte ens hade druckit ur, satte händerna framför tjejens ögon och mimade ett "förlåt" till Ryan. Han suckade och gick, men jag tänkte ta hand om det sen.

- Haha vem är det? skrattade hon. Jag hade inte hunnit se hennes ansikte än, men resten av kroppen såg perfekt ut och hon hade jätte gulligt skratt.
- Gissa, viskade jag så hon inte skulle känna igen min röst.
- Jag vet inte! sa hon och tog bort mina händer och vände sig om.

Hennes léende försvann i några sekunder och hon hade vidöppenmun. Jag stod bara och kollade på henne med ett flin, hon var riktigt söt. Hon hade långt blont hår, stora blåa ögon och en vit klänning som va ganska kort med ett skärp i midjan och ett gulligt halsband runt hennes hals. Hennes tårar började rinna och hon slängde sig över mig. Egentligen tycker jag det är jobbigt när fans håller på så här, men den här gången var inga paparazzis eller så många fans här, så jag kramade henne tillbaka, hårt.

- OMG OMG OMG OMG, var det enda hon fick fram.
- Kom sötnos, vi går någonstans, sa jag och tog hennes hand och en hel vodka flaska i den andra handen.

Hon följde efter mig och hon hade slutat gråta. Jag märkte att hon redan hade druckit lite för hon gick inte helt rakt. Vi gick in i ett rum där ingen var, och låste dörren. Hon satte sig på sängen och la sitt ansikte i hennes händer. Jag satte mig bredvid och la armen om hennes axlar. Hon kollade upp på mig och hon hade nu slutat att gråta. Jag kollade fortfarande på henne och log, för hon var otroligt vacker.

- H-h-hur...? innan hon hann fortsätta satte jag ett finger för hennes läppar.
- Ta det lugnt! Vad heter du?

Hon samlade sig riktigt snabbt och log med stängda läppar.

- Matilda.

Jag log och tänkte på hennes brytning och undrade vart hon var ifrån. Med tanke på hennes blåa ögon och blonda hår tänkte jag att hon var ifrån Danmark, Norge, Finland eller Sverige.

- Var kommer du ifrån? frågade jag.
- Sverige! sa hon och log nu med tänderna. Men jag har flyttat hit nu så jag övar på min engelska! Haha!
- Det är jätte gulligt med din brytning, sa jag och försökte fånga henne, fast endå inte, för jag hade fortfarande Melody i tankarna.
- Vill du ha? frågade jag och höll upp vodkaflaskan.
- Ja gärna! sa hon och tog den och drack flera klunkar i rad.
- USCH, hahahahahaha! Fyfan va vidrigt! sa jag och kollade på henne.
- Du, jag sitter och dricker vodka med Justin Bieber, det är det enda jag tänker på just nu!
- Jaså, sa jag och tog vodkan och drack flera klunkar jag med.

Vi drack lite mer och satt bara och snackade. Tillslut kände jag mig klar efter att ha druckit en fjärdedel av 1-liters vodka, så jag ställde mig upp hastigt.

- Hahaha WOHO där snurrade det allt till, sa jag och drog upp Matilda som också var full.
- Vet du va Justin, jag trodde inte du va sån här, jag trodde verkligen inte att du brukar göra så här med dina fans? Jag menar, jag är en belieber och jag har bieberfever och jag brukar gråta över dig ibland.
- Men Matilda.. Jag är bara en vanlig människa, sa jag och tog tag om hennes midja.
- Jag vet.. sa hon och tystnade i några sekunder innan hon tittade på mig och fortsatte: Hoppas du inser att faktiskt är jävligt het, hehe.. sa hon och log.
Jag gjorde så hon satte sig ner på sängen, och jag stod framför henne.
- Vill du bli min One Less Lonely Girl ikväll? sa jag och bet mig i läppen.

Hon nickade ivrigt och jag såg att en tår rann ner för hennes kind. Jag la min hand på hennes kind och började sjunga.

- "There's gonna be one less lonely girl, one less lonely girl, there's gonna be one less lonely girl, one less lonely girl"

Medan jag sjöng på den sista versen närmade jag mig hennes ansikte. Hon tog tag om min nacke och ställde sig upp och kysste mig. Jag la händerna om hennes midja och fortsätte. Mina händer gled ner till hennes rumpa och jag kände hur hon tryckte sig hårdare intill mig och hennes armar var runt min hals. Min händer åkte fram och tillbaka från hennes rygg till rumpan och hon höll hårt i mitt hår. Jag kände hur jag blev mer och mer upphetsad. Allt snurrade omkring eftersom jag var full, på något sett kändes det som om jag stod och höll om Melody, eller nej, men kunde inte jämföra Melody med någon annan, jag kunde aldrig få någon bättre än Melody.

Matilda förde sin hand långsamt under min tröja på min mage, och sedan skulle hon precis stoppa ner handen i mina kalsongen då det knackar på dörren. Jag släpper Matilda och vinglar fram till dörren, låser upp och öppnar. Där stod Ryan och såg jätte sur ut eftersom han såg Matilda stå och le som om hon just hade vunnit en miljon dollar. Min blick gled långsamt från Ryan till tjejen som stod bredvid henne, jag kunde inte se klart så jag räckte fram handen till henne och halvskrek " HEJ, JUSTIN B.. JUSTIN BROWN " . Hon kollade bara på mig och snart insåg jag vem det var och slängde mig på henne.

- CAITLIN !? Vad gör du här?
- Hej Justin Brown, hänger, själv då? sa hon och skrattade.

Jag sa ingenting utan jag tog tag i hennes nacke och kysste henne, vi stod och kysstes i ungeär en minut innan jag släppte henne.

- Jag älskar Melody, herregud, sa jag och vände mig om och sprang ner till nedervåningen där det kanske var fyrtio pers som stod och dansade. Jag hörde lite skrik och sånt som " OMG JUSTIN BIEBER " men ingen kom fram tack och lov för jag hade gömt mig i massan där alla dansade. Jag tog upp min telefon och ringde Melody.

- Tack och lov! svarade melody.

MELODYS PERSPEKTIV:

Jag och John satt och kollade på film, det blev reklam, och såklart kommer Justin upp på tvskärmen och jag stängde av den på en gång. Det blev helt kolsvart och jag kände hur John la sin hand på mitt lår. Innan jag han märka någonting tog han tag runt min nacke och tryckte in tungan i min mun. Det är vidrigt, han var riktigt slemmig, och jag kände att jag inte kunde göra så här mot Justin. Jag älskade honom för mycket. Jag släppte John och sprang in på toaletten och tog upp min telefon för att ringa Justin, men istället kommer det upp på Telefonen "Äckel ringer...." Jag tryckte på en knapp och jag hörde massa musik i bakgrunden.

- Tack och lov! sa jag eftersom jag var överlycklig att han faktiskt ringde mig.
- MELODY? JAG ÄLSKAR DIG, VI MÅSTE PRATA, skrek han, det lät som om han var på fest, och jag hörde att han var full.
- Justin gå till ett tomt rum så vi kan prata.
- OKEJ, MEN ALLA KÄNNER IGEN MIG HÄR, JAG MÅSTE SPRIIIIINGA! skrek han, jag hörde att han var glad.

Det blev tyst i telefonen och det enda jag kunde höra var Justins andetag.

- Jag vill att du kommer hem, jag tror på allt det här med John, snälla, kom hem till Atlanta.. Jag älskar dig, sa jag och kände hur en tår föll nerför min kind.
- Jag åker på en gång.

-----------------------------------------------------

Heeeeej, TESSI här igen, hehe.. Förlåt för ett dåligt inlägg, jag e fett stressad typ, måste åka hem, så det blev lite virrigt, hinner inte läsa igenom det! Hoppas ni gillade det ;)
Tessi Bieber Casserblad  @ fb adda! (A)
Ville bara skryta lite också, på onsdag ska jag se Justin live i barcelona! OMB JAG DÖR. Tänk om jag blir OLLG, NEVER SAY NEVER!!

Btw, va tror ni kommer hända när de träffas igen? Vad händer med John? Vad händer med Matilda och Caitlin? KOMMENTERA <3

Läs ifall ni vill veta om Danmark!

Ifall ni vill läsa lite om konserten i danmark + bilder m.m. så gå in här nedanför :)
OBESKRIVLIGT!

http://adorejb.blogg.se/2011/april/danmark-konserten-las.html#comment
http://adorejb.blogg.se/2011/april/danmark-konserten-las.html#comment
http://adorejb.blogg.se/2011/april/danmark-konserten-las.html#comment

Sekunder efter att vi båda sett Justin utanför arenan. Kom åkandes på sin lilla skateboard, så söt!

RSS 2.0