One less lonely girl - chapter 63
När jag kom över till hans hus hade han packat in allting i sin bil och väntade bara på mig. När allt var klart satte vi oss i bilen och körde till flygplatsen. Precis när vi kört ut från hans uppfart såg jag en tjej stå på andra sidan gatan och följde våran bil med blicken. För att inte förstöra resan sa jag ingenting till Justin men jag visste att jag skulle behöva ta hand om henne när vi kom hem, för det här kan inte fortsätta.
Vi checkade in vid flygplatsen och satte oss sedan på ett café precis vid våran gate. Justin beställde två latte och två smörgåsar. Vi hade precis börjat äta när massa paparazzis kom emot oss med deras kameror i högsta hugg.
-Kom vi kan nog gå in i planet redan nu. Så äter vi klart där inne innan platen lyfter. Sa Justin och tog latten och smörgåsen och började gå mot planet.
Vi fick gå planet innan alla andra och satte oss i förstaklassen tillsammans med Kenny.
-Justin, var flyger inte du privat? Alltså med eget flyg? Frågade jag och tog en klunk av latten.
-För det är onödigt, man slösar pengar och det är inte speciellt miljövänligt. Sa han.
-Haha, va gulligt. Sa jag och gav honom en puss på kinden.
Snart kom dom andra passagerarna på så Justin satte på sig sin luva på sin lila hoodie och lutade sig mot mig. Efter ungefär 20 minuter lyfte planet och jag kröp ihop i Justins famn och somande efter bara några minuter. Justin väckte mig några timmar senare.
-Vi är framme nu älskling.
Jag sträckte på mig och gäspade, klockan var nu ungefär nio på morgonen. Vi gick av planet och hämtade vårt bagage. Det kom fram massa fans som ville ta kort med Justin, när det tagit 10 minuter och fansen fortfarande var på honom fick två säkerhets vakter och Kenny hålla dom borta medans vi hoppade in i limon som körde oss till hotellet.
När vi kom fram tappade jag hakan, hotellet var enormt!
-Det är skit stort! Sa jag och gapade.
-Haha, du är bara så liten. Sa han och la armen runt min midja.
-Säg att vi har bra utsikt?
-Av 20 våningar bor vi på 18 våningen. Sa han och log.
Jag höll på att tappa andan. Justin tog mig i handen och vi gick tillsammans till receptionen och checkade in. När vi kom upp på vårat rum tappade jag andan. Det var så otroligt fint. Vi packade upp våra saker och bytte om sedan om till badkläder och gick ner på stranden för att äta lunch. Det var väldigt mycket folk på stranden men eftersom att det var så pass varmt var det inte så konstigt.
Vi åt lunch på en resturang precis vid stranden, när vi ätit klart la vi oss på varsin solstol på stranden och pratade om livet. Det är så lätt att prata med Justin, han var inte bara min pojkvän utan också min bästavän.
-Vad ska vi göra ikväll då? Frågade jag honom.
-Tänkte att vi skulle äta på någon fin resturang och sen kanske bara ta det lugnt på hotell rummet eftersom vi båda är ganska trötta efter resan.
-Det låter jätte bra. Sa jag och pussade honom.
När vi varit nere på stranden och solat,badat, gått promenad och bara tagit det lugnt i fyra timmar gick vi upp på hotell rummet för att vila lite.
-Jag får duscha först! Sa jag.
-Haha okejdå. Sa Justin och log mot mig.
Så jag hoppade in i duschen och tvättade håret, rakade benen och sånt. När jag gick ut till Justin såg jag att han smsade. När han hörde att jag kom ut gömde han mobilen bakom ryggen.
-Vad gör du? Frågade jag.
-Ingenting. Sa han och log falskt mot mig.
-Justin, jag orkar inte att du ska ljuga. Vi måste vara ärliga annars kommer det här aldrig funka.
-Okej, jag fick ett sms av Selena. Men jag svarade inte på det, jag fick det precis. Hon frågade om vi skulle ses. Men som jag sa jag svarade inte. Du måste tro mig.
Han ställde sig upp och gick emot mig.
-Tro mig. Sa han.
Jag kollade på honom ett tag, sen sa jag:
-Jag tror dig då.
-Tack älskling, nu tar jag en dusch. Han kysste mig mjukt och gick sedan.
Jag torkade mitt hår och lockade det, sen sminkade jag mig och satte på mig en blå klänning med ett svart magbälte och mörkblåa skor. Justin satte på sig röd/svarta skjorta med mörk blåa jeans.
-Men vilken snygging! Sa Justin när jag var klar.
-Haha detsamma! Sa jag och log.
Vi åkte till en fin resturang som låg vid vattnet.
-Gud va fint det är här, men maten är svindyr! Sa jag och kollade på Justin.
-Haha, sen när har pengar varit ett problem älskling? Sa Justin.
När vi åt hördes plötsligt ett skrik från gatan.
-HJÄLP MIG! Hörde vi en kvinno röst skrika.
--------------------------------------------------------------------------
:O
KOMMENTERA!
Vi checkade in vid flygplatsen och satte oss sedan på ett café precis vid våran gate. Justin beställde två latte och två smörgåsar. Vi hade precis börjat äta när massa paparazzis kom emot oss med deras kameror i högsta hugg.
-Kom vi kan nog gå in i planet redan nu. Så äter vi klart där inne innan platen lyfter. Sa Justin och tog latten och smörgåsen och började gå mot planet.
Vi fick gå planet innan alla andra och satte oss i förstaklassen tillsammans med Kenny.
-Justin, var flyger inte du privat? Alltså med eget flyg? Frågade jag och tog en klunk av latten.
-För det är onödigt, man slösar pengar och det är inte speciellt miljövänligt. Sa han.
-Haha, va gulligt. Sa jag och gav honom en puss på kinden.
Snart kom dom andra passagerarna på så Justin satte på sig sin luva på sin lila hoodie och lutade sig mot mig. Efter ungefär 20 minuter lyfte planet och jag kröp ihop i Justins famn och somande efter bara några minuter. Justin väckte mig några timmar senare.
-Vi är framme nu älskling.
Jag sträckte på mig och gäspade, klockan var nu ungefär nio på morgonen. Vi gick av planet och hämtade vårt bagage. Det kom fram massa fans som ville ta kort med Justin, när det tagit 10 minuter och fansen fortfarande var på honom fick två säkerhets vakter och Kenny hålla dom borta medans vi hoppade in i limon som körde oss till hotellet.
När vi kom fram tappade jag hakan, hotellet var enormt!
-Det är skit stort! Sa jag och gapade.
-Haha, du är bara så liten. Sa han och la armen runt min midja.
-Säg att vi har bra utsikt?
-Av 20 våningar bor vi på 18 våningen. Sa han och log.
Jag höll på att tappa andan. Justin tog mig i handen och vi gick tillsammans till receptionen och checkade in. När vi kom upp på vårat rum tappade jag andan. Det var så otroligt fint. Vi packade upp våra saker och bytte om sedan om till badkläder och gick ner på stranden för att äta lunch. Det var väldigt mycket folk på stranden men eftersom att det var så pass varmt var det inte så konstigt.
Vi åt lunch på en resturang precis vid stranden, när vi ätit klart la vi oss på varsin solstol på stranden och pratade om livet. Det är så lätt att prata med Justin, han var inte bara min pojkvän utan också min bästavän.
-Vad ska vi göra ikväll då? Frågade jag honom.
-Tänkte att vi skulle äta på någon fin resturang och sen kanske bara ta det lugnt på hotell rummet eftersom vi båda är ganska trötta efter resan.
-Det låter jätte bra. Sa jag och pussade honom.
När vi varit nere på stranden och solat,badat, gått promenad och bara tagit det lugnt i fyra timmar gick vi upp på hotell rummet för att vila lite.
-Jag får duscha först! Sa jag.
-Haha okejdå. Sa Justin och log mot mig.
Så jag hoppade in i duschen och tvättade håret, rakade benen och sånt. När jag gick ut till Justin såg jag att han smsade. När han hörde att jag kom ut gömde han mobilen bakom ryggen.
-Vad gör du? Frågade jag.
-Ingenting. Sa han och log falskt mot mig.
-Justin, jag orkar inte att du ska ljuga. Vi måste vara ärliga annars kommer det här aldrig funka.
-Okej, jag fick ett sms av Selena. Men jag svarade inte på det, jag fick det precis. Hon frågade om vi skulle ses. Men som jag sa jag svarade inte. Du måste tro mig.
Han ställde sig upp och gick emot mig.
-Tro mig. Sa han.
Jag kollade på honom ett tag, sen sa jag:
-Jag tror dig då.
-Tack älskling, nu tar jag en dusch. Han kysste mig mjukt och gick sedan.
Jag torkade mitt hår och lockade det, sen sminkade jag mig och satte på mig en blå klänning med ett svart magbälte och mörkblåa skor. Justin satte på sig röd/svarta skjorta med mörk blåa jeans.
-Men vilken snygging! Sa Justin när jag var klar.
-Haha detsamma! Sa jag och log.
Vi åkte till en fin resturang som låg vid vattnet.
-Gud va fint det är här, men maten är svindyr! Sa jag och kollade på Justin.
-Haha, sen när har pengar varit ett problem älskling? Sa Justin.
När vi åt hördes plötsligt ett skrik från gatan.
-HJÄLP MIG! Hörde vi en kvinno röst skrika.
--------------------------------------------------------------------------
:O
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 62
Justin svarade inte för han hade redan somnat om och jag var fortfarande jätte rädd, hon kunde vara var som helst. Jag la armen om Justins midja och gosade mig in i hans famn tills jag låg så skönt att jag skulle kunna somna. Jag stängde av TV:n och stängde sedan av våra telefoner, man vet ju inte om hon ringer igen. Jag kände mig trygg i hans famn och jag försökte somna men kunde inte sova för jag hade det där ekande skrattet fortfarande i huvudet. Tillslut vart jag så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna och sömnen tog över.
Dagen efter vaknade jag av att Justin puttade ut mig från sängen.
-Åh, Justin! Sa jag trött och försökte komma upp i sängen igen, men Justin låg över hela sängen.
Jag gav upp att försöka få plats i sängen så jag gick ner på undervåningen och tog ett glas vatten, jag gick in i vardagsrummet och satte på tv:n, det var 'Secret life of the american teenager'. Jag kände att jag satte mig på någonting hårt, Justins mobil. Jag hade ju stängt av den dagen innan eftersom att stalkern aldrig gav upp på att ringa till Justin. Jag satte på den för att se om han fått någonting mer. 24 missade samtal stod det, av samma nummer.
Jag kände hur klumpen ännu en gång kom upp i magen, jag kände hur allt började snurra och jag började må illa. Stalkern vet var Justin bor, håller sig utanför hans hus, ringde hela tiden och kollar på oss när vi inte vet det. Vad ska vi göra? Jag stängde av hans telefon och sprang upp till Justin, jag knuffade honom till ena sidan av sängen och la mig sedan brevid honom. Han vaknade till och öppnade sakta sina ögon. Han log mot mig och la sin arm runt min midja.
-Hej min ängel. Sa han trött.
-Hej, väckte jag dig?
-Haha ja, men det är okej. Sa han och kysste mig.
-Justin? Sa jag
-Ja älskling?
-Kan inte vi åka utomlands snart? Eller typ till Miami eller något sånt. Där det är varmt, är jätte trött på kylan.
-Det låter topp, jag är faktiskt också suger på att åka iväg några dagar. Men kanske bara en vecka, kan inte vara borta för länge.
-Det förstår jag, men vad sägs om Miami?
-Miami låter jätte bra älskling, måste bara höra med Usher när jag får åka.
-Okej, let me know. Jag kysste honom mjukt och gick sedan in i badrummet för att ta en dusch.
Jag tog en lång dusch och satte sedan på mig en ljus blå t-shirt med svarta jeans, jag tog också en av Justins kepsar. När jag kom ut satt Justin i sin säng med ett stort leende på läpparna.
-Vad är det? Sa jag och log.
-Vi åker till Miami, IKVÄLL!
-VA! Skek jag och hoppade på honom i sängen.
-Ja, så börja packa! Men vi stannar bara i en vecka, för sen måste jag hem och öva på dom nya låtarna.
-Absolut! Det låter jätte bra. Sa jag och kysste honom.
Jag åkte hem och packade och berättade för pappa om resan. Han var först lite osäker med sen ändrade han sig och tyckte att det var bra att jag inte satt hemma hela tiden. Jag gick upp på mitt rum och började packa. När jag nästan var klar ringde det på min mobil.
-Hej det är Melody? Sa jag.
-Så vart ska ni då? Sa rösten.
-Vem fan är du!
-Du har sett mig flera gånger, du har bara inte tänkt på det.
Jag la snabbt på luren och stängde av telefonen. Hur fan fick den personen reda på mitt nummer? Jag förstår inte. Men nu när vi ska till Miami i en vecka kanske vi får lite ro. Jag packade klart det sista, sa hejdå till Noah och pappa och åkte sedan över till Justin.
När jag kom över till hans hus hade han packat in allting i sin bil och väntade bara på mig. När allt var klart satte vi oss i bilen och körde till flygplatsen. Precis när vi kört ut från hans uppfart såg jag en tjej stå på andra sidan gatan och följde våran bil med blicken. För att inte förstöra resan sa jag ingenting till Justin men jag visste att jag skulle behöva ta hand om henne när vi kom hem, för det här kan inte fortsätta.
----------------------------------------------------------------------
Vad ska Melody göra med stalkern?
KOMMENTER!
Dagen efter vaknade jag av att Justin puttade ut mig från sängen.
-Åh, Justin! Sa jag trött och försökte komma upp i sängen igen, men Justin låg över hela sängen.
Jag gav upp att försöka få plats i sängen så jag gick ner på undervåningen och tog ett glas vatten, jag gick in i vardagsrummet och satte på tv:n, det var 'Secret life of the american teenager'. Jag kände att jag satte mig på någonting hårt, Justins mobil. Jag hade ju stängt av den dagen innan eftersom att stalkern aldrig gav upp på att ringa till Justin. Jag satte på den för att se om han fått någonting mer. 24 missade samtal stod det, av samma nummer.
Jag kände hur klumpen ännu en gång kom upp i magen, jag kände hur allt började snurra och jag började må illa. Stalkern vet var Justin bor, håller sig utanför hans hus, ringde hela tiden och kollar på oss när vi inte vet det. Vad ska vi göra? Jag stängde av hans telefon och sprang upp till Justin, jag knuffade honom till ena sidan av sängen och la mig sedan brevid honom. Han vaknade till och öppnade sakta sina ögon. Han log mot mig och la sin arm runt min midja.
-Hej min ängel. Sa han trött.
-Hej, väckte jag dig?
-Haha ja, men det är okej. Sa han och kysste mig.
-Justin? Sa jag
-Ja älskling?
-Kan inte vi åka utomlands snart? Eller typ till Miami eller något sånt. Där det är varmt, är jätte trött på kylan.
-Det låter topp, jag är faktiskt också suger på att åka iväg några dagar. Men kanske bara en vecka, kan inte vara borta för länge.
-Det förstår jag, men vad sägs om Miami?
-Miami låter jätte bra älskling, måste bara höra med Usher när jag får åka.
-Okej, let me know. Jag kysste honom mjukt och gick sedan in i badrummet för att ta en dusch.
Jag tog en lång dusch och satte sedan på mig en ljus blå t-shirt med svarta jeans, jag tog också en av Justins kepsar. När jag kom ut satt Justin i sin säng med ett stort leende på läpparna.
-Vad är det? Sa jag och log.
-Vi åker till Miami, IKVÄLL!
-VA! Skek jag och hoppade på honom i sängen.
-Ja, så börja packa! Men vi stannar bara i en vecka, för sen måste jag hem och öva på dom nya låtarna.
-Absolut! Det låter jätte bra. Sa jag och kysste honom.
Jag åkte hem och packade och berättade för pappa om resan. Han var först lite osäker med sen ändrade han sig och tyckte att det var bra att jag inte satt hemma hela tiden. Jag gick upp på mitt rum och började packa. När jag nästan var klar ringde det på min mobil.
-Hej det är Melody? Sa jag.
-Så vart ska ni då? Sa rösten.
-Vem fan är du!
-Du har sett mig flera gånger, du har bara inte tänkt på det.
Jag la snabbt på luren och stängde av telefonen. Hur fan fick den personen reda på mitt nummer? Jag förstår inte. Men nu när vi ska till Miami i en vecka kanske vi får lite ro. Jag packade klart det sista, sa hejdå till Noah och pappa och åkte sedan över till Justin.
När jag kom över till hans hus hade han packat in allting i sin bil och väntade bara på mig. När allt var klart satte vi oss i bilen och körde till flygplatsen. Precis när vi kört ut från hans uppfart såg jag en tjej stå på andra sidan gatan och följde våran bil med blicken. För att inte förstöra resan sa jag ingenting till Justin men jag visste att jag skulle behöva ta hand om henne när vi kom hem, för det här kan inte fortsätta.
----------------------------------------------------------------------
Vad ska Melody göra med stalkern?
KOMMENTER!
One less lonely girl - chapter 61
Han tog tag i min midja och kysste mig mjukt. Vi slutade inte kyssas förens vi hörde hur det började klicka runt oss. Vi kollade och såg hur massa människor hade samlats runt oss och tog kort. Som vanligt alla galna paparazzis som följer efter oss vart vi än är.
Vi skrattade och vinkade till dom och gick sedan in till cafét.
- Justin, jag ljuger inte! Hon stod där, du kan själv se. Hon ringde nyss, klockan 24.06! Kolla! Sa jag och tryckte upp iphonen i hans ansikte.
- Jaja, sov nu älskling. Det är en dag imorgon också. Du är nog bara lite trött. Väck mig inte igen, jag behöver sova. Sa han och la armen om mig och slöt sina ögon.
- Men Justin! Jag vet att den här gången inbillade jag inte mig!
Justin svarade inte för han hade redan somnat om och jag var fortfarande jätte rädd, hon kunde vara var som helst. Jag la armen om Justins midja och gosade mig in i hans famn tills jag låg så skönt att jag skulle kunna somna. Jag stängde av TV:n och stängde sedan av våra telefoner, man vet ju inte om hon ringer igen. Jag kände mig trygg i hans famn och jag försökte somna men kunde inte sova för jag hade det där ekande skrattet fortfarande i huvudet. Tillslut vart jag så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna och sömnen tog över.
Vi skrattade och vinkade till dom och gick sedan in till cafét.
Inne på cafét träffade vi förvånande på Natalie.
- Men hej Natalie! Sa jag och petade på hennes axel.
När hon vände sig om såg jag att hon vart förvånand men samtidigt väldigt glad.
- NEMEN HEJ! Vad, va? Vad gör ni här? Sa hon och log stort samtidigt som hon kramade Justin.
- Vi ska fika? Det är ett café? Sa Justin och skrattade lite.
- Ja, du har rätt. Ganska så dum fråga. Måste kila vidare, men vi ses väl snart igen! Sa hon och vinkade oss hejdå.
- Jadå, Hejdå! Sa jag och vinkade tillbaka.
Jag såg att innan hon gick ut kollade hon på Justin på ett läskigt vis. Jag orkade inte bry mig så vi beställde istället.
- Du, Justin..
- Ja, vad är det? Sa han och tog en tugga av sin bulle.
- Den där Natalie.
- Den där Natalie? Vad menar du med den där..?
- Nej, men jag menar, hon verkar bara vara lite sådär skum.
- Hur menar du med skum? För att hon är ett fan av mig eller? Sa han och skrattade.
Jag skrattade inte tillbaka, vilket jag aldrig gör åt Justin's tråkiga 'ego skämt'.
- Nej men hon, det känns som om att jag ser henne vart vi än går. Idag när jag skulle till Ryan trodde jag också att jag såg henne, men jag inbillade mig.. TRODDE jag. Och nu träffar vi på henne här på cafét.
- Men hon bor ju säkert här i krokarna? Inte så konstigt?
- Nej, det är sant. Jag försöker väl intala mig att hon är lite skum, men jag har väl fel. Sa jag och drack upp det sista ur min chai latte.
Det började närma sig kväll och vi tog en promenad efter att ha fikat. Vi åkte sen hem till Justin för att bara ta det lugnt, vi försökte plugga lite men det gick inte så bra. Vem orkar plugga nu när jag har 'studie-lov'. Det är något som är fel på skolan just nu, så vi alla har fått lov tills allt är reparerat och fixat!
Medans Justin var på toa hörde jag hur hans telefon ringde och jag sprang och svarade, vilket jag alltid gör fast det är lite ohyfsat.
- Hallå, det är Melody!
Jag hör att någon är i telefonen för jag hör hur en tjej skrattar. Inte ett skratt när man tycker något är roligt utan mer.. psyko skratt.
- Hallå? Vem är det?
Hon la nu på. Än en gång en stalker som ringer Justin. Jag sa ingenting till Justin för jag vet hur irriterad han alltid blir när fans busringer till honom. När han kommer ner ser han hur jag håller förskräckt i hans telefon och jag gömmer den fort bakom ryggen.
- Vad gömmer du för mig älskling? Sa han.
- Nejnej, inget!
- Säg nu, jag märker att något är fel. Ringde det någon? Sa han och tog nu sin iphone ur mina händer.
- Varför ser du alltid när något är fel? Ja, ringde och ringde kan man väl inte säga, men jo. Det var någon tjej som skrattade i telefon, hon skrattade som ett riktigt psyko och la sedan på.
När hon vände sig om såg jag att hon vart förvånand men samtidigt väldigt glad.
- NEMEN HEJ! Vad, va? Vad gör ni här? Sa hon och log stort samtidigt som hon kramade Justin.
- Vi ska fika? Det är ett café? Sa Justin och skrattade lite.
- Ja, du har rätt. Ganska så dum fråga. Måste kila vidare, men vi ses väl snart igen! Sa hon och vinkade oss hejdå.
- Jadå, Hejdå! Sa jag och vinkade tillbaka.
Jag såg att innan hon gick ut kollade hon på Justin på ett läskigt vis. Jag orkade inte bry mig så vi beställde istället.
- Du, Justin..
- Ja, vad är det? Sa han och tog en tugga av sin bulle.
- Den där Natalie.
- Den där Natalie? Vad menar du med den där..?
- Nej, men jag menar, hon verkar bara vara lite sådär skum.
- Hur menar du med skum? För att hon är ett fan av mig eller? Sa han och skrattade.
Jag skrattade inte tillbaka, vilket jag aldrig gör åt Justin's tråkiga 'ego skämt'.
- Nej men hon, det känns som om att jag ser henne vart vi än går. Idag när jag skulle till Ryan trodde jag också att jag såg henne, men jag inbillade mig.. TRODDE jag. Och nu träffar vi på henne här på cafét.
- Men hon bor ju säkert här i krokarna? Inte så konstigt?
- Nej, det är sant. Jag försöker väl intala mig att hon är lite skum, men jag har väl fel. Sa jag och drack upp det sista ur min chai latte.
Det började närma sig kväll och vi tog en promenad efter att ha fikat. Vi åkte sen hem till Justin för att bara ta det lugnt, vi försökte plugga lite men det gick inte så bra. Vem orkar plugga nu när jag har 'studie-lov'. Det är något som är fel på skolan just nu, så vi alla har fått lov tills allt är reparerat och fixat!
Medans Justin var på toa hörde jag hur hans telefon ringde och jag sprang och svarade, vilket jag alltid gör fast det är lite ohyfsat.
- Hallå, det är Melody!
Jag hör att någon är i telefonen för jag hör hur en tjej skrattar. Inte ett skratt när man tycker något är roligt utan mer.. psyko skratt.
- Hallå? Vem är det?
Hon la nu på. Än en gång en stalker som ringer Justin. Jag sa ingenting till Justin för jag vet hur irriterad han alltid blir när fans busringer till honom. När han kommer ner ser han hur jag håller förskräckt i hans telefon och jag gömmer den fort bakom ryggen.
- Vad gömmer du för mig älskling? Sa han.
- Nejnej, inget!
- Säg nu, jag märker att något är fel. Ringde det någon? Sa han och tog nu sin iphone ur mina händer.
- Varför ser du alltid när något är fel? Ja, ringde och ringde kan man väl inte säga, men jo. Det var någon tjej som skrattade i telefon, hon skrattade som ett riktigt psyko och la sedan på.
- Jaha, hon.. inte första gången jag får samtal ifrån henne. Hon ringde också igår kväll vid den här tiden och andades i telefonen och la sedan på.
- Här, vänta ge mig telefonen.
Han gav mig telefonen och jag gick in på samtalslistor för att kolla tiderna.
- Okej, det här är lite creepy Justin. Kolla här! Sa jag och pekade på samtalstiderna.
- Hmm, nu förstår jag inte?
- Men den här tjejen ringer exakta tid varje kväll. 21.21?
Justin tog nu telefonen och kollade riktigt noga. När jag såg att han förstod vad jag menade spärrade han upp ögonen och kollade på mig med vidöppen mun.
- Det är inte möjligt.. skojar hon? Jävla stalker!
- Haha, hon kan ju inte vara helt frisk! Jag föreslår att du byter nummer.
- Har gjort det 1000 gånger. Jag orkar inte!
- Nej okej, ditt val, om du nu vill att hon ska stalka dig.
- Äh, hon ringer ju bara? Hon gör ju inget annat?
- Här, vänta ge mig telefonen.
Han gav mig telefonen och jag gick in på samtalslistor för att kolla tiderna.
- Okej, det här är lite creepy Justin. Kolla här! Sa jag och pekade på samtalstiderna.
- Hmm, nu förstår jag inte?
- Men den här tjejen ringer exakta tid varje kväll. 21.21?
Justin tog nu telefonen och kollade riktigt noga. När jag såg att han förstod vad jag menade spärrade han upp ögonen och kollade på mig med vidöppen mun.
- Det är inte möjligt.. skojar hon? Jävla stalker!
- Haha, hon kan ju inte vara helt frisk! Jag föreslår att du byter nummer.
- Har gjort det 1000 gånger. Jag orkar inte!
- Nej okej, ditt val, om du nu vill att hon ska stalka dig.
- Äh, hon ringer ju bara? Hon gör ju inget annat?
Vi slutade nu prata om stalkern och medans Justin poppade upp popcorn sprang jag upp och satte på mig mina mysiga blårutiga pyjamasbyxor med en stor vit tröja. Jag gick när och nu låg vi och kollade på 'One tree hill'. Så typiskt att det skulle vara det här avsnittet nu när Peyton's stalker Derek har tagit Peyton och Brooke tillfånga.
- Kan vi byta kanal Justin? förlåt, men det här skrämmer mig.
- Jo visst, hehe.. skrämmer stalkers dig?
- Ja, skoja inte.
Han bytte kanal och nu kom 'Two and a half men' på. Jag låg lutad mot Justins bröst och kände hur han började andas tungt. Jag kollade upp och där låg han med öppen mun och stängda ögonlock. Jag reste på mig lite lätt för att ge honom en godnatt kyss och han slumrade till lite men somnade fort om.
Jag låg vaken länge och kunde inte somna, vad som var felet visste jag inte. Men jag kände mig som iakttagen. Precis när jag nästan somnade kände jag hur det började vibrera i soffan. Jag tog upp Justin's iphone som ringde, det var dolt nummer. Vågade jag svara?
- Hallå det är Melody! Sa jag med en trött röst.
- Kan vi byta kanal Justin? förlåt, men det här skrämmer mig.
- Jo visst, hehe.. skrämmer stalkers dig?
- Ja, skoja inte.
Han bytte kanal och nu kom 'Two and a half men' på. Jag låg lutad mot Justins bröst och kände hur han började andas tungt. Jag kollade upp och där låg han med öppen mun och stängda ögonlock. Jag reste på mig lite lätt för att ge honom en godnatt kyss och han slumrade till lite men somnade fort om.
Jag låg vaken länge och kunde inte somna, vad som var felet visste jag inte. Men jag kände mig som iakttagen. Precis när jag nästan somnade kände jag hur det började vibrera i soffan. Jag tog upp Justin's iphone som ringde, det var dolt nummer. Vågade jag svara?
- Hallå det är Melody! Sa jag med en trött röst.
Nu hörde jag det där äckliga skrattet igen.
- SLUTA RING! JÄVLA STALKER!
- Kolla ut i fönstret.
- SLUTA RING! JÄVLA STALKER!
- Kolla ut i fönstret.
Jag kände hur håret i nacken steg sig av rysningar och när jag vänder mig om och kollar ut igenom fönstret stod det en tjej tryckandes med ansiktet mot fönstret. Det var för mörkt för att se vem det var och jag blev som tom att jag inte ens fick ur mig ett skrik. Jag la på och nu fick jag äntligen ut ett skrik när jag skakade på Justin.
- JUSTIN, DIN STALKER ÄR HÄR! Skrek jag.
Justin reste sig hastigt upp och gnuggade sig för ögonen för att piggna till.
- Hon är i fönstret!!!
- Jag ser ingen, vad pratar du om? Sa Justin och kollade nu ut mot fönstret.
Han hade rätt, det var ingen där. Men det stämde ju inte? Jag såg ju henne, hon stod ju där för bara några sekunder sen? Va?
- JUSTIN, DIN STALKER ÄR HÄR! Skrek jag.
Justin reste sig hastigt upp och gnuggade sig för ögonen för att piggna till.
- Hon är i fönstret!!!
- Jag ser ingen, vad pratar du om? Sa Justin och kollade nu ut mot fönstret.
Han hade rätt, det var ingen där. Men det stämde ju inte? Jag såg ju henne, hon stod ju där för bara några sekunder sen? Va?
- Justin, jag ljuger inte! Hon stod där, du kan själv se. Hon ringde nyss, klockan 24.06! Kolla! Sa jag och tryckte upp iphonen i hans ansikte.
- Jaja, sov nu älskling. Det är en dag imorgon också. Du är nog bara lite trött. Väck mig inte igen, jag behöver sova. Sa han och la armen om mig och slöt sina ögon.
- Men Justin! Jag vet att den här gången inbillade jag inte mig!
Justin svarade inte för han hade redan somnat om och jag var fortfarande jätte rädd, hon kunde vara var som helst. Jag la armen om Justins midja och gosade mig in i hans famn tills jag låg så skönt att jag skulle kunna somna. Jag stängde av TV:n och stängde sedan av våra telefoner, man vet ju inte om hon ringer igen. Jag kände mig trygg i hans famn och jag försökte somna men kunde inte sova för jag hade det där ekande skrattet fortfarande i huvudet. Tillslut vart jag så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna och sömnen tog över.
-------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!! Äcklig stalker, eller hur?? Glöm inte att dra för gardinerna inatt nu när ni ska sova. Och stäng av mobilerna också, man vet ju aldrig vem som ringer? :) hohoho!
Tack till min OTH friend Cassie som ''älskar'' psykostalkers!!
One less lonely girl - chapter 60
Jag smet fort iväg upp och satte på mig mina nya underkläder och slängde sen på mig Justins morgonrock som var så osexig som möjligt men det får duga. Jag la mig i sängen och väntade på att Justin skulle komma upp, vilket han aldrig gjorde?
Jag knöt igen morgonrocken och reste mig upp ur sängen för att gå ner och kolla vart någonstans han kunde vara. Han var inte i vardagsrummet, inte i köket? Inte på toaletten, vart var han?
Jag hörde plötsligt en duns från övervåningen, jag sprang upp för att kolla vad det var. När jag kom in på mitt rum såg jag hur Justin låg på golvet nedanför mitt fönster. Jag kollade förvånat på honom.
- Är det konstigt att jag frågar vad du håller på med? Sa jag.
- Hej älskling, jo såhär är det, jag tänkte överraska dig genom att komma in genom fönstret. Men det gick in så jätte bra.. Sa han och ställde sig upp.
Precis då ringde hans mobil.
-Justin! Sa han.
Han sa lite mm, ja, okej och sen hejdå.
-Vem var det? frågade jag.
-Usher, han vill träffa mig nu, det är något viktigt.
-Jag som hade en överrasking..skit i det då. Sa jag med ledsen röst.
-Förlåt älskling! Verkligen. Men vi ses senare ikväll, jag älskar dig!
-Jag älskar dig med.
Vi kysstes och sen gick han. Jag bestämde mig för att ta en dusch, när jag stod och torkade håret kom jag plötsligt på tanken att jag var så trött på mitt hår. Jag tog upp min mobil och ringde till Justins stylist Ryan och frågade om han ville hjälpa mig. Han sa att det gjorde han gärna och att vi skulle ses om en timme.
Jag satte på mig en randig tröja och tighta ljusblåa jeans, jag gjorde sedan en fläta i mitt hår och åkte sedan iväg.
När jag kom fram började Ryan att tvätta mitt hår med ett schampoo som luktade underbart, sedan klippte han mina slitna toppar.
-Vet du vad jag tycker? Sa han till mig.
-Nej, tell me.
-Jag tycker att jag ska få överraska dig. Sa han och log.
-Ja gör det!
Han vände på min stol så att jag inte såg in i spegeln och började sedan fixa massa olika saker i mitt hår. Jag kände att det luktade starkt och förstod nästan vad han höll på med. Efter två timmar fick jag äntligen titta, han vände min stol mot spegeln och jag möttes av en chock. Han hade färgat mitt hår ljust, inte blont men ljus brunt. Det var skit snyggt!
-Tack Ryan, det blev verkligen snyggt! Jag, ljusbrunt! Så ovanligt att se.
-Haha jag är glad att du gillar det. Sa han och gav mig en puss på kinden.
Jag ställde mig upp för att hämta min plånbok så att jag kunde betala.
-Hur mycket? Sa jag.
-Gumman, du får det gratis av mig. Sa han och log.
-Va skojar du med mig? Är jag med i punk'd igen? Sa jag och kollade runt.
-Haha nej, men du är inte vem som helst, du är Justin Biebers tjej. Det är bara kul att hjälpa till! Sa han
Jag tackade och kramade honom hårt. När jag var påväg hem fick jag ett sms från Justin.
* Hey babe, jag är klar nu. Tänkte om du ville ta en fika eller någonting?
Hör av dig, puss. Älskar dig *
Jag svarade:
*Hej Justin, ja det skulle vara mysigt. Kan du mötta mig om tio minuter utanför Starbucks coffee, du vet den som ligger nära din frisör? Skulle vara super! Älskar dig med! *
*Absolut, ses om tio minuter. Puss*
Jag tog en titt i lite affärer som låg runt Starbucks coffee så att Justin skulle komma dit före mig. Ville se hans ansikte när han såg att jag färgat håret. Efter några minuter fick jag ett sms där det stod att han var framme nu. Jag gick ut från affären och gick emot Justin. Först såg han inte att det var jag, men när jag kom närmare såg jag hur hans ansikte förändrades. Jag log för mig själv, när jag kommit ända fram till honom stod han bara och kollade på mig.
-Fan va snygg du är! Herregud! Olagligt snygg. Sa han.
-Haha! Va bra att du tycker om det.
-Tycker om det? Jag älskar det!!
Han tog tag i min midja och kysste mig mjukt. Vi slutade inte kyssas förens vi hörde hur det började klicka runt oss. Vi kollade och såg hur massa människor hade samlats runt oss och tog kort. Som vanligt alla galna paparazzis som följer efter oss vart vi än är.
Vi skrattade och vinkade till dom och gick sedan in till cafét.
--------------------------------------------------------------------------------
FIN BIIIILD !!
KOMMENTERA!
Haha, bättre uppdatering? OH YES!!
One less lonely girl - chapter 59
- Jag släckte inte hela huset? Va? Sa Justin.
- Äh, din mamma har väl varit hemma eller så.
- Nej, hon är bortrest nu över helgen? Sa Justin.
Vi tände nu lamporna och rädda kan man verkligen säga att vi blev för i köket stod...
- Äh, din mamma har väl varit hemma eller så.
- Nej, hon är bortrest nu över helgen? Sa Justin.
Vi tände nu lamporna och rädda kan man verkligen säga att vi blev för i köket stod...
Justin & Natalie.
Vi började dra av varandras kläder och jag avbryter allt och säger.
- Kom upp om fem minuter!
Jag smet fort iväg upp och satte på mig mina nya underkläder och slängde sen på mig Justins morgonrock som var så osexig som möjligt men det får duga. Jag la mig i sängen och väntade på att Justin skulle komma upp, vilket han aldrig gjorde?
Jag knöt igen morgonrocken och reste mig upp ur sängen för att gå ner och kolla vart någonstans han kunde vara. Han var inte i vardagsrummet, inte i köket? Inte på toaletten, vart var han?
- Vem är du? Och vad gör du i mitt hus? Frågade Justin förvånande.
- Förlåt att jag bara kom in såhär, men jag tog bakvägen och jag ville, ville verkligen träffa dig! Sa tjejen som nu gick fram till Justin.
- Du vet väl att du gör olaga intrång? Sa jag irriterat.
- Melody, ta det lugnt. Hon är ett snällt fan, inte ett sånt där som tar saker ifrån mitt rum, som en tjej gjorde en gång. Gick in i huset och tog mina underkläder och drog.
- Gud, det måste jag göra en gång! Sa fanet och skrattade.
- Haha, fast det får du inte! Har satt lås nu om nätterna, jätte onödigt jag vet.
- Och jag antar att det är du som är den berömda Melody? Frågade tjejen och sträckte fram handen.
- Hmm, berömda och berömda? Det vet jag inte. Vad heter du? Sa jag och skakade nu hand med henne.
- Natalie! Jag kan inte inse att jag står här, med er två. Det känns som om att jag drömmer.
- Det gör du inte gumman! Sa Justin och kramade Natalie.
Jag blev aldrig svartsjuk när Justin kramade eller flirtade med fans, för jag vet att han bara gör det för att få deras drömmar att bli uppfyllda, lite ego han är, jag vet men endå jätte gulligt.
- Här får du, du kan ta dem, dock är dem tvättade. Sa Justin och skrattade högt.
- Dina kalsonger? SKOJAR DU? Skrek hon.
- Haha, nej ta dem! Sa Justin och sträckte nu kalsongerna till henne.
Nu blev jag dock lite äcklad för hon stod och kramade om dem, men som tur var va att dem nyss var nytvättade.
- Men jag tror du måste gå nu Natalie, men jag har signerat kalsongerna och du kan få en till kram! Sa Justin och öppnade sin famn för henne.
Man såg att hon vart rörd, hennes ögon vart alldeles blanka och hennes leénde lyste upp hela rummet.
- Tack Justin! Och Melody, kan du ta en bild på mig och Justin snabbt? Sa hon och satte nu på sig sina ytterkläder.
- Jo visst! Sa jag och tog emot kameran hon gav mig.
Jag tog flertals bilder för hon blev aldrig nöjd men tillslut så blev det en fin bild.
- Förlåt att jag bara kom in såhär, men jag tog bakvägen och jag ville, ville verkligen träffa dig! Sa tjejen som nu gick fram till Justin.
- Du vet väl att du gör olaga intrång? Sa jag irriterat.
- Melody, ta det lugnt. Hon är ett snällt fan, inte ett sånt där som tar saker ifrån mitt rum, som en tjej gjorde en gång. Gick in i huset och tog mina underkläder och drog.
- Gud, det måste jag göra en gång! Sa fanet och skrattade.
- Haha, fast det får du inte! Har satt lås nu om nätterna, jätte onödigt jag vet.
- Och jag antar att det är du som är den berömda Melody? Frågade tjejen och sträckte fram handen.
- Hmm, berömda och berömda? Det vet jag inte. Vad heter du? Sa jag och skakade nu hand med henne.
- Natalie! Jag kan inte inse att jag står här, med er två. Det känns som om att jag drömmer.
- Det gör du inte gumman! Sa Justin och kramade Natalie.
Jag blev aldrig svartsjuk när Justin kramade eller flirtade med fans, för jag vet att han bara gör det för att få deras drömmar att bli uppfyllda, lite ego han är, jag vet men endå jätte gulligt.
- Här får du, du kan ta dem, dock är dem tvättade. Sa Justin och skrattade högt.
- Dina kalsonger? SKOJAR DU? Skrek hon.
- Haha, nej ta dem! Sa Justin och sträckte nu kalsongerna till henne.
Nu blev jag dock lite äcklad för hon stod och kramade om dem, men som tur var va att dem nyss var nytvättade.
- Men jag tror du måste gå nu Natalie, men jag har signerat kalsongerna och du kan få en till kram! Sa Justin och öppnade sin famn för henne.
Man såg att hon vart rörd, hennes ögon vart alldeles blanka och hennes leénde lyste upp hela rummet.
- Tack Justin! Och Melody, kan du ta en bild på mig och Justin snabbt? Sa hon och satte nu på sig sina ytterkläder.
- Jo visst! Sa jag och tog emot kameran hon gav mig.
Jag tog flertals bilder för hon blev aldrig nöjd men tillslut så blev det en fin bild.
- Hejdå Justin, glöm inte att följa mig på twitter, och hejdå på dig med Melody! Sa hon och vinkade innan hon stängde ytterdörren.
När Natalie hade gått kollade jag på Justin och vi båda började skratta.
- Det där var så random. Haha, förstår inte hur fans alltid lyckas komma in i mitt hus.
- Haha, nej det gör inte jag heller. Sa jag och log.
- Vi har hela huset för oss själva. Sa Justin och närmade sig mig.
Jag hoppade upp i hans famn med benen runt honom och kysste hans läppar. Samtidigt gick Justin mot soffan där jag nu satt över honom med hans armar runt mig. Jag förde handen innanför hans byxor en snabbis och tog sedan ut den bara för att reta honom.
- Varför slutar du för?
- Haha, jag älskar att reta dig sötnos! Sa jag och började kyssa honom på halsen.
- Det där var så random. Haha, förstår inte hur fans alltid lyckas komma in i mitt hus.
- Haha, nej det gör inte jag heller. Sa jag och log.
- Vi har hela huset för oss själva. Sa Justin och närmade sig mig.
Jag hoppade upp i hans famn med benen runt honom och kysste hans läppar. Samtidigt gick Justin mot soffan där jag nu satt över honom med hans armar runt mig. Jag förde handen innanför hans byxor en snabbis och tog sedan ut den bara för att reta honom.
- Varför slutar du för?
- Haha, jag älskar att reta dig sötnos! Sa jag och började kyssa honom på halsen.
- Du, jag har en fråga?
- Ja, vad är det?
- Vem tycker du kysster bäst? Av dem du tidigare kysst alltså. Viskade Justin i mitt öra
- Hmmm. jag vet faktiskt inte. Förmodligen mitt ex i Sverige, Tobias. Sa jag och skrattade.
- Ja, vad är det?
- Vem tycker du kysster bäst? Av dem du tidigare kysst alltså. Viskade Justin i mitt öra
- Hmmm. jag vet faktiskt inte. Förmodligen mitt ex i Sverige, Tobias. Sa jag och skrattade.
- Vad taskigt! Sa Justin och puttade bort mig lite löst och hade en sur min.
- Jag skojar med dig sötnos!
- Okej, så mig eller Tobias? Sa han med ett stort leénde.
- Det är väldigt svårt val måste jag säga. Men kyss mig så kan jag kanske bestämma mig? Eller?
Justin tog ett tag om min midja och slängde ner mig så jag låg ner i soffan och han låg nu över mig. Han lutade sig framåt och nu var vi så nära att våra näsor snuddade varandra. Han började kyssa mig i långsamt och passionerat. När han slutar kyssa mig kollar han på mig samtidigt som han biter sig i läppen.
- Nå? Sa han.
- Du vinner älskling! Sa jag och tog ett löst grepp om hans hår och drog hans ansikte intill mitt.
- Jag skojar med dig sötnos!
- Okej, så mig eller Tobias? Sa han med ett stort leénde.
- Det är väldigt svårt val måste jag säga. Men kyss mig så kan jag kanske bestämma mig? Eller?
Justin tog ett tag om min midja och slängde ner mig så jag låg ner i soffan och han låg nu över mig. Han lutade sig framåt och nu var vi så nära att våra näsor snuddade varandra. Han började kyssa mig i långsamt och passionerat. När han slutar kyssa mig kollar han på mig samtidigt som han biter sig i läppen.
- Nå? Sa han.
- Du vinner älskling! Sa jag och tog ett löst grepp om hans hår och drog hans ansikte intill mitt.
Vi började dra av varandras kläder och jag avbryter allt och säger.
- Kom upp om fem minuter!
Jag smet fort iväg upp och satte på mig mina nya underkläder och slängde sen på mig Justins morgonrock som var så osexig som möjligt men det får duga. Jag la mig i sängen och väntade på att Justin skulle komma upp, vilket han aldrig gjorde?
Jag knöt igen morgonrocken och reste mig upp ur sängen för att gå ner och kolla vart någonstans han kunde vara. Han var inte i vardagsrummet, inte i köket? Inte på toaletten, vart var han?
--------------------------------------------
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 58
Killen la nu på telefonen och jag såg hur bedrövad Justin såg ut att vara. Att nu Kenny skulle bli indragen bådade inte gott.
- Ni ska få pengarna, han fixar det! Det är inte första gången det här händer. Sa Justin.
1. Ashton Kutcher 2. Justin med kameran.
När jag och Justin kom hem till honom var det några fans utanför, som denna gång var riktigt trevliga mot mig. Dem hade med sig presenter till oss, eller till Justin rättare sagt men dem hade köpt en jätte fin blomma till mig. Vi tog en bild med dem och sedan gick vi in.
- Jag släckte inte hela huset? Va? Sa Justin.
- Äh, din mamma har väl varit hemma eller så.
- Nej, hon är bortrest nu över helgen? Sa Justin.
Vi tände nu lamporna och rädda kan man verkligen säga att vi blev för i köket stod...
KOMMENTERA! Förlåt för dålig uppdatering, verkligen! Jag (ronya) hade inte tid igår och inte Alice heller antar jag, hehehhe!
- Ni ska få pengarna, han fixar det! Det är inte första gången det här händer. Sa Justin.
Vänta, vadå inte första gången?
1. Ashton Kutcher 2. Justin med kameran.
Jag ignorerad i att Justin sa att det hänt tidigare och försökte bara tänka på hur vi skulle kunna ta oss härifrån, vilket var helt klart omöjligt. Tiden gick och gick och vi satt bara där helt tysta. Dem satte tillbaka påsarna på oss och band nu fast Justin vid en stol framför mig. Det var en sån obehablig känsla, en känsla jag aldrig hade haft tidigare. Tänk om jag förlorar Justin? Jag ville inte ens tänka tanken, hela min värld skulle rasa.
- Vet du varför du är här Melody?
- Ta av mig påsen! Sa jag. - Jag svarar när ni tagit av mig påsen.
En kille tog av mig påsen och jag kollade mig nu omkring och nu stod alla utan mask och jätte många framför oss. Kameror och hela köret, vänta? Nu förstod jag inte?
- YOU JUST GOT PUNK'D!! Skrek Ashton Kutcher som var programledare för programmet.
- Ta av mig påsen! Sa jag. - Jag svarar när ni tagit av mig påsen.
En kille tog av mig påsen och jag kollade mig nu omkring och nu stod alla utan mask och jätte många framför oss. Kameror och hela köret, vänta? Nu förstod jag inte?
- YOU JUST GOT PUNK'D!! Skrek Ashton Kutcher som var programledare för programmet.
- YOU JUST GOT PUNK'D ÄLSKLING! Skrek nu Justin och sprang fram mot mig med kameran i handen.
Jag visste inte för tillfället om jag skulle skratta eller gråta.
- Förlåt.. Sa Justin som nu märkte att jag vart riktigt ledsen.
- Justin, jag trodde helt ärligt att vi skulle dö! Och ditt ansikte? Är det bara smink?
- Förlåt, förlåt förlåt! Ja, det är bara smink! Sa Justin som nu kramade om mig.
Jag såg att Pappa och Noah kom gåendes mot oss nu med stora flin. Jag log inte tillbaka för jag hade fortfarande den hemska känslan i magen.
- Du såg så rädd ut! Därför avbröt vi det hela, så att vi inte gick för långt! Sa pappa och nu kramade mig.
Jag kramade inte tillbaka, inte bara för det här med punk'd utan allt annat underligt han håller på med och döljer för oss.
Jag kollade runt lite nu och såg killarna med maskerna. Jag gick fram till dem och sa att dem var riktigt duktiga skådespelare.
- Jag trodde verkligen att jag skulle dö! Sa jag och skrattade lite.
- Haha, jo du såg riktigt rädd ut! Försökte hålla mig för skratt ett tag och som tur lyckades jag hålla mig. Skulle förstört hela grejen annars. Sa killen och log nu mot mig.
- Haha jo, fast åh! Får panik, att allt det här bara var skådespel, panik! Sa jag irriterat.
Killarna började nu skratta, så även jag. Jag kan inte vänta på att få se avsnittet!
- Ska vi röra oss? Sa justin som nu tog min hand.
- Jo, vi går hem till mig nu! Sa jag och kramade om hans hand hårt.
När vi var påväg ut såg jag hur John kom gåendes mot oss. Jag släppte taget om Justin's hand och jag kollade sedan upp på Justin. Han hade den gamla vanliga iskalla blicken. Jag såg också hur John märkte att Justin blängde på honom, men vi båda ignorerade det.
- Hej John! Sa jag och kramade honom.
- Hej, fan att jag missade! Noah sa till mig idag att du skulle 'get punkd' haha!
- Jo, det var riktigt hemskt! Trodde jag skulle dö, och förlora lilla Justin! Sa jag och kramade om Justins arm.
Jag såg nu hur Justin och John kollade på varandra, sådär ilsket och jag hade ingenting att ta upp vilket gjorde stämningen ännu värre. Jag tog nu tag i Justin's hand och jag såg hur John kollade på våra händer, fast han märkte inte att jag märkte att han kollade.
- Förlåt.. Sa Justin som nu märkte att jag vart riktigt ledsen.
- Justin, jag trodde helt ärligt att vi skulle dö! Och ditt ansikte? Är det bara smink?
- Förlåt, förlåt förlåt! Ja, det är bara smink! Sa Justin som nu kramade om mig.
Jag såg att Pappa och Noah kom gåendes mot oss nu med stora flin. Jag log inte tillbaka för jag hade fortfarande den hemska känslan i magen.
- Du såg så rädd ut! Därför avbröt vi det hela, så att vi inte gick för långt! Sa pappa och nu kramade mig.
Jag kramade inte tillbaka, inte bara för det här med punk'd utan allt annat underligt han håller på med och döljer för oss.
Jag kollade runt lite nu och såg killarna med maskerna. Jag gick fram till dem och sa att dem var riktigt duktiga skådespelare.
- Jag trodde verkligen att jag skulle dö! Sa jag och skrattade lite.
- Haha, jo du såg riktigt rädd ut! Försökte hålla mig för skratt ett tag och som tur lyckades jag hålla mig. Skulle förstört hela grejen annars. Sa killen och log nu mot mig.
- Haha jo, fast åh! Får panik, att allt det här bara var skådespel, panik! Sa jag irriterat.
Killarna började nu skratta, så även jag. Jag kan inte vänta på att få se avsnittet!
- Ska vi röra oss? Sa justin som nu tog min hand.
- Jo, vi går hem till mig nu! Sa jag och kramade om hans hand hårt.
När vi var påväg ut såg jag hur John kom gåendes mot oss. Jag släppte taget om Justin's hand och jag kollade sedan upp på Justin. Han hade den gamla vanliga iskalla blicken. Jag såg också hur John märkte att Justin blängde på honom, men vi båda ignorerade det.
- Hej John! Sa jag och kramade honom.
- Hej, fan att jag missade! Noah sa till mig idag att du skulle 'get punkd' haha!
- Jo, det var riktigt hemskt! Trodde jag skulle dö, och förlora lilla Justin! Sa jag och kramade om Justins arm.
Jag såg nu hur Justin och John kollade på varandra, sådär ilsket och jag hade ingenting att ta upp vilket gjorde stämningen ännu värre. Jag tog nu tag i Justin's hand och jag såg hur John kollade på våra händer, fast han märkte inte att jag märkte att han kollade.
- Så..... Jag tror jag och Justin ska gå nu! Men John, vi ses snart, eller rättare sagt vi måste ses snart!
- Jo, ring när du har tid. Sa han och gav mig en lös och snabb kram.
- När jag har tid? Va?
John svarade inte utan gick vidare in till inspelningen och hälsade nu på min pappa och gjorde sin lilla 'handshake' som han alltid gör med Noah. Varför har aldrig Justin, min pappa och Noah kommit varandra så nära? Inte så konstigt egentligen, John var ju alltid hemma hos mig förut och senaste veckan har han också varit där en hel del.
- Jo, ring när du har tid. Sa han och gav mig en lös och snabb kram.
- När jag har tid? Va?
John svarade inte utan gick vidare in till inspelningen och hälsade nu på min pappa och gjorde sin lilla 'handshake' som han alltid gör med Noah. Varför har aldrig Justin, min pappa och Noah kommit varandra så nära? Inte så konstigt egentligen, John var ju alltid hemma hos mig förut och senaste veckan har han också varit där en hel del.
När jag och Justin kom hem till honom var det några fans utanför, som denna gång var riktigt trevliga mot mig. Dem hade med sig presenter till oss, eller till Justin rättare sagt men dem hade köpt en jätte fin blomma till mig. Vi tog en bild med dem och sedan gick vi in.
- Jag släckte inte hela huset? Va? Sa Justin.
- Äh, din mamma har väl varit hemma eller så.
- Nej, hon är bortrest nu över helgen? Sa Justin.
Vi tände nu lamporna och rädda kan man verkligen säga att vi blev för i köket stod...
------------------------------------------------------------
KOMMENTERA! Förlåt för dålig uppdatering, verkligen! Jag (ronya) hade inte tid igår och inte Alice heller antar jag, hehehhe!
UPDATE: Såg att någon skrev och frågade VARFÖR ashton kutcher var med på bild i detta inlägg och sa att han inte ens är med i inlägget? JO DET ÄR HAN JU.. det är han som är programledare och springer ut och skriker: YOU JUST GOT PUNK'D!!!
One less lonely girl - chapter 57
När jag kom in i hans rum var han inte där. Jag gick ner och kollade men där var han inte heller. Plötsligt hörde jag någon skrika på hjälp. Jag sprang ut från huset och såg hur två personer kastades in Justin i en skåpbil och körde sedan fort därifrån. Jag stod helt stilla, vad fan hände?
Jag samlade mina tankar och förstod snart att han blivit kidnappad. Jag tog upp min mobil och slog in 911. Jag försökte att inte börja gråta så jag höll allt inom mig och istället började jag skaka. Varför alltid just Justin?
Jag samlade mina tankar och förstod snart att han blivit kidnappad. Jag tog upp min mobil och slog in 911. Jag försökte att inte börja gråta så jag höll allt inom mig och istället började jag skaka. Varför alltid just Justin?
- *Kom igen, svara, svara då!* Sa jag oroligt för mig själv.
Det fortsatte att pipa och ingen svarade, det är ju omöjligt?
Jag slutade försöka ringa, och gick istället upp tillbaka till hans rum. Det kändes konstigt för det var bara jag här ensam hemma och visste inte var jag skulle ta vägen eller vem jag skulle ringa. Så jag ringde Kenny. Jag hörde att han svarade.
- Kenny, Kenny! Jag vet inte hur jag ska börja, Justin har blivit kidnappad och jag, jag är kvar här ensam i huset! Du måste komma hit.
- Kenny, Kenny! Jag vet inte hur jag ska börja, Justin har blivit kidnappad och jag, jag är kvar här ensam i huset! Du måste komma hit.
- Vänta, vadå kidnappad? Det är inte möjligt..
- MEN KENNY! TRO MIG! JAG LJUGER INTE! Skrek jag nu i telefon.
- Jag åker till huset fort, gå ingenstans! Sa han och la sedan på.
- MEN KENNY! TRO MIG! JAG LJUGER INTE! Skrek jag nu i telefon.
- Jag åker till huset fort, gå ingenstans! Sa han och la sedan på.
Det knackade nu på dörren, det kunde inte vara Kenny? Jag kollade i nyckelhålet och någon höll för och förstod att det var Justin, för han gör alltid så!
När jag öppnade dörren hann jag inte reagera innan jag fick något stort över mig. Jag hade svårt att komma ur deras grepp och såg ingenting. Medans som jag hade påsen över huvudet band någon fast mina armar. Jag skrek och skrek men ingen hörde mig kändes det som. Jag kände hur jag blev inputtad i en bil och jag gav upp, det var omöjligt. Jag hörde hur farten saktades ner och snart drog killarna ut mig ifrån bilen. Enda felet var att dem inte alls var hårdhänta, men jag vågade inte göra motstånd så jag lät dem leda mig till vart jag skulle.
Dem satte mig ner på en stol och när dem drog av påsen gjorde det ont att öppna ögonen för att jag hade vant mig vid mörker. När jag börjar se skarpare ser jag några killar stå där i vita masker. Riktigt läskiga, som taget ur en skräckfilm. Jag kände hur rädslan steg och jag mådde riktigt illa vid det här tillfället, så rädd var jag.
När jag öppnade dörren hann jag inte reagera innan jag fick något stort över mig. Jag hade svårt att komma ur deras grepp och såg ingenting. Medans som jag hade påsen över huvudet band någon fast mina armar. Jag skrek och skrek men ingen hörde mig kändes det som. Jag kände hur jag blev inputtad i en bil och jag gav upp, det var omöjligt. Jag hörde hur farten saktades ner och snart drog killarna ut mig ifrån bilen. Enda felet var att dem inte alls var hårdhänta, men jag vågade inte göra motstånd så jag lät dem leda mig till vart jag skulle.
Dem satte mig ner på en stol och när dem drog av påsen gjorde det ont att öppna ögonen för att jag hade vant mig vid mörker. När jag börjar se skarpare ser jag några killar stå där i vita masker. Riktigt läskiga, som taget ur en skräckfilm. Jag kände hur rädslan steg och jag mådde riktigt illa vid det här tillfället, så rädd var jag.
- Vad vill ni? Frågade jag argsint.
- Vad vi vill dig? Nej då, ingenting! Vi vill bara ha pengar, sen är det löst.
- Pengar ifrån mig? Vilka är ni? Släpp mig! Skrek jag.
- Vad vi vill dig? Nej då, ingenting! Vi vill bara ha pengar, sen är det löst.
- Pengar ifrån mig? Vilka är ni? Släpp mig! Skrek jag.
- Nej, pengar ifrån din kille, rikaste ungen i världen.
- Vänta, var det ni som.. SLÄPP HONOM!
Jag såg hur några killar kom ut med Justin, dem höll honom i ett hårt grepp och jag såg hur hårt han kämpade för att komma loss.
- JUSTIN JUSTIN!!
- Melody, varför har ni blandat in henne? SLÄPP HENNE FÖR FAN! Hon har ingenting med det här att göra!
- Vänta, var det ni som.. SLÄPP HONOM!
Jag såg hur några killar kom ut med Justin, dem höll honom i ett hårt grepp och jag såg hur hårt han kämpade för att komma loss.
- JUSTIN JUSTIN!!
- Melody, varför har ni blandat in henne? SLÄPP HENNE FÖR FAN! Hon har ingenting med det här att göra!
- Vadå ingenting med det här att göra? Vet du vad allt det här handlar om? frågade jag.
- Ta av mig pås jäveln nu! Skrek Justin.
Dem tog nu av Justin påsen för huvudet och jag när jag såg vad som hänt med hans ansikte insåg jag att det här var allvarligt. Nästan halva ansiktet var alldeles illrött och jag såg att det var påväg att bli en blåtira. Justin försökte dölja ansiktet genom att kolla ner i marken men det var svårt att ignorera det jag såg. Jag kände hur jag nästan började gråta bara av att kolla på honom men jag skulle visa att jag var stark, jag skulle få oss båda ur den här situationen. Jag kände nu hur det började vibrera i min byxficka, fan! Det var Kenny, jag måste svara, vilket var riktigt omöjligt.
- Okej okej, ni får allt det ni vill ha! Men gör inte illa oss, inte mer än vad ni redan gjort illa honom. Sa jag.
Jag såg nu hur Justin kollade upp och våra blickar möttes. Det var verkligen en ''jag är ledsen att jag dragit dig in i det här'' blick. Han gav till ett litet leénde och jag log tillbaka, trots att det inte var läge att le nu.
Dem tog nu av Justin påsen för huvudet och jag när jag såg vad som hänt med hans ansikte insåg jag att det här var allvarligt. Nästan halva ansiktet var alldeles illrött och jag såg att det var påväg att bli en blåtira. Justin försökte dölja ansiktet genom att kolla ner i marken men det var svårt att ignorera det jag såg. Jag kände hur jag nästan började gråta bara av att kolla på honom men jag skulle visa att jag var stark, jag skulle få oss båda ur den här situationen. Jag kände nu hur det började vibrera i min byxficka, fan! Det var Kenny, jag måste svara, vilket var riktigt omöjligt.
- Okej okej, ni får allt det ni vill ha! Men gör inte illa oss, inte mer än vad ni redan gjort illa honom. Sa jag.
Jag såg nu hur Justin kollade upp och våra blickar möttes. Det var verkligen en ''jag är ledsen att jag dragit dig in i det här'' blick. Han gav till ett litet leénde och jag log tillbaka, trots att det inte var läge att le nu.
- $150.000.
- VA!? Skrek jag. - Tror du att vi är så jävla rika?
- SLUTA vara uppkäftig, hör du det? Sa en av killarna och gick fram till mig nu.
Jag kände hans vidriga andedräkt för han var bara några centimeter ifrån mitt ansikte. Han tog ett grepp med ena sin hand mot mina kinder. Han kollade sådär riktigt äckligt på mig men jag vågade inte göra motstånd så istället höll jag tyst.
- Melody, jag sköter det här. Ni får $150.000!
- JUSTIN, nej! Dem är inte värda pengarna.
- Nej, det är dem inte. Men du är så mycket mer värd än pengarna därför gör jag det här så vi kan bara dra härifrån.
- VA!? Skrek jag. - Tror du att vi är så jävla rika?
- SLUTA vara uppkäftig, hör du det? Sa en av killarna och gick fram till mig nu.
Jag kände hans vidriga andedräkt för han var bara några centimeter ifrån mitt ansikte. Han tog ett grepp med ena sin hand mot mina kinder. Han kollade sådär riktigt äckligt på mig men jag vågade inte göra motstånd så istället höll jag tyst.
- Melody, jag sköter det här. Ni får $150.000!
- JUSTIN, nej! Dem är inte värda pengarna.
- Nej, det är dem inte. Men du är så mycket mer värd än pengarna därför gör jag det här så vi kan bara dra härifrån.
- Hur ska ni ha det nu?
- Ni får pengarna. När ska vi ge? Jag måste ringa min livvakt. Han kan fixa pengarna.
Killen sträckte tog fram en telefon och bad nu Justin säga numret. Han höll sedan telefonen mot Justin's mun så att han kunde tala med Kenny.
- Ni får pengarna. När ska vi ge? Jag måste ringa min livvakt. Han kan fixa pengarna.
Killen sträckte tog fram en telefon och bad nu Justin säga numret. Han höll sedan telefonen mot Justin's mun så att han kunde tala med Kenny.
- Kenny, säg ingenting! Låt mig bara få prata till punkt. Jag och Melody har blivit.. kidnappade. Vi behöver $150.000 och det är fort, jag kan inte prata, dem låter mig inte men fixa ut pengarna fort och jag ringer dig om en timma.
Killen la nu på telefonen och jag såg hur bedrövad Justin såg ut att vara. Att nu Kenny skulle bli indragen bådade inte gott.
- Ni ska få pengarna, han fixar det! Det är inte första gången det här händer. Sa Justin.
Killen la nu på telefonen och jag såg hur bedrövad Justin såg ut att vara. Att nu Kenny skulle bli indragen bådade inte gott.
- Ni ska få pengarna, han fixar det! Det är inte första gången det här händer. Sa Justin.
Vänta, vadå inte första gången?
----------------------------------------------------------------
Förlåt för dåligt kapitel + uppdatering! KOMMENTERA!!
One less lonely girl - chapter 56
- Är du säker på det här? Har alla bitar fallit på plats?
- Om jag är säker? Har aldrig varit säkrare! Viskade hon tillbaka.
Jag kollade in i hennes vackra ögon som nu vart alldeles blanka. Jag drog henne intill mig och kysste henne. Jag hörde hur folk började applådera och busvisslade. Jag kände också hur kamerablixtrarna nästan attackerade oss. Jag tog nu tag i Melody's hand och vi gick nu längs lila mattan, hon och jag, hand i hand. Så som det ska vara.
MELDOYS PERSPEKTIV
Jag kollade in i hennes vackra ögon som nu vart alldeles blanka. Jag drog henne intill mig och kysste henne. Jag hörde hur folk började applådera och busvisslade. Jag kände också hur kamerablixtrarna nästan attackerade oss. Jag tog nu tag i Melody's hand och vi gick nu längs lila mattan, hon och jag, hand i hand. Så som det ska vara.
MELDOYS PERSPEKTIV
Det kändes så bra att stå framför kamerorna och posera tillsammans med Justin. Hans arm var runt min midja hela kvällen och allt var perfekt. Justin film var helt fantastisk, jag grät en stor del under filmen och då tog Justin sin arm runt mina axlar och kysste mig i pannan. Det var fullt med fans utanför biosalongen, vi gick ut till dom och tog några kort och gav dom autografer. När allt var slut åkte vi hem till Justin och gjorde oss i ordning för kvällen.
Jag lånade en stor tröja av Justin som jag kunde sova i. När vi stod i badrummet och borstade tänderna smetade plötsligt Justin tandkräm på min kind.
-Men åh va äcklig du är! Sa jag och torkade bort det handen.
Jag la sedan upp ett tjockt lager med tandkräm på min tandborste för att smeta det på honom. Men Justin sprang iväg, jag sprang efter och hoppade upp på hans rygg.
-You can run but you can't hide. Så ge upp! Skrek jag och försökte trycka upp min tandborste i hans ansikte.
-Jag ger mig aldrig! Skrek han och slängde ner mig i hans säng satte sig över mig.
-Släpp mig! Sa jag och sprattlade.
-Säg att du ger dig! Sa han och log.
-Aldrig! Sa jag.
Jag tog i allt vad jag kunde och gjorde så att vi rullade runt, nu satt jag över honom. Jag räckte ut tungan och lipade. Han slet sig loss från min grep och tog sina händer på mina kinder och tryckte min mun mot hans.
Jag slappnade av och la mina händer runt hans nacke.
-Mmm. Sa Justin. Vi började båda skratta och kröp sedan ner i hans säng. Innan vi båda somnade låg vi och myste ett tag, hans kyssar får mig alltid lika utmattad och jag somnade i hans famn.
Dagen efter vaknade jag av att min mobil ringde, jag sprang upp och svarade:
-Hej det är Melody. Sa jag med trött röst.
-Oj haha! Väckte jag dig? jag hörde att det var John.
-Ja det kan man säga. Sa jag och skrattade lite stelt.
-Vill du ses? Jag kan komma till dig nu? Sa han med glad röst.
Jag vände mig om och kollade på Justin som fortfarande låg och sov.
-Ledsen John, men jag kan inte idag.
-Aha..Okej, någon annan dag kanske..Sa han med ledsen röst.
-Ja absolut!
-Då hörs vi då.
-Det gör vi ,puss! Sen la jag på.
Jag kröp ner i sängen och la mig tätt intill honom, han la armen runt min midja och tryckte min kropp närmare hans. Jag kollade på hans perfekta ansikte och perfekta läppar. Han öppnade ögonen, när han såg att jag kollade på honom log han mot mig och lutade sig mot mitt ansikte och kysste mig.
-Jag ska ta en dusch. Sa jag och pussade honom på kinden.
-Gör det du, jag sover lite till. Sa han och drog täcket tätare omkring sig.
Jag tog en handduk från badrummsskåpet och gick sedan in i duschen. Jag tog en lång och varm dusch. När jag torkat mig och satt upp mitt blöta hår i en toffs gick jag ut till Justin igen. Men när jag kom in i hans rum var han inte där. Jag gick ner och kollade men där var han inte heller. Plötsligt hörde jag någon skrika på hjälp. Jag sprang ut från huset och såg hur två personer kastades in Justin i en skåpbil och körde sedan fort därifrån. Jag stod helt stilla, vad fan hände?
Jag samlade mina tankar och förstod snart att han blivit kidnappad. Jag tog upp min mobil och slog in 911. Jag försökte att inte börja gråta så jag höll allt inom mig och istället började jag skaka. Varför alltid just Justin?
------------------------------------------------------------------------------
NO :O
KOMMENTERA!
Jag lånade en stor tröja av Justin som jag kunde sova i. När vi stod i badrummet och borstade tänderna smetade plötsligt Justin tandkräm på min kind.
-Men åh va äcklig du är! Sa jag och torkade bort det handen.
Jag la sedan upp ett tjockt lager med tandkräm på min tandborste för att smeta det på honom. Men Justin sprang iväg, jag sprang efter och hoppade upp på hans rygg.
-You can run but you can't hide. Så ge upp! Skrek jag och försökte trycka upp min tandborste i hans ansikte.
-Jag ger mig aldrig! Skrek han och slängde ner mig i hans säng satte sig över mig.
-Släpp mig! Sa jag och sprattlade.
-Säg att du ger dig! Sa han och log.
-Aldrig! Sa jag.
Jag tog i allt vad jag kunde och gjorde så att vi rullade runt, nu satt jag över honom. Jag räckte ut tungan och lipade. Han slet sig loss från min grep och tog sina händer på mina kinder och tryckte min mun mot hans.
Jag slappnade av och la mina händer runt hans nacke.
-Mmm. Sa Justin. Vi började båda skratta och kröp sedan ner i hans säng. Innan vi båda somnade låg vi och myste ett tag, hans kyssar får mig alltid lika utmattad och jag somnade i hans famn.
Dagen efter vaknade jag av att min mobil ringde, jag sprang upp och svarade:
-Hej det är Melody. Sa jag med trött röst.
-Oj haha! Väckte jag dig? jag hörde att det var John.
-Ja det kan man säga. Sa jag och skrattade lite stelt.
-Vill du ses? Jag kan komma till dig nu? Sa han med glad röst.
Jag vände mig om och kollade på Justin som fortfarande låg och sov.
-Ledsen John, men jag kan inte idag.
-Aha..Okej, någon annan dag kanske..Sa han med ledsen röst.
-Ja absolut!
-Då hörs vi då.
-Det gör vi ,puss! Sen la jag på.
Jag kröp ner i sängen och la mig tätt intill honom, han la armen runt min midja och tryckte min kropp närmare hans. Jag kollade på hans perfekta ansikte och perfekta läppar. Han öppnade ögonen, när han såg att jag kollade på honom log han mot mig och lutade sig mot mitt ansikte och kysste mig.
-Jag ska ta en dusch. Sa jag och pussade honom på kinden.
-Gör det du, jag sover lite till. Sa han och drog täcket tätare omkring sig.
Jag tog en handduk från badrummsskåpet och gick sedan in i duschen. Jag tog en lång och varm dusch. När jag torkat mig och satt upp mitt blöta hår i en toffs gick jag ut till Justin igen. Men när jag kom in i hans rum var han inte där. Jag gick ner och kollade men där var han inte heller. Plötsligt hörde jag någon skrika på hjälp. Jag sprang ut från huset och såg hur två personer kastades in Justin i en skåpbil och körde sedan fort därifrån. Jag stod helt stilla, vad fan hände?
Jag samlade mina tankar och förstod snart att han blivit kidnappad. Jag tog upp min mobil och slog in 911. Jag försökte att inte börja gråta så jag höll allt inom mig och istället började jag skaka. Varför alltid just Justin?
------------------------------------------------------------------------------
NO :O
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 55
Jag försökte komma loss men han höll mig kvar, tillslut gav jag upp. Jag kunde inte motstå hans läppar och jag satt nu i hans famn i hans säng med armarna runt hans nacke. Tillslut slutade vi kyssas och Justin höll nu sina händer i mina. Han kollade på mig med sina vackra ögon och jag blev tvungen att kolla bort för att inte sjunka mig in i hans blick.
- Justin.. Vi måste prata. Sa jag med allvarlig röst.
Jag såg nu hur hans glada leénde försvann.
How to save a life - The Fray (lyssna samtidigt)
- Vadå, vad har hänt? Sa Justin med orolig röst.
- Justin.. Vi måste prata. Sa jag med allvarlig röst.
Jag såg nu hur hans glada leénde försvann.
How to save a life - The Fray (lyssna samtidigt)
- Vadå, vad har hänt? Sa Justin med orolig röst.
- Vad har hänt? Är du så efterbliven att du inte ens vet vad som har hänt mellan oss senaste tiden?
- Förlåt, riktigt dum fråga..
- Det var det verkligen! Du vet att jag verkligen älskar dig, men senaste tiden har jag känt att.. du inte gör detsamma!
- Men du vet att ja..
- Ja, jag vet att du älskar mig! Avbröt jag honom. - Men grejen är den att jag, jag vill ta en paus, inte en lång paus bara tills allt känns rätt. Bara låta alla bitar falla på plats, jag behöver dig för att vara hel men just nu vill din bit inte platsa in om du förstår vad jag menar?
Jag såg nu hur Justin vart alldeles tom i blicken. Han svarade inte utan stod där med uppspärrade ögon och jag såg att hans blick hade fastnat.
- Justin, säg något!
- Det finns inget att säga. Jag hade hoppats att det här skulle funka mellan oss, jag hade verkligen det! Men det är mitt fel alltihop och jag kommer aldrig förlåta mig. Jag förstår att du inte vill förlåta mig, men hur blir det nu med Never Say Never premiären? Du vet ju att jag så gärna vill ha dig där och den är ju om tre dagar..
Skit också, det hade jag helt glömt bort! Jag som så gärna ville gå på den!
- Jag vet, hade helt glömt bort att den var snart. Men det går som det går! Men jag måste gå nu.
- John väntar antar jag? sa Justin stelt.
- Mm, men vi.. vi syns snart! Det här löser sig Justin, jag menar, det är du och jag. Vi löser alltid sånt här, men just nu är bara inte rätta tillfället.
Justin svarade inte utan gav mig ett snett leénde. Jag förstod att han ogillade hela den här paus grejen men sagt var sagt, jag ogillade den också men det kändes bäst just nu för oss båda!
- Förlåt, riktigt dum fråga..
- Det var det verkligen! Du vet att jag verkligen älskar dig, men senaste tiden har jag känt att.. du inte gör detsamma!
- Men du vet att ja..
- Ja, jag vet att du älskar mig! Avbröt jag honom. - Men grejen är den att jag, jag vill ta en paus, inte en lång paus bara tills allt känns rätt. Bara låta alla bitar falla på plats, jag behöver dig för att vara hel men just nu vill din bit inte platsa in om du förstår vad jag menar?
Jag såg nu hur Justin vart alldeles tom i blicken. Han svarade inte utan stod där med uppspärrade ögon och jag såg att hans blick hade fastnat.
- Justin, säg något!
- Det finns inget att säga. Jag hade hoppats att det här skulle funka mellan oss, jag hade verkligen det! Men det är mitt fel alltihop och jag kommer aldrig förlåta mig. Jag förstår att du inte vill förlåta mig, men hur blir det nu med Never Say Never premiären? Du vet ju att jag så gärna vill ha dig där och den är ju om tre dagar..
Skit också, det hade jag helt glömt bort! Jag som så gärna ville gå på den!
- Jag vet, hade helt glömt bort att den var snart. Men det går som det går! Men jag måste gå nu.
- John väntar antar jag? sa Justin stelt.
- Mm, men vi.. vi syns snart! Det här löser sig Justin, jag menar, det är du och jag. Vi löser alltid sånt här, men just nu är bara inte rätta tillfället.
Justin svarade inte utan gav mig ett snett leénde. Jag förstod att han ogillade hela den här paus grejen men sagt var sagt, jag ogillade den också men det kändes bäst just nu för oss båda!
När jag kom hem hade John lämnat en lapp att han gick hem och åt och förmodligen kunde ses ikväll. Jag slängde iväg ett sms att jag var för trött för att orka ses. Hade inte heller lust efter all drama med Justin.
FREDAG 11 FEBRUARI
Studiedag idag! Var jätte skönt att få sova ut. Igår var John här och vi gjorde som vanligt inte mycket, pratade om allt möjligt och kollade på film. Han har blivit så sjukt snygg, men jag ser inget i honom så som jag ser i Justin. Jag kan som vanligt inte sluta tänka på honom och börjar ångra mig att jag tog den där förbannade pausen, jag står inte ut längre.
Idag var det Never Say Never premiären och jag ska inte gå. Jag menar, vi har inte pratat på tre dagar sen jag bestämde att vi skulle ta en paus och nu skulle jag helt plötsligt dyka upp där på premiären, kanske även oinbjuden? Nejnej, det verkade bara fel! Ikväll skulle jag vara med Pappa och Noah och se på film, som vi brukar göra varje fredag.
Idag var det Never Say Never premiären och jag ska inte gå. Jag menar, vi har inte pratat på tre dagar sen jag bestämde att vi skulle ta en paus och nu skulle jag helt plötsligt dyka upp där på premiären, kanske även oinbjuden? Nejnej, det verkade bara fel! Ikväll skulle jag vara med Pappa och Noah och se på film, som vi brukar göra varje fredag.
När det närmade sig middag plingade det på dörren. Jag kollade i kikhålet och där stod Kenny, va?
- Hej! Sa jag och gav Kenny en kram.
- Det var ett tag sen Melody, och Justin har rätt, du har blivit sjukt vacker!
Jag log mot honom och kollade sedan ner på påsen som han höll i.
- Vad gör du här? Frågade jag.
- Jo, du vet hur mycket Justin vill ha dig hos honom ikväll på premiären. Så jag skulle bara lämna den här påsen. Han hälsade att du inte skulle öppna den förens jag hade gått. Sa Kenny och sträckte mig påsen.
- Jaha, jo okej! Tack sa jag och tog emot påsen.
- Hoppas du kommer, för annars begår du ett stort misstag, och det vet jag även att du också tycker att du gör. Men det var trevligt att ses igen Melody, måste röra mig vidare nu!
- Ja det var jätte kul att ses. Hejdå! Sa jag och stängde nu dörren efter mig.
- Hej! Sa jag och gav Kenny en kram.
- Det var ett tag sen Melody, och Justin har rätt, du har blivit sjukt vacker!
Jag log mot honom och kollade sedan ner på påsen som han höll i.
- Vad gör du här? Frågade jag.
- Jo, du vet hur mycket Justin vill ha dig hos honom ikväll på premiären. Så jag skulle bara lämna den här påsen. Han hälsade att du inte skulle öppna den förens jag hade gått. Sa Kenny och sträckte mig påsen.
- Jaha, jo okej! Tack sa jag och tog emot påsen.
- Hoppas du kommer, för annars begår du ett stort misstag, och det vet jag även att du också tycker att du gör. Men det var trevligt att ses igen Melody, måste röra mig vidare nu!
- Ja det var jätte kul att ses. Hejdå! Sa jag och stängde nu dörren efter mig.
Jag sprang fort upp på mitt rum och stod nu med påsen i handen, undra vad som fanns i. Jag tog ett djupt andetag och hällde sedan ut allt på sängen. Det låg en liten lapp och sen en present. Jag öppnade först presenten och det var en grå nalle som hade en röd söt tröja där det stod: 'I love you this much' sen på foten stod det: 'Me to you'
Jag kunde inte låta bli att le och kramade om den. Jag läste sedan lappen som Justin hade skrivit.
Jag kunde inte låta bli att le och kramade om den. Jag läste sedan lappen som Justin hade skrivit.
Hej Melody!
Du vet att jag ångrar allt dåligt jag gjort, och förlåt för alla de gånger jag sårat dig.
Du ska veta att jag verkligen älskar dig och älskar oss tillsammans. Jag har aldrig känt
såhär för någon. Jag hoppas du kommer till premiären ikväll, med tanke på klänningen
jag köpt till dig, den var rätt så dyr men jag tyckte att den skulle passa dig perfekt, och ja
den är i färgen lila. Förlåt att jag smög in i ditt rum medans Kenny stod där nedanför, men jag
vet att ditt fönster alltid är öppet och att stegen alltid finns där men det var enda sättet till att
kunna ge dig klänningen. Limousinen kommer och hämtar dig klockan sju. Var redo då!
Vänd dig om! Jag älskar dig.
Love Justin.
När jag vänder mig om hänger min klänning där vid fönstret. Jag tappade hakan när jag såg hur underbar den var. Jag provade den på en gång och han hade rätt, den passade mig perfekt. Jag kollade på klockan, HALV SJU!? Hur skulle jag hinna?
Jag tog fram all mitt smink och satte genast på locktången. Jag drog på mig några armband och ringar. Satte sedan i ett par fina örhängen. Jag sminkade mig fort men det såg rätt hyfsat ut. Klockan närmade sig redan kvart i sju och jag hade inte lockat håret eller ätit? Tången var stekhet och lockarna blev riktigt fina trots stressen. Jag rev ut hela min garderob för att hitta dem rätta klackskorna och tillslut hittade jag dom. Jag drog på mig skorna fort och sprang sedan ner försiktigt för trappan så att jag inte skulle snubbla. FAN, klockan var sju! Jag hinner inte, skit också!
JUSTINS PERSPEKTIV - PÅ PREMIÄREN
Jag tog fram all mitt smink och satte genast på locktången. Jag drog på mig några armband och ringar. Satte sedan i ett par fina örhängen. Jag sminkade mig fort men det såg rätt hyfsat ut. Klockan närmade sig redan kvart i sju och jag hade inte lockat håret eller ätit? Tången var stekhet och lockarna blev riktigt fina trots stressen. Jag rev ut hela min garderob för att hitta dem rätta klackskorna och tillslut hittade jag dom. Jag drog på mig skorna fort och sprang sedan ner försiktigt för trappan så att jag inte skulle snubbla. FAN, klockan var sju! Jag hinner inte, skit också!
JUSTINS PERSPEKTIV - PÅ PREMIÄREN
Jag gick runt nervöst med händerna inflätade i varandra. Jag kunde inte koncentrera mig på en enda interjuv för jag kollade hela tiden ut mot gatans håll för att se vem som skulle kliva ur limousinen. Det kom limousiner hela tiden och ingen av dem som klev ut var Melody, hon skulle ju vara här nu?
Det kom en limousin som jag kände igen registreringsnumret på och såg att det var chauffören jag anställt. Men den körde bara förbi, ingen klev ur? Jag förstod då att hon inte kom, fan också.
- Hallå? Frågade intervjuaren.
- Vadå, förlåt, vad sa du? Frågade jag med en klump i halsen.
- Har du någon dejt ikväll?
Jag kollade mig om bara för att se om hon kom och det gjorde hon inte. Jag vänder blicken framåt och lite längre bort ser jag någon lilaklädd komma springandes. Jag tog av mig mina lila glasögon och fokuserade blicken för att se vem det var. När jag kollar nogrannare känner jag på en gång igen klänningen. Det var Melody!
- Om jag har en dejt ikväll? Ja det har jag, här kommer hon! Sa jag och pekade på Melody som nu var i närheten.
Alla kameror riktades mot henne och flertal interjuvare sprang fram till henne men hon bara gick förbi dem. Jag kunde inte sluta le och det kunde inte hon heller. Jag gick nu mot henne och när hon stod där framför mig fick jag inte fram några ord.
- Du är så sjukt vacker, vet du det? Sa jag och kollade på hennes underbara klänning.
- Tack, du också Justin, och det har du alltid varit.
Jag struntade i alla kameror och ignorerade alla frågor. Jag tog handen nu runt hennes nacke och drog hennes ansikte mot mitt och innan våra läppar möttes viskade jag:
- Är du säker på det här? Har alla bitar fallit på plats?
Det kom en limousin som jag kände igen registreringsnumret på och såg att det var chauffören jag anställt. Men den körde bara förbi, ingen klev ur? Jag förstod då att hon inte kom, fan också.
- Hallå? Frågade intervjuaren.
- Vadå, förlåt, vad sa du? Frågade jag med en klump i halsen.
- Har du någon dejt ikväll?
Jag kollade mig om bara för att se om hon kom och det gjorde hon inte. Jag vänder blicken framåt och lite längre bort ser jag någon lilaklädd komma springandes. Jag tog av mig mina lila glasögon och fokuserade blicken för att se vem det var. När jag kollar nogrannare känner jag på en gång igen klänningen. Det var Melody!
- Om jag har en dejt ikväll? Ja det har jag, här kommer hon! Sa jag och pekade på Melody som nu var i närheten.
Alla kameror riktades mot henne och flertal interjuvare sprang fram till henne men hon bara gick förbi dem. Jag kunde inte sluta le och det kunde inte hon heller. Jag gick nu mot henne och när hon stod där framför mig fick jag inte fram några ord.
- Du är så sjukt vacker, vet du det? Sa jag och kollade på hennes underbara klänning.
- Tack, du också Justin, och det har du alltid varit.
Jag struntade i alla kameror och ignorerade alla frågor. Jag tog handen nu runt hennes nacke och drog hennes ansikte mot mitt och innan våra läppar möttes viskade jag:
- Är du säker på det här? Har alla bitar fallit på plats?
- Om jag är säker? Har aldrig varit säkrare! Viskade hon tillbaka.
Jag kollade in i hennes vackra ögon som nu vart alldeles blanka. Jag drog henne intill mig och kysste henne. Jag hörde hur folk började applådera och busvisslade. Jag kände också hur kamerablixtrarna nästan attackerade oss. Jag tog nu tag i Melody's hand och vi gick nu längs lila mattan, hon och jag, hand i hand. Så som det ska vara.
Jag kollade in i hennes vackra ögon som nu vart alldeles blanka. Jag drog henne intill mig och kysste henne. Jag hörde hur folk började applådera och busvisslade. Jag kände också hur kamerablixtrarna nästan attackerade oss. Jag tog nu tag i Melody's hand och vi gick nu längs lila mattan, hon och jag, hand i hand. Så som det ska vara.
----------------------------------------
Vad tycker ni? Ganska så långt kapitel, eller normalt rättare sagt! Hoppas ni gillade det, KOMMENTERAAAAAAAA! Förlåt för den kassa uppdateringen, men vi försöker iaf med ett kapitel till ikväll!! PUSS PÅ ER
One less lonely girl - chapter 54
Mitt hjärta hade aldrig gjort såhär ont. Jag släppte taget om stegen och föll hårt på den kalla snön. Jag hade inte orken att resa mig upp men när jag ser Melody i fönstret stå där och kolla ner på mig använde jag mig av mina sista krafter för att resa mig upp och sprang fort hem. Jag insåg nu att det var John som var problemet mellan oss nu, det har alltid varit han. Fast jag ska inte ge upp, jag tänker inte förlora min andra halva.
Det var ingen hemma när jag kom hem. Jag märkte hur mitt huvud höll på att spricka och hela kroppen värkte. Jag blödde från benet och pannan. Jag struntade i det och la mig i sängen och tänkte; "Never say never"
Jag satte plåster på mitt ben och på såret i pannan och la mig sedan i sängen, jag tog upp min mobil och kollade sedan på min bakrunds bild på mobilen, det var en bild på mig och Melody. Jag kastade min mobil hårt i marken och kröp sedan ner under täcket helt utmattad och förkrossad.
MELODY PERSPEKTIV ( 10 minuter tidigare innan Justin fall )
- Justin.. Vi måste prata. Sa jag med allvarlig röst.
Jag såg nu hur hans glada leénde försvann.
Det var ingen hemma när jag kom hem. Jag märkte hur mitt huvud höll på att spricka och hela kroppen värkte. Jag blödde från benet och pannan. Jag struntade i det och la mig i sängen och tänkte; "Never say never"
Jag satte plåster på mitt ben och på såret i pannan och la mig sedan i sängen, jag tog upp min mobil och kollade sedan på min bakrunds bild på mobilen, det var en bild på mig och Melody. Jag kastade min mobil hårt i marken och kröp sedan ner under täcket helt utmattad och förkrossad.
MELODY PERSPEKTIV ( 10 minuter tidigare innan Justin fall )
Jag satt och väntade på John och efter ett tag ringde det på dörren. Jag torkade mina tårar och gick ner för att öppna åt John. Jag såg på en gång att han förstod att jag hade gråtit. Han frågade inte varför eftersom han visste anledningen.
-Jag har så himla ont i huvudet. Sa jag med gnällig röst.
-Gå upp du så hämtar jag ett glas vatten och en alvedon. Sa John och knuffade mig lätt.
Jag gjorde som John sa och gick upp för att lägga mig. Jag fluffade till kudden och satte mig till rätta i sängen. Jag hade inte tagit undan fotot på min och Justin än, som stod på nattduksbordet. Jag tog fotot i mina händer och jag kunde inte sluta kolla. Jag saknade honom något otroligt och jag ville så gårna ta tillbaka honom. Men jag vet att han inte är bra för mig. Jag har tänkt tanken att gå vidare och släppa taget, men min vilja har lutat sig mer åt att ta tillbaka honom. Hjärtat säger en sak och hjärnan något annat.
Jag såg nu John stå i dörröppningen med ett stort leende och ett glas vatten i hans andra hand. Jag la snabbt fotot under min huvudkudde och log tillbaka till honom. Han gav mig vattnet och alvedonen.
Jag såg nu John stå i dörröppningen med ett stort leende och ett glas vatten i hans andra hand. Jag la snabbt fotot under min huvudkudde och log tillbaka till honom. Han gav mig vattnet och alvedonen.
-Tack John!
Han satte sig brevid mig och gav mig en kram. Jag gav honom en lätt puss på kinden för att visa min tacksammhet.
Plötsligt hörde jag en hög duns utanför mitt fönster. Jag reste mig upp hastigt ur sängen och sprang fram till fönstret för att kolla vad som hänt. Först såg jag ingenting, men när jag kollade ner på marken såg jag Justin ligga där, först låg han orörlig, men när han såg mig ställde han sig fort upp, jag såg att han hade gjort sig riktigt illa. Innan jag hann öppna fönstret och säga något hade han redan sprunngit iväg. John kom nu bakom mig och frågade vad som stod på.
-Nej inget, kom på att jag måste göra något nu. Men du kan stanna kvar om du vill, jag kommer nog tillbaka snart.
Innan han hann svara sprang jag fort ner för trappan, satte snabbt på mig mina skor men struntade min jacka utan tog min röda tjocktröja i handen och sprang sedan ut. Jag sprang det fortaste jag kunde över till Justin och knackade på hans dörr hårt. Den öppnades efter ett tag och där stod Justin med sin fina mössa och plåster på knäna och även helt bar överkropp. Han såg dock inte ut att lida för att han hade ett stort leende på läpparna, men jag log inte tillbaka.
Han bjöd in mig och vi gick tillsammans upp på hans rum. När vi kom upp på hans rum stängde han dörren och precis när jag skulle börja prata om varför jag var här la han sitt finger på min mun och kysste mig sedan. Jag försökte komma loss men han höll mig kvar, tillslut gav jag upp. Jag kunde inte motstå hans läppar och jag satt nu i hans famn i hans säng med armarna runt hans nacke. Tillslut slutade vi kyssas och Justin höll nu sina händer i mina. Han kollade på mig med sina vackra ögon och jag blev tvungen att kolla bort för att inte sjunka mig in i hans blick.
Innan han hann svara sprang jag fort ner för trappan, satte snabbt på mig mina skor men struntade min jacka utan tog min röda tjocktröja i handen och sprang sedan ut. Jag sprang det fortaste jag kunde över till Justin och knackade på hans dörr hårt. Den öppnades efter ett tag och där stod Justin med sin fina mössa och plåster på knäna och även helt bar överkropp. Han såg dock inte ut att lida för att han hade ett stort leende på läpparna, men jag log inte tillbaka.
Han bjöd in mig och vi gick tillsammans upp på hans rum. När vi kom upp på hans rum stängde han dörren och precis när jag skulle börja prata om varför jag var här la han sitt finger på min mun och kysste mig sedan. Jag försökte komma loss men han höll mig kvar, tillslut gav jag upp. Jag kunde inte motstå hans läppar och jag satt nu i hans famn i hans säng med armarna runt hans nacke. Tillslut slutade vi kyssas och Justin höll nu sina händer i mina. Han kollade på mig med sina vackra ögon och jag blev tvungen att kolla bort för att inte sjunka mig in i hans blick.
- Justin.. Vi måste prata. Sa jag med allvarlig röst.
Jag såg nu hur hans glada leénde försvann.
---------------------------------------------------
KOMMENTERA!!!!!!!!!!! Och tack för mer än 100 kommentarer i förra kapitlet. YOU'RE AWESOME! Förlåt för kort kapitel btw :( men som sagt, något vare iaf!
Glöm inte att gilla våran sida på facebook:
http://www.facebook.com/pages/bieberdreambloggse/115717678494981
http://www.facebook.com/pages/bieberdreambloggse/115717678494981
One less lonely girl - chapter 53
När jag hörde att han stängde dörren sprang jag ner, satte på mig skor och jacka och skrek till Noah.
-Jag kommer snart, ska träffa....Justin! Ljög jag och stängde sedan ytterdörren efter mig.
Sedan satte jag mig i min bil och körde efter pappa.
-Jag kommer snart, ska träffa....Justin! Ljög jag och stängde sedan ytterdörren efter mig.
Sedan satte jag mig i min bil och körde efter pappa.
Jag var rädd att pappa skulle kolla i backspegeln och känna igen min bil men som tur var det för mörkt för det. Han svängde in i en liten gränd och jag parkerade bilen för att jag ville se vart han skulle gå. Jag såg nu att han träffade på någon och när jag kollade närmre kände jag igen honom, det var Eric. Jag har alltid tyckt att Eric har varit ganska skum, nu kommer jag nog få reda på varför. Men jag förstår inte vad pappa och Eric gjorde här i en mörk gränd.
Jag såg att de gick mot en kille som stod längre fram. De stod och pratade i typ tio minuter, jag fattade inte vad de höll på med. Jag började tröttna på att stå där tills jag såg pappa lämna över något föremål, men såg inte vad. Jag bestämde mig för att stanna kvar och titta, för nu såg jag hur mannen gav pappa pengar. Sålde min pappa knark?
Jag står kvar och kollar på dem med en tom blick och tänker inte på att jag kan bli upptäckt, vilket jag snart blev. Jag såg hur Eric kollade upp på mig och våra blickar möttes. Jag visste inte först hur jag skulle reagera men utan att jag egentligen märkte det började jag springa allt vad jag hade tillbaka till bilen. Men det var redan försent, Eric såg mig. När jag precis skulle starta bilen ser jag hur Eric säger något till min pappa, och båda springer emot mig. Jag satte gasen i botten och åkte hela vägen hem.
Jag har tänkt jätte mycket på Justin. Det har gått tre dagar sen jag lämnade hans hus. Jag har så mycket att tänka på. Pappa och jag pratar inte. Han förklarar sig men jag är fortfarande inställd på att han gör något olagligt. Jag får sms hela tiden av Justin där det står i form med; "Förlåt jag älskar dig hela tiden och kommer aldrig att sluta. Det är DU som är den finaste som finns, inte Selena, inte någon annan, det är du." Men jag svarar inte. Han har även kommit till mitt hus två gånger, men jag släpper inte in honom. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra med mitt liv. Det känns bara som om alla sviker mig.
Justin vet ingenting om det som hänt med pappa, och pappa vet ingenting av det som hänt med Justin. Men jag visste en person som skulle förstå allt och få mig på humör igen, John. Jag ringde honom och frågade om han hade lust att komma förbi. Han tackade ja och han skulle komma om femton minuter, så jag satte mig så länge vid tv:n i mitt rum och kollade på MTV.
JUSTINS PERSPEKTIV
De här två senaste dagarna har jag bara suttit och gråtit. Jag vet att det kan verka jätte töntigt, eller vad man nu vill kalla det. Melody är mitt liv, jag vill inte lämna henne, hon vägrar verkligen att förlåta mig.
Jag tog upp min mobil för att smsa Melody en gång till.
*Snälla Melody, jag vet att du läser det här.. Svara bara. Det har gått tre dagar och du har inte viljat prata med mig. Melody förstå jag kommer inte ge mig.*
Jag kände hur en tår föll ner för min kind. Jag ignorerade den och satte händerna för ansiktet och kände hur fler och fler tårar föll. Jag visste faktiskt inte vad jag kunde göra åt saken. Hon totalt dissar mig, och det sårar mig något så sjukt mycket. Jag har ställt in flera intervjuer för att jag har mått så dåligt dem här dagarna. Alla i crewet börjar redan bli oroliga om jag kommer klara av allt jag har framför mig som t.ex never say never premiären osv.
Jag samlade mig och satte mig framför datorn för att skriva en ny låt.
Dem två senaste dagarna har jag försökt att skriva låtar, om hur jag känner mig. Jag har inte lyckats eftersom jag har varit upptagen med att försöka få tag på Melody. Men nu ska jag klara det här. Jag började med den första meningen som jag kom att tänka på. "I can't eat or sleep when you're not with me, baby you're the air I breath". Fler tårar föll. Nej, nu orkar jag inte sitta här längre. Jag reste mig snabbt upp och sprang ner till hallen för att sätta på mig skor och sprang sedan iväg mot Melodys hus.
Dem två senaste dagarna har jag försökt att skriva låtar, om hur jag känner mig. Jag har inte lyckats eftersom jag har varit upptagen med att försöka få tag på Melody. Men nu ska jag klara det här. Jag började med den första meningen som jag kom att tänka på. "I can't eat or sleep when you're not with me, baby you're the air I breath". Fler tårar föll. Nej, nu orkar jag inte sitta här längre. Jag reste mig snabbt upp och sprang ner till hallen för att sätta på mig skor och sprang sedan iväg mot Melodys hus.
När jag kom farm till Melodys hus visste jag att hon inte skulle öppna dörren, så jag gick till baksidan av huset, för jag kommer ihåg att för två år sen hade jag använt mig av en stege vid sånna här situationer. Stegen låg på samma ställe som förut, jag tog den och satte den diskret mot väggen så jag kunde klättra upp och in genom Melodys fönster. Det gick lite sådär, men tillslut började jag klättra upp för stegen.
När jag ställde mig på sista trappsteget och kollade in genom fönstret, såg jag Melody sitta på sängen med händerna för ansiktet. Jag såg direkt att hon va ledsen. Jag kände att detta var tillfället att trösta henne. Jag skulle precis knacka på fönstret när jag ser en kille vid min ålder komma in med ett glas vatten och satte sig bredvid henne. Hans ansikte verkade bekant på något vis.
När jag ställde mig på sista trappsteget och kollade in genom fönstret, såg jag Melody sitta på sängen med händerna för ansiktet. Jag såg direkt att hon va ledsen. Jag kände att detta var tillfället att trösta henne. Jag skulle precis knacka på fönstret när jag ser en kille vid min ålder komma in med ett glas vatten och satte sig bredvid henne. Hans ansikte verkade bekant på något vis.
- Tack John. Hörde jag Melody säga.
Han la sin arm omkring Melody och pussade henne på kinden. Det var John, killen som gjort mig så avundsjuk flera gånger för länge sen. Killen som slagit mig, puttat in mig i väggen, och killen som är kär i Melody. Det kändes som om hela världen rasade. Mitt hjärta hade aldrig gjort såhär ont. Jag släppte taget om stegen och föll hårt på den kalla snön. Jag hade inte orken att resa mig upp men när jag ser Melody i fönstret stå där och kolla ner på mig använde jag mig av mina sista krafter för att resa mig upp och sprang fort hem. Jag insåg nu att det var John som var problemet mellan oss nu, det har alltid varit han. Fast jag ska inte ge upp, jag tänker inte förlora min andra halva.
Det var ingen hemma när jag kom hem. Jag märkte hur mitt huvud höll på att spricka och hela kroppen värkte. Jag blödde från benet och pannan. Jag struntade i det och la mig i sängen och tänkte; "Never say never"
------------------------------------------
Skrivet av mig (Ronya) och kära Tessi än en gång. AWESOME RIGHT?
Kommentera exaaaaaaaaakt vad ni tycker borde hända, och var det bättre eller sämre med Justins perspektiv? Mer eller mindre drama? KOMMENTERA
Det här kapitlet förtjänar minst hundra kommentarer. Tror ni att ni kan klara det? ;) NEVER SAY NEVER <3
One less lonely girl - chapter 52
JUSTINS PERPEKTIV
När jag kom in till mitt rum fick jag den där otäcka klumpen i magen igen. Nej, det här får inte hända. På dataskärmen va det nakenbildena Selena hade skickat till mig för längesen. Och bredvid låg min iPhone och min konversation med Selena visades. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kunde inte springa efter henne igen. Den här gången kanske det inte skulle lösa sig. Jag är körd. FAN.
MELODYS PERSPEKTIV
Jag ville inte tänka på vad som just hade så jag smsade Tiffany, jag bad henne fixa så vi kunde dra på fest ikväll. Vill bara glömma allt det här och gå vidare och det bästa sättet att göra det är att gå ut och träffa nya människor. Tiffany svarade att hon och Nicole tänkte dra till en tjej dom kände som hette May. Vi skulle ses vid halv sex, nu var klockan tre. Jag bestämde mig för att åka ut på stan och hitta något till ikväll. Efter en timme på stan hade jag hittat en jätte snygg klänning som var rosa med volanger längst fram. Jag köpte också ett par svarta klackskor med med en stor svart/vit prickig rosett. Perfekt. Jag plattade håret och sminkade mig. Tiffany och Nicole hämtade mig vid halv sex tiden. Tiffany hade på sig en svart klänning med paljetter och Nicole hade en mörk blå klänning som var super snygg.
När vi kom fram var festen i full gång. Vi gick in i villan och hälsade på alla, vi hamlade snabbt på olika ställen. Jag hamlade hos tre killar och en tjej som hette Kim, Sara, Marcus och Andrew.
Vi satte oss i soffan och pratade om livet. Efter ett tag blev jag dans sugen. Jag letade upp Tiffany och Nicole och drog upp dom på dans golvet. Precis då sattes 'We r who we r' på med Kesha. Vi skrek högt eftersom att det är våran låt och började dansa för fullt.
-Tonight we're going har-har-h-h-h hard. Just like the world is our-our-ah-ah-ah ours. We're tearing it apar-par-par-pa-pa-pa part . You know we're superstars. We R who we R! Skrek/sjöng vi och hoppade runt.
Det kom mer och mer människor upp på dansgolvet och snart var det fullproppat. När låten var hlar spelades 'Only girl' med Rihanna. Vi började dansa för fullt och sen har jag inget minne efter vad som hände. Jag vaknade dagen efter av att jag låg i Tiffanys säng tillsammans med Nicole. Det var unket i hela rummet, jag puffade på Nicole för att väcka henne. Hon satte sig upp och kollade trött på mig.
-Vad hände igår? Sa jag.
-Ingen aning, vi tog taxi hem iallfall och du raggade sönder.
-Nej säg inte att jag?
-Nejnej, men full blev du. Sa hon och skrattade.
-Åh nej.. Men kul hade vi igår iallfall!
-Ja det var riktigt grymt.
Vi ryckte till när Tiffany snarkade högt. Vi började skratta och la oss på henne.
-Vakna din sömntuta!
-Nej, jag vill inte. Sa hon trött.
Vi satte gick upp och gick in i Tiffanys kök och ställde fram lite frukost. Medan vi satt där och åt började vi prata om mig och Justin och vårat bråk. Jag hade inte pratat med någon om det som hänt så när jag började prata om honom kände jag hur tårarna började rinna.
- Det är du som har rätt, han har gjort fel. Kryp inte tillbaka, du har rätt. När en kille gör fel så vill han inte erkänna det för sig själv. Och efter ett tag blir tjejen orolig att allt är hennes fel och då kryper hon tillbaka till honom. Gör inte det, okej?
-Du har rätt, jag ska inte göra det. För jag vet att det var han som gjorde fel. Det är bara så jävla jobbigt.
Jag satte upp mina knän på stolen och la huvudet mot dom. Nicole gick runt bordet och kramade om mig.
-Det kommer fixa sig gumman. Det gör det alltid.
-Jag vet..
När jag kom hem tog jag en lång dusch och kollade sedan min mobil som hade varit urladdad sen igår. Jag hade fått ett sms av Justin.
-I'm sorry. Stod det, bara.
Jag kastade den på min säng och kände hur min ilska steg. Va det de enda han kunde säga? Jag är ledsen?
Har han något medlidande i det hela eller vadå?
Jag försökte komma på andra tankar så jag satte på jeans och en tjocktröja och gick sedan ner och satte på mig min jacka och skor. Sedan gick jag ut. Det var kallt men skönt ute, när jag närmare Johns hus såg jag hur en bil parkerade utanför hans hus och ut kom..JOHN! Jag fick panik, jag kunde knappt andas.
-JOHN! Skrek jag.
Han vände sig om och hela hans ansikte förändrades. Han såg chockad ut. Han släppte sin väska och sprang emot mig, jag sprang emot honom och kastade mig i hans famn.
-Meldoy...Herregud Melody! Jag har saknat dig så mycket! Sa han och kramade mig hårt.
-Detsamma! Sa jag och log stort.
Jag släppte taget och satte mina händer på hans kinder och kollade noga på honom. Min John. Han var sig lik, fast man såg att han hade växt till sig. Jag var så glad att jag glömde bort Justin för tillfället. Jag såg hur Johns mamma kom ut, han kollade bakåt åt hennes håll och vinkade. Han kollade sedan tillbaka på mig.
-Jag måste nog gå, men vi ses snart va?
-Ja! Väldigt snart sa jag och log.
Vi kramade varandra och sedan såg jag hur han gick iväg. Han vände sig om och vinkade med ett stort leénde. Jag vinkade tillbaka och gick sedan hem. När jag kom hem stod det mat framdukat på bordet.
-Va gott det luktar! Sa jag och gick in i köket där pappa stod och lagade mat.
-Haha, du kom precis i tid till maten. Sa pappa och kramade mig.
-Vad blir det?
-Grillspett och potatis.
Jag kände hur min mage kurrade. Jag satte mig vid bordet och när Noah kom ner började vi äta.
-Tack för maten, jag går upp på mitt rum och fixar lite saker. Sa jag och började duka bort.
-Okej, jag ska göra en sak nu efter maten. Men blir inte borta för länge.
-Var håller du hus hela tiden? Sa jag fundersamt.
- Bara lite affärer. Sa pappa och log.
Jag gick upp på mitt rum och försökte förstå vad han menade. Efter en timme skrek pappa från undervåningen.
-Nu går jag. Hejdå!
När jag hörde att han stängde dörren sprang jag ner, satte på mig skor och jacka och skrek till Noah.
-Jag kommer snart, ska träffa....Justin! Ljög jag och stängde sedan ytterdörren efter mig.
Sedan satte jag mig i min bil och körde efter pappa.
---------------------------------------------------------------------
Vad håller Melodys pappa på med?
KOMMENTERA!
MELODYS PERSPEKTIV
Jag ville inte tänka på vad som just hade så jag smsade Tiffany, jag bad henne fixa så vi kunde dra på fest ikväll. Vill bara glömma allt det här och gå vidare och det bästa sättet att göra det är att gå ut och träffa nya människor. Tiffany svarade att hon och Nicole tänkte dra till en tjej dom kände som hette May. Vi skulle ses vid halv sex, nu var klockan tre. Jag bestämde mig för att åka ut på stan och hitta något till ikväll. Efter en timme på stan hade jag hittat en jätte snygg klänning som var rosa med volanger längst fram. Jag köpte också ett par svarta klackskor med med en stor svart/vit prickig rosett. Perfekt. Jag plattade håret och sminkade mig. Tiffany och Nicole hämtade mig vid halv sex tiden. Tiffany hade på sig en svart klänning med paljetter och Nicole hade en mörk blå klänning som var super snygg.
När vi kom fram var festen i full gång. Vi gick in i villan och hälsade på alla, vi hamlade snabbt på olika ställen. Jag hamlade hos tre killar och en tjej som hette Kim, Sara, Marcus och Andrew.
Vi satte oss i soffan och pratade om livet. Efter ett tag blev jag dans sugen. Jag letade upp Tiffany och Nicole och drog upp dom på dans golvet. Precis då sattes 'We r who we r' på med Kesha. Vi skrek högt eftersom att det är våran låt och började dansa för fullt.
-Tonight we're going har-har-h-h-h hard. Just like the world is our-our-ah-ah-ah ours. We're tearing it apar-par-par-pa-pa-pa part . You know we're superstars. We R who we R! Skrek/sjöng vi och hoppade runt.
Det kom mer och mer människor upp på dansgolvet och snart var det fullproppat. När låten var hlar spelades 'Only girl' med Rihanna. Vi började dansa för fullt och sen har jag inget minne efter vad som hände. Jag vaknade dagen efter av att jag låg i Tiffanys säng tillsammans med Nicole. Det var unket i hela rummet, jag puffade på Nicole för att väcka henne. Hon satte sig upp och kollade trött på mig.
-Vad hände igår? Sa jag.
-Ingen aning, vi tog taxi hem iallfall och du raggade sönder.
-Nej säg inte att jag?
-Nejnej, men full blev du. Sa hon och skrattade.
-Åh nej.. Men kul hade vi igår iallfall!
-Ja det var riktigt grymt.
Vi ryckte till när Tiffany snarkade högt. Vi började skratta och la oss på henne.
-Vakna din sömntuta!
-Nej, jag vill inte. Sa hon trött.
Vi satte gick upp och gick in i Tiffanys kök och ställde fram lite frukost. Medan vi satt där och åt började vi prata om mig och Justin och vårat bråk. Jag hade inte pratat med någon om det som hänt så när jag började prata om honom kände jag hur tårarna började rinna.
- Det är du som har rätt, han har gjort fel. Kryp inte tillbaka, du har rätt. När en kille gör fel så vill han inte erkänna det för sig själv. Och efter ett tag blir tjejen orolig att allt är hennes fel och då kryper hon tillbaka till honom. Gör inte det, okej?
-Du har rätt, jag ska inte göra det. För jag vet att det var han som gjorde fel. Det är bara så jävla jobbigt.
Jag satte upp mina knän på stolen och la huvudet mot dom. Nicole gick runt bordet och kramade om mig.
-Det kommer fixa sig gumman. Det gör det alltid.
-Jag vet..
När jag kom hem tog jag en lång dusch och kollade sedan min mobil som hade varit urladdad sen igår. Jag hade fått ett sms av Justin.
-I'm sorry. Stod det, bara.
Jag kastade den på min säng och kände hur min ilska steg. Va det de enda han kunde säga? Jag är ledsen?
Har han något medlidande i det hela eller vadå?
Jag försökte komma på andra tankar så jag satte på jeans och en tjocktröja och gick sedan ner och satte på mig min jacka och skor. Sedan gick jag ut. Det var kallt men skönt ute, när jag närmare Johns hus såg jag hur en bil parkerade utanför hans hus och ut kom..JOHN! Jag fick panik, jag kunde knappt andas.
-JOHN! Skrek jag.
Han vände sig om och hela hans ansikte förändrades. Han såg chockad ut. Han släppte sin väska och sprang emot mig, jag sprang emot honom och kastade mig i hans famn.
-Meldoy...Herregud Melody! Jag har saknat dig så mycket! Sa han och kramade mig hårt.
-Detsamma! Sa jag och log stort.
Jag släppte taget och satte mina händer på hans kinder och kollade noga på honom. Min John. Han var sig lik, fast man såg att han hade växt till sig. Jag var så glad att jag glömde bort Justin för tillfället. Jag såg hur Johns mamma kom ut, han kollade bakåt åt hennes håll och vinkade. Han kollade sedan tillbaka på mig.
-Jag måste nog gå, men vi ses snart va?
-Ja! Väldigt snart sa jag och log.
Vi kramade varandra och sedan såg jag hur han gick iväg. Han vände sig om och vinkade med ett stort leénde. Jag vinkade tillbaka och gick sedan hem. När jag kom hem stod det mat framdukat på bordet.
-Va gott det luktar! Sa jag och gick in i köket där pappa stod och lagade mat.
-Haha, du kom precis i tid till maten. Sa pappa och kramade mig.
-Vad blir det?
-Grillspett och potatis.
Jag kände hur min mage kurrade. Jag satte mig vid bordet och när Noah kom ner började vi äta.
-Tack för maten, jag går upp på mitt rum och fixar lite saker. Sa jag och började duka bort.
-Okej, jag ska göra en sak nu efter maten. Men blir inte borta för länge.
-Var håller du hus hela tiden? Sa jag fundersamt.
- Bara lite affärer. Sa pappa och log.
Jag gick upp på mitt rum och försökte förstå vad han menade. Efter en timme skrek pappa från undervåningen.
-Nu går jag. Hejdå!
När jag hörde att han stängde dörren sprang jag ner, satte på mig skor och jacka och skrek till Noah.
-Jag kommer snart, ska träffa....Justin! Ljög jag och stängde sedan ytterdörren efter mig.
Sedan satte jag mig i min bil och körde efter pappa.
---------------------------------------------------------------------
Vad håller Melodys pappa på med?
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 51
-Me + you. Remember?
-Föralltid.
Han hjälpte mig upp från golvet och tog sedan tag i min midja. Han kollade in i mina ögon, sedan kysste han mig. Jag tog tag i hans hår och tryckte honom närmare mig.
Vi la oss i soffan och kollade på 'CIS' mitt favorit program. När vi låg där flätade vi in varandras händer i varandra. Det är hos han jag hör hemma.
1. Selena 2. Snygga Justin
-Föralltid.
Han hjälpte mig upp från golvet och tog sedan tag i min midja. Han kollade in i mina ögon, sedan kysste han mig. Jag tog tag i hans hår och tryckte honom närmare mig.
Vi la oss i soffan och kollade på 'CIS' mitt favorit program. När vi låg där flätade vi in varandras händer i varandra. Det är hos han jag hör hemma.
1. Selena 2. Snygga Justin
Jag vaknade nästa morgon av väckarklockan som pep. Justin låg med sitt ena ben över min rygg. Jag puttade bort det försiktigt och gick till klockan för att stänga av den. Halv åtta.. HALV ÅTTA?
- JUSTIN DU HAR ETT MÖTE OM EN HALVTIMME! VAKNA!
- Låt mig va... stönade han fram och vände sig bort från mig.
- Justin skärp dig, det är viktigt att du går dit, jag stannar hemma hos dig tills du kommer hem okej?
Justin satte sig upp och nickade. Han ställe sig upp och gick in till badrummet för att ta sig en dusch.
När han kom ut femton minuter senare slängde han på sig sina kläder, pussade mig och sprang ut.
- Mamma kommer hem ikväll, jag kommer hem om 2 timmar! ropade han från nedervåningen.
Vad skulle jag göra nudå? Ensam hemma i Justins stora hus. Jag bestämde mig för att snoka runt lite, jag menar jag är faktiskt hans flickvän jag måste kunna få snoka runt lite i hans privatliv.. På ett och ett halvt år måste han ha lite grejer för sig som jag egentligen inte får veta.
Jag satte mig först vid hans dator för att kolla lite. Jag vet att jag nyligen kollade men jag var tvungen att kolla igen eftersom förra gången kom Justin på mig med att kolla på hans bilder. Jag vet mycket väl hur besviken jag kommer bli om jag ser något jag inte gillar. Men jag får ta den smällen!
Fan man måste ha lösenord för att kunna komma in på datorn. Jag testade med exempel som "melody" eller "ilovemelody" bara för att vara lite ego. Jag fortsatte försöka komma på lösenordet. "neversaynever", "ilovehaters".. Nä fan va jobbigt. Jag kom på nu att det finns en ledtrådsknapp som jag nu tryckte på. "The cutiest girl ever" va ledtråden. Va? Men jag testade ju med "melody"? Plötsligt slog det mig att det kunde vara Jasmine..
Eller ännu värre, Selena. Mot min vilja knappade jag in "jasmine" som lösen. Det va fel, TACK GUD! Jag gjorde ett till försök med "selena", och på skärmen kom nu en text upp, "WELCOME JUSTIN". Även fast det gjorde ont i hjärtat av att veta att Justin tycker Selena är finare än mig så tilltalade jag mig själv om och om igen; Selena är hans ex, jag är hans flickvän.
Eller ännu värre, Selena. Mot min vilja knappade jag in "jasmine" som lösen. Det va fel, TACK GUD! Jag gjorde ett till försök med "selena", och på skärmen kom nu en text upp, "WELCOME JUSTIN". Även fast det gjorde ont i hjärtat av att veta att Justin tycker Selena är finare än mig så tilltalade jag mig själv om och om igen; Selena är hans ex, jag är hans flickvän.
Jag klickade mig fram lite i hans bildmappar och hittade en mapp som såg intressant ut. "Me love" stod det på den. Jag klickade upp den och till min förvåning var det massor av bilder på mig. Hockeybilder, basket, hans mamma, Michael Jackson, och andra saker han älskade fanns där. Ingenting på Selena. Jag kanske hade fel då, han har nog kommit över Selena. Jag fortsatte klicka runt och hittade inget intressant, han verkar ha raderat mappen med bara Selenabilder överallt, fast jag har ju inte kollat "Mottagna bilder"?
Jag fick en stor klump i magen när alla bilder på Selena fanns där. Det var inte vanliga profilbilder utan det va nakenbilder, porrbilder. Det fanns flertal bikini bilder men de flesta var hon helt naken på. Jag blev så pass äcklad att jag nu kryssade ner mappen.
Jag fick en stor klump i magen när alla bilder på Selena fanns där. Det var inte vanliga profilbilder utan det va nakenbilder, porrbilder. Det fanns flertal bikini bilder men de flesta var hon helt naken på. Jag blev så pass äcklad att jag nu kryssade ner mappen.
Jag visste inte var jag skulle ta vägen så jag la mig i hans säng. Jag märker att jag lägger mig på något hårt. Jag reser mig upp och hittade nu Justin's iphone som låg där. Jag ville kolla så gärna men jag visste att jag skulle bli ännu ledsnare, ännu mer sårad än vad jag redan är. Jag bestämde mig för att ändå klicka mig in på hans mobil och det var självklart lösenord. Jag tryckte in 'selena' och kom självklart in på en gång, förvånande. Jag gick in på skickade meddelanden och tryckte sedan på Januari månad för att se vad han skickat nu i månaden. Jag började om från första Januari och första namnet som kom upp var Selena.
Jag tryckte på deras konversation och ångrade det så fort jag såg vad dem hade skrivit, eller rättare sagt vad Justin hade skrivit. Han hade skrivit meddelanden som: 'Skicka bild sötnos!'
Jag såg att hon skickade en bild där hon hade blå bikini och stod vid poolkanten, dem bilderna som också fanns på datorn. Jag fick nu nog och tog mina grejer och gick raka vägen hem. När jag kommer ut så såg jag hur Justins bil svängde in men jag fortsatte gå trots att han ropade på mig.
Jag hörde nu hur bildörren stängdes och Justin kollade förvånande på för han märkte att det va något som var fel.
Jag tryckte på deras konversation och ångrade det så fort jag såg vad dem hade skrivit, eller rättare sagt vad Justin hade skrivit. Han hade skrivit meddelanden som: 'Skicka bild sötnos!'
Jag såg att hon skickade en bild där hon hade blå bikini och stod vid poolkanten, dem bilderna som också fanns på datorn. Jag fick nu nog och tog mina grejer och gick raka vägen hem. När jag kommer ut så såg jag hur Justins bil svängde in men jag fortsatte gå trots att han ropade på mig.
Jag hörde nu hur bildörren stängdes och Justin kollade förvånande på för han märkte att det va något som var fel.
- Melody vad är det? sa han och sprang efter mig för att stoppa mig.
Den här gången orkade jag inte falla för hans bortförklaringar så jag slet mig loss från hans grepp och började springa. Justin förstod fortfarande inte vad som va fel. Jag orkade inte förklara så jag fortsatte småspringa. Jag vände mig om för att kolla om han hade sprungit efter mig som han alltid gör vid sånna här tillfällen. Men han var inte där.
JUSTINS PERPEKTIV
När jag kom in till mitt rum fick jag den där otäcka klumpen i magen igen. Nej, det här får inte hända. På dataskärmen va det nakenbildena Selena hade skickat till mig för längesen. Och bredvid låg min iPhone och min konversation med Selena visades. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kunde inte springa efter henne igen. Den här gången kanske det inte skulle lösa sig. Jag är körd. FAN.
-----------------------------------------
Detta kapitlet har jag (Ronya) och Tessi gjort. Den tycker vi är värd minst 70000 kommentarer för vi dissade våra vänner för eran skull!
Vill ni ha mer i Justin perspektiv? Jag tycker faktiskt det e fett näjs!
Adda mig Ronya Levisson och min beliebervän Tessi Casserblad på facebook!
One less lonely girl - chapter 50
Jag kollade bara på honom och jag såg hur hans leénde försvann. Jag knuffade undan honom lätt och sprang sedan fort nerför trappan. Jag tog skorna i händerna och innan jag smällde igen dörren hörde jag hur Justin ropade mitt namn.
När jag vänder mig om vid gatans slut ser jag hur Justin står där utanför sin dörr och kollar på mig. Jag vänder blicken framåt och fortsätter raka spåret hemåt.
Ingen var hemma när jag kom hem så jag satte på hög musik 'Love the way you lie part 2' med Rihanna och Eminem. Jag grät inte, jag var bara så jävla sur. Jag gick in på datan och kollade bilder på Selena. Varför skulle inte Justin vilja ha henne? Hon var ju så jävla perfekt. Jag stängde snabbt av datan och la min i sängen. Jag la min kudde över mitt ansikte och kvävde mitt skrik. Fan ta Justin! Jag skulle aldrig kommit tillbaka. Aldrig. Det knackade på dörren, jag sprang ner och öppnade. Där stod såklart Justin, smart!
-Vad vill du? Sa jag.
-Melody! Det var jätte länge sen vi var tillsammans! Jag tycker bara att den bilden är så fin. Jag och Selena är fortfarande vänner. Du kan inte bli sur!
-Så du skulle bli glad om jag hade en bakgrundsbild på mig och John? Det skulle du absolut inte tycka va konstig eller?
-Jo det klart jag skulle, men det är inte samma sak..
-Vad är skillnaden?! Varför ska det alltid vara en annan sak när det gäller dig? För att du är Justin Bieber eller?
-Nej det sa jag aldrig..
-Men vad menar du då?
-Jag menar bara att vi är inget annat än vänner, vi har ett avslutat kapitel. Det är du och jag Melody, bara du och jag.
-Ja men du måste se det ur mitt perspektiv också. Du måste glömma henne innan det blir något mellan dig och mig, fattar du inte det? Du kan inte vara med mig samtidigt som du tänker på henne. Det funkar inte. Hur ska du ha det? Sa jag och kollade på honom.
-Jag kan bara tänka på dig, det är du osm är i mitt huvud hela tiden! Jag kunde knappt äta eller sova efter du hade åkt. Jag visste inte vad jag skulle göra! Och nu när du är här igen, jag älskar dig så jävla mycket och det är bara dig jag vill ha.
Han slog sin näve i min dörr och jag såg hur hela hans ansikte grimaserade.
Jag hjälpte Justin in i mitt kök, hämtade bangage och började plåstra om honom.
-Hur ska jag få dig att förstå Meldoy? Du är mitt allt!
Jag svarade inte utan tog tag i hans ansikte och kysste honom.
-Vad du än gör och vad du än säger. Så kommer jag alltid att älska dig och jag kommer alltid finnas här för dig. Hur konstigt det än låter så gjorde du en mening med mitt lif. Du är anledningen till att jag går upp på morgonen. Du är min lifesaver och jag älskar dig mer än allt annat Justin.
Han kollade på mig och la sin hand på min kind.
-Me + you. Remember?
-Föralltid.
Han hjälpte mig upp från golvet och tog sedan tag i min midja. Han kollade in i mina ögon, sedan kysste han mig. Jag tog tag i hans hår och tryckte honom närmare mig.
Vi la oss i soffan och kollade på 'CIS' mitt favorit program. När vi låg där flätade vi in varandras händer i varandra. Det är hos han jag hör hemma.
----------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!
Ingen var hemma när jag kom hem så jag satte på hög musik 'Love the way you lie part 2' med Rihanna och Eminem. Jag grät inte, jag var bara så jävla sur. Jag gick in på datan och kollade bilder på Selena. Varför skulle inte Justin vilja ha henne? Hon var ju så jävla perfekt. Jag stängde snabbt av datan och la min i sängen. Jag la min kudde över mitt ansikte och kvävde mitt skrik. Fan ta Justin! Jag skulle aldrig kommit tillbaka. Aldrig. Det knackade på dörren, jag sprang ner och öppnade. Där stod såklart Justin, smart!
-Vad vill du? Sa jag.
-Melody! Det var jätte länge sen vi var tillsammans! Jag tycker bara att den bilden är så fin. Jag och Selena är fortfarande vänner. Du kan inte bli sur!
-Så du skulle bli glad om jag hade en bakgrundsbild på mig och John? Det skulle du absolut inte tycka va konstig eller?
-Jo det klart jag skulle, men det är inte samma sak..
-Vad är skillnaden?! Varför ska det alltid vara en annan sak när det gäller dig? För att du är Justin Bieber eller?
-Nej det sa jag aldrig..
-Men vad menar du då?
-Jag menar bara att vi är inget annat än vänner, vi har ett avslutat kapitel. Det är du och jag Melody, bara du och jag.
-Ja men du måste se det ur mitt perspektiv också. Du måste glömma henne innan det blir något mellan dig och mig, fattar du inte det? Du kan inte vara med mig samtidigt som du tänker på henne. Det funkar inte. Hur ska du ha det? Sa jag och kollade på honom.
-Jag kan bara tänka på dig, det är du osm är i mitt huvud hela tiden! Jag kunde knappt äta eller sova efter du hade åkt. Jag visste inte vad jag skulle göra! Och nu när du är här igen, jag älskar dig så jävla mycket och det är bara dig jag vill ha.
Han slog sin näve i min dörr och jag såg hur hela hans ansikte grimaserade.
Jag hjälpte Justin in i mitt kök, hämtade bangage och började plåstra om honom.
-Hur ska jag få dig att förstå Meldoy? Du är mitt allt!
Jag svarade inte utan tog tag i hans ansikte och kysste honom.
-Vad du än gör och vad du än säger. Så kommer jag alltid att älska dig och jag kommer alltid finnas här för dig. Hur konstigt det än låter så gjorde du en mening med mitt lif. Du är anledningen till att jag går upp på morgonen. Du är min lifesaver och jag älskar dig mer än allt annat Justin.
Han kollade på mig och la sin hand på min kind.
-Me + you. Remember?
-Föralltid.
Han hjälpte mig upp från golvet och tog sedan tag i min midja. Han kollade in i mina ögon, sedan kysste han mig. Jag tog tag i hans hår och tryckte honom närmare mig.
Vi la oss i soffan och kollade på 'CIS' mitt favorit program. När vi låg där flätade vi in varandras händer i varandra. Det är hos han jag hör hemma.
----------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 49
Vi åkte hem till mig först och hämtade lite kläder, sedan åkte vi hem till Justin och hade tacos kväll. Vi kollade på 'This is it' . Jag började gråta eftersom att jag var ett fan av Michael Jackson, Justin med. När filmen tog slut gick vi och la oss i hans säng och efter bara några minuter somnade jag.
Jag såg hur Justin inte hade något att säga. Jag reste mig fort upp och drog av mig pyjamasen fort och satte på mig mina ombytes kläder. Justin stod hela tiden brevid mig och sa någonting men jag var för arg för att lyssna. När jag reste mig upp med väskan i famnen satte han sina händer på mina axlar. Hans ansikte var nu nära mitt och sedan sa han:
- Det är dig jag älskar, det vet du?
Jag kollade på honom och han vet att jag inte kan motstå hans underbara leénde men den här gången fick jag nog. Det kanske är att överreagera, men som sagt, den här gången var en gång för mycket.
Jag kollade bara på honom och jag såg hur hans leénde försvann. Jag knuffade undan honom lätt och sprang sedan fort nerför trappan. Jag tog skorna i händerna och innan jag smällde igen dörren hörde jag hur Justin ropade mitt namn.
Morgonen därpå vaknade jag av något borrande. Justin låg fortfarande och sov som en stock med vidöppen mun. Jag gav honom en puss på kinden och gick sedan upp för att sätta mig vid datorn. När jag tryckte på datorn såg jag hans bakgrundsbild som jag på en gång bara ville glömma. Det var på han och Selena? Hade inte dem gjort slut för några månader sedan?
Jag kände hur svartsjukan steg och jag gick fort in på mappen BILDER. Det fanns en mapp som hette Selena och jag visste inte om jag vågade klicka eller inte, skulle jag bara bli sur? Tillslut klickade jag och det kom upp massor av webbcam bilder, paparazzi bilder och massor av fler bilder som hon tagit på sig själv. Jag vände mig om fort för att se om Justin var vaken, vilket han inte var så jag fortsatte kolla vidare. Jag kollade på alla 47 bilder som han hade på dem i mappen. Det gjorde riktigt ont att se dem tillsammans, och att han har henne som bakgrund plus att han har kvar bilderna? Jag kanske överreagerar men något måste ju vara fel.
- Det är inte som du tror! Sa Justin.
Jag vände mig om och där stod han nu och kollade på mig med en ledsen blick.
- Nej, det är aldrig som jag tror, eller hur? Varför har du er som bakgrund? Säg inte att du INTE varit inne på datorn på ett tag och inte kunnat ändra för det du var inne igår kväll.
Jag kände hur svartsjukan steg och jag gick fort in på mappen BILDER. Det fanns en mapp som hette Selena och jag visste inte om jag vågade klicka eller inte, skulle jag bara bli sur? Tillslut klickade jag och det kom upp massor av webbcam bilder, paparazzi bilder och massor av fler bilder som hon tagit på sig själv. Jag vände mig om fort för att se om Justin var vaken, vilket han inte var så jag fortsatte kolla vidare. Jag kollade på alla 47 bilder som han hade på dem i mappen. Det gjorde riktigt ont att se dem tillsammans, och att han har henne som bakgrund plus att han har kvar bilderna? Jag kanske överreagerar men något måste ju vara fel.
- Det är inte som du tror! Sa Justin.
Jag vände mig om och där stod han nu och kollade på mig med en ledsen blick.
- Nej, det är aldrig som jag tror, eller hur? Varför har du er som bakgrund? Säg inte att du INTE varit inne på datorn på ett tag och inte kunnat ändra för det du var inne igår kväll.
Jag såg hur Justin inte hade något att säga. Jag reste mig fort upp och drog av mig pyjamasen fort och satte på mig mina ombytes kläder. Justin stod hela tiden brevid mig och sa någonting men jag var för arg för att lyssna. När jag reste mig upp med väskan i famnen satte han sina händer på mina axlar. Hans ansikte var nu nära mitt och sedan sa han:
- Det är dig jag älskar, det vet du?
Jag kollade på honom och han vet att jag inte kan motstå hans underbara leénde men den här gången fick jag nog. Det kanske är att överreagera, men som sagt, den här gången var en gång för mycket.
Jag kollade bara på honom och jag såg hur hans leénde försvann. Jag knuffade undan honom lätt och sprang sedan fort nerför trappan. Jag tog skorna i händerna och innan jag smällde igen dörren hörde jag hur Justin ropade mitt namn.
När jag vänder mig om vid gatans slut ser jag hur Justin står där utanför sin dörr och kollar på mig. Jag vänder blicken framåt och fortsätter raka spåret hemåt.
------------------------------------------------------
I know its short :) Men det är fortfarande något? KOMMENTERA!!
One less lonely girl - chapter 48
Kyssen blev intensivare och jag la mig nu i sängen och vinkade hit honom. Han la sig brevid mig och jag la mig nu över honom. Jag höll nu fast i hans händer ovanför hans huvud.
- Får jag kyssa dig när du ligger såhär? Frågade jag med ett flin.
- Kommer du ihåg? Never say never? Sa Justin med ett litet skratt.
- Never say never! Sa jag och lutade mig nu ner för att ge honom en kyss.
Dagen efter vaknade jag vid elva tiden av att Justin kom upp med en rostad macka formad som ett hjärta och varm choklad.
-Godmorgon älskling. Viskade Justin.
-Godmorgon, va gullig du är! Sa jag och sträckte på mig.
Han satte ner brickan i min säng och satte sig brevid mig. Jag delade brödet i två bitar och gav ena till Justin och den andra till mig. Medans vi åt pratade vi lite om vad vi skulle göra under dagen.
-Jag måste till studion en stund och sen på möte. Men vi kan hitta på någonting ikväll? Om du vill?
-Ja det klart! Jag ska också till studion, ska vi åka tillsammans?
-Gärna gumman. Vi åker om en timme. Måste hem och byta om bara. Jah hämtar dig om en timme då.
-Låter bra.
Han kysste mig och gick sedan. Jag duschade och satte på mig ett vit linne, med ett svart under och en svart kavaj. Jag lockade mitt hår och massa smycken. En timme senare hörde jag att Justins bil parkerade utanför mitt hus. Jag satte på mig mina svarta kilklackar och min jacka och gick sedan ut till bilen.
-Hej darling. Vacker som alltid. Sa han och log mot mig.
-Hej baby. Haha detsamma. Sa jag och kysste honom.
När vi kom fram till studion satte jag mig tillsammans med Henric vid mixbordet. Justin satt på en stol med sin gitarr och sjöng 'down to earth' - Det var helt otroligt, jag hade gåshud för att han sjöng så fint.
-We fell so far away from where we used to be. Now we're standing and were do we go .When there's no road to get to your heart .Let's start over again. Sjöng han.
När han sjöng klart gick jag in till honom.
-Damn! Vad grym du är! Jag log mot honom och vi kysstes.
-Ska vi sjunga någonting tillsammans? Frågade han och log mot mig.
- Ja, Henric? Jag gick ut till honom och frågade.- JUstin och jag ska sjunga en låt tillsammans. Sätt på vilken som helst. Sa jag och log mot honom.
-Haha! Okej. Sa Henric.
Jag gick in och satte på mig hörlurarna.
-Nu kör vi. Sa han och log.
Han satte på introt till 'Just the way you are' med Bruno mars. När vi sjungit klart den satte han på 'Teenager dream' med Katy Perry, Det var jätte roligt att sjunga med Justin. När vi var klara åkte vi till ett litet fik i mitten av ATL. Men det var knappt något folk där. Vi beställde två latte och var sin bulle.
-Hur är det att vara tillbaka här i ATL då? Frågade Justin och tog en klunk från sin latte.
- Jag trivs, det är skönt att äntligen vara tillbaka.
- Det är skönt att ha dig tillbaka. Sa Justin och tog min hand över bordet.
- Sov hos mig ikväll? Sa Justin.
- Gärna. Sa jag och log.
Vi åkte hem till mif först och hämtade lite kläder, sedan åkte vi hem till Justin och hade tacos kväll. Vi kollade på 'This is it' . Jag började gråta eftersom att jag var ett fan av Michael Jackson, Justin med.
När filmen tog slut gick vi och la oss i hans säng och efter bara några minuter somnade jag.
----------------------------------------------------------------------
Kort kapitel, hinner inte mer. Sorry!
KOMMENTERA! Vad tycker ni ska hända mer?
- Kommer du ihåg? Never say never? Sa Justin med ett litet skratt.
- Never say never! Sa jag och lutade mig nu ner för att ge honom en kyss.
Dagen efter vaknade jag vid elva tiden av att Justin kom upp med en rostad macka formad som ett hjärta och varm choklad.
-Godmorgon älskling. Viskade Justin.
-Godmorgon, va gullig du är! Sa jag och sträckte på mig.
Han satte ner brickan i min säng och satte sig brevid mig. Jag delade brödet i två bitar och gav ena till Justin och den andra till mig. Medans vi åt pratade vi lite om vad vi skulle göra under dagen.
-Jag måste till studion en stund och sen på möte. Men vi kan hitta på någonting ikväll? Om du vill?
-Ja det klart! Jag ska också till studion, ska vi åka tillsammans?
-Gärna gumman. Vi åker om en timme. Måste hem och byta om bara. Jah hämtar dig om en timme då.
-Låter bra.
Han kysste mig och gick sedan. Jag duschade och satte på mig ett vit linne, med ett svart under och en svart kavaj. Jag lockade mitt hår och massa smycken. En timme senare hörde jag att Justins bil parkerade utanför mitt hus. Jag satte på mig mina svarta kilklackar och min jacka och gick sedan ut till bilen.
-Hej darling. Vacker som alltid. Sa han och log mot mig.
-Hej baby. Haha detsamma. Sa jag och kysste honom.
När vi kom fram till studion satte jag mig tillsammans med Henric vid mixbordet. Justin satt på en stol med sin gitarr och sjöng 'down to earth' - Det var helt otroligt, jag hade gåshud för att han sjöng så fint.
-We fell so far away from where we used to be. Now we're standing and were do we go .When there's no road to get to your heart .Let's start over again. Sjöng han.
När han sjöng klart gick jag in till honom.
-Damn! Vad grym du är! Jag log mot honom och vi kysstes.
-Ska vi sjunga någonting tillsammans? Frågade han och log mot mig.
- Ja, Henric? Jag gick ut till honom och frågade.- JUstin och jag ska sjunga en låt tillsammans. Sätt på vilken som helst. Sa jag och log mot honom.
-Haha! Okej. Sa Henric.
Jag gick in och satte på mig hörlurarna.
-Nu kör vi. Sa han och log.
Han satte på introt till 'Just the way you are' med Bruno mars. När vi sjungit klart den satte han på 'Teenager dream' med Katy Perry, Det var jätte roligt att sjunga med Justin. När vi var klara åkte vi till ett litet fik i mitten av ATL. Men det var knappt något folk där. Vi beställde två latte och var sin bulle.
-Hur är det att vara tillbaka här i ATL då? Frågade Justin och tog en klunk från sin latte.
- Jag trivs, det är skönt att äntligen vara tillbaka.
- Det är skönt att ha dig tillbaka. Sa Justin och tog min hand över bordet.
- Sov hos mig ikväll? Sa Justin.
- Gärna. Sa jag och log.
Vi åkte hem till mif först och hämtade lite kläder, sedan åkte vi hem till Justin och hade tacos kväll. Vi kollade på 'This is it' . Jag började gråta eftersom att jag var ett fan av Michael Jackson, Justin med.
När filmen tog slut gick vi och la oss i hans säng och efter bara några minuter somnade jag.
----------------------------------------------------------------------
Kort kapitel, hinner inte mer. Sorry!
KOMMENTERA! Vad tycker ni ska hända mer?
One less lonely girl - chapter 47
Kvällen slutade på ett perfekt sätt, vi åkte hem till mig och utanför huset drog han mig tätt intill honom och kysste mig mjukt, flera gånger. Tillslut kom pappa ut och frågade om Justin ville sova här och det ville han såklart. Innan vi somnade låg vi tätt intill varandra och bara kollade på varandras ansikten.
-Du är så otroligt vacker. Vet du det? Sa Justin och kysste mig.
-Du påminner mig hela tiden, men jag är ingenting jämfört med dig.
-Haha, godnatt älskling.
-Godnatt, jag älskar dig.. Sa jag försiktigt.
-Jag älskar dig med min ängel och det har jag alltid gjort.
-Du är så otroligt vacker. Vet du det? Sa Justin och kysste mig.
-Du påminner mig hela tiden, men jag är ingenting jämfört med dig.
-Haha, godnatt älskling.
-Godnatt, jag älskar dig.. Sa jag försiktigt.
-Jag älskar dig med min ängel och det har jag alltid gjort.
Morgonen efter skulle Justin upp tidigt, det var trots allt söndag och han hade möten att gå på, filmen hade ju snart premiär! När jag vaknade så låg det en lapp vid min mobil. Det var från pappa.
Eric, han som är så sjukt snygg! Jag vet, jag har Justin men lite ögongodis måste man väl endå få ha? Jag såg till att göra mig lite fin innan jag gick ner. När jag kom ner satt han där på huk och höll på skruva med rören under diskbänken. När han hörde att jag kom blev han rädd och slog huvudet hårt i bänken.
- Oj förlåt att jag skrämde dig! Ska bara hämta något att äta.
- Aouch! Nej, det är lugnt! Mitt fel sötnos.
Sötnos? Va? Aja, jag gillade uttrycket men han är runt 7 år äldre än mig? Det är bara vidrigt? När jag stod och sträckte mig efter brödet som låg i överskåpet kände jag hur iakttagen jag var och när jag vänder mig om står Eric där och kollar på mig. Jag ignorerade det och började nu bre min macka. Jag kände hans närhet men den här gången gillade jag det inte, det var en läskig känsla.
När jag brett klart mackorna och hällt upp oboy försöker jag komma bort därifrån så fort jag bara kan. Och när jag vänder mig om och ser en sista glimt av honom ser jag att han fortfarande kollar på mig när jag går upp för trappan. Han hade en sån där äcklig blick och jag fick ärligt rysningar av det.
Jag stängde dörren hårt efter mig och låste, trodde inte Eric var sån. Jag ringde Tiffany på en gång och berättade om Eric, jag hade kvällen innan ringt henne och berättat om honom hur snygg han var och nu hade min syn om honom ändrats helt! Tiffany bad mig att hålla mig borta från honom, så jag bestämde mig för att stanna på rummet. Snart så knackar det hårda knackningar på dörren.
- Vem är det?
- Det är Eric! Kan du öppna? Ganska så viktigt.
- Jag kan inte, ska ehm, jag ska duscha nu! Är naken, tyvär!
Jag blev tvungen att komma på en lögn, vilket var en riktigt dålig lögn. När det blev tyst och när jag går sakta fram till dörren för att kolla i nyckelhålet om han står kvar möts våra ögon i nyckelhålet och jag kollar snabbt bort. Han fortsatte nu med knackningarna som jag försökte ignorera, jag ringde Justin. Signalerna gick och gick men fick aldrig något svar. Nu började jag bli riktigt rädd. Tillslut försvann knackningarna och jag hörde hur ytterdörren smälldes igen. Pjuh, äntligen var han borta. Jag hade nu klätt på mig för att gå ut på en promenad.
När jag kom ut var det första jag såg huset tvärs över gatan, jag fick som en klump i magen.. Det var där John bodde. Det hade blivit rätt så risigt, och det har endå bara gått ett och halvt år. Jag går runt huset och märker nu hur en äldre kvinna kollar på mig ifrån fönstret. Jag försöker gå fort därifrån men hör hur hon snart öppnar dörren.
- Är det Melody?
Jag vänder mig om och ser nu John's mamma.
- Juliet, trodde inte ni bodde kvar! Sa jag och gick nu fram och kramade henne.
- Oj förlåt att jag skrämde dig! Ska bara hämta något att äta.
- Aouch! Nej, det är lugnt! Mitt fel sötnos.
Sötnos? Va? Aja, jag gillade uttrycket men han är runt 7 år äldre än mig? Det är bara vidrigt? När jag stod och sträckte mig efter brödet som låg i överskåpet kände jag hur iakttagen jag var och när jag vänder mig om står Eric där och kollar på mig. Jag ignorerade det och började nu bre min macka. Jag kände hans närhet men den här gången gillade jag det inte, det var en läskig känsla.
När jag brett klart mackorna och hällt upp oboy försöker jag komma bort därifrån så fort jag bara kan. Och när jag vänder mig om och ser en sista glimt av honom ser jag att han fortfarande kollar på mig när jag går upp för trappan. Han hade en sån där äcklig blick och jag fick ärligt rysningar av det.
Jag stängde dörren hårt efter mig och låste, trodde inte Eric var sån. Jag ringde Tiffany på en gång och berättade om Eric, jag hade kvällen innan ringt henne och berättat om honom hur snygg han var och nu hade min syn om honom ändrats helt! Tiffany bad mig att hålla mig borta från honom, så jag bestämde mig för att stanna på rummet. Snart så knackar det hårda knackningar på dörren.
- Vem är det?
- Det är Eric! Kan du öppna? Ganska så viktigt.
- Jag kan inte, ska ehm, jag ska duscha nu! Är naken, tyvär!
Jag blev tvungen att komma på en lögn, vilket var en riktigt dålig lögn. När det blev tyst och när jag går sakta fram till dörren för att kolla i nyckelhålet om han står kvar möts våra ögon i nyckelhålet och jag kollar snabbt bort. Han fortsatte nu med knackningarna som jag försökte ignorera, jag ringde Justin. Signalerna gick och gick men fick aldrig något svar. Nu började jag bli riktigt rädd. Tillslut försvann knackningarna och jag hörde hur ytterdörren smälldes igen. Pjuh, äntligen var han borta. Jag hade nu klätt på mig för att gå ut på en promenad.
När jag kom ut var det första jag såg huset tvärs över gatan, jag fick som en klump i magen.. Det var där John bodde. Det hade blivit rätt så risigt, och det har endå bara gått ett och halvt år. Jag går runt huset och märker nu hur en äldre kvinna kollar på mig ifrån fönstret. Jag försöker gå fort därifrån men hör hur hon snart öppnar dörren.
- Är det Melody?
Jag vänder mig om och ser nu John's mamma.
- Juliet, trodde inte ni bodde kvar! Sa jag och gick nu fram och kramade henne.
- Jo det gör vi, kom in på en fika. Har en hel del att berätta, vill även höra om allt i Sverige!
Jag kunde såklart inte säga nej och jag gick nu och satte mig i soffan. Snart kommer hon in med Té och ett fat kakor.
Jag kunde såklart inte säga nej och jag gick nu och satte mig i soffan. Snart kommer hon in med Té och ett fat kakor.
- När kom du tillbaka hit till Atlanta? Inte sett dig.
- Nja, kom tillbaka förra veckan så det är inte så konstigt att du inte sett mig!
- Jaha, jo då förstår jag! Sa hon och doppade nu en kaka i téet.
- Vart är John nu förtiden? Det var ett tag sen man såg honom.
Man såg hur bekymrad hon vart när jag bara nämnde hans namn. Man såg att hon ville svara men var som tom och fick inte ur sig några ord.
- Har det hänt något? Frågade jag nu ledset.
- John har gått med i armén. Han kommer inte tillbaka förns om ett tag.
- Nja, kom tillbaka förra veckan så det är inte så konstigt att du inte sett mig!
- Jaha, jo då förstår jag! Sa hon och doppade nu en kaka i téet.
- Vart är John nu förtiden? Det var ett tag sen man såg honom.
Man såg hur bekymrad hon vart när jag bara nämnde hans namn. Man såg att hon ville svara men var som tom och fick inte ur sig några ord.
- Har det hänt något? Frågade jag nu ledset.
- John har gått med i armén. Han kommer inte tillbaka förns om ett tag.
- Vänta, va? Sen när då? Och vadå ett tag?
- Ja, förra året gav han sig in i detta. Jag kunde inte hindra honom för han ville verkligen. Ingen vet när han kommer hem, när han får åka hem är då han kommer hem.
Jag kände hur mina ögon snart fylldes av tårar. Jag grät inte, men blev väldigt tårögd. Lilla John? Ute i armén? Kunde inte se mig det framför mig.
Efter att ha pratat lite om John frågade hon ut mig massor av saker om Sverige, vilket alltid är lika kul att berätta om för att det är ett sådant underbart land. När klockan närmade sig middagstid gick jag hem. Vid middagen ville jag berätta för pappa att jag aldrig mer ville se Eric här, men det kändes fel för jag vet hur nära vänner dem blivit senaste tiden så jag höll tyst om det. Jag vart som proppmätt efter middagen och slängde mig i sängen. Jag kom på att jag glömt min mobil hemma när jag gått över till John, eller borde jag säga Juliet? Han bor ju inte där längre..
Jag kollade och hade två missade samtal, förvånande! Dem var båda två ifrån Justin. Jag ringde upp honom och bestämde nu också för att inte berätta något om Eric, jag kanske ändå bara hade fått fel uppfattning om honom? Jag bad Justin komma över och han sa att han var här om bara några minuter.
- Ja, förra året gav han sig in i detta. Jag kunde inte hindra honom för han ville verkligen. Ingen vet när han kommer hem, när han får åka hem är då han kommer hem.
Jag kände hur mina ögon snart fylldes av tårar. Jag grät inte, men blev väldigt tårögd. Lilla John? Ute i armén? Kunde inte se mig det framför mig.
Efter att ha pratat lite om John frågade hon ut mig massor av saker om Sverige, vilket alltid är lika kul att berätta om för att det är ett sådant underbart land. När klockan närmade sig middagstid gick jag hem. Vid middagen ville jag berätta för pappa att jag aldrig mer ville se Eric här, men det kändes fel för jag vet hur nära vänner dem blivit senaste tiden så jag höll tyst om det. Jag vart som proppmätt efter middagen och slängde mig i sängen. Jag kom på att jag glömt min mobil hemma när jag gått över till John, eller borde jag säga Juliet? Han bor ju inte där längre..
Jag kollade och hade två missade samtal, förvånande! Dem var båda två ifrån Justin. Jag ringde upp honom och bestämde nu också för att inte berätta något om Eric, jag kanske ändå bara hade fått fel uppfattning om honom? Jag bad Justin komma över och han sa att han var här om bara några minuter.
Han hade rätt, det tog bara några minuter innan det plingade på dörren. Jag skrek och bad pappa att öppna för jag var för mätt för att orka resa mig upp. När Justin öppnade dörren till mitt rumsken han upp hela rummet med sitt gulliga leénde och la sig nu brevid mig i sängen.
- Vad har du haft för dig idag då? Frågade jag och höll handen över magen.
- Idag, hmm! Möte, interjuv, möte, sen än en gång en till interjuv. Haha! Stressigt värre.
- Allt angående filmen eller?
- Mjo, det mesta ja, sen en hel del andra saker, som till exempel dig. Får jätte mycket frågor om dig, hehe!
- Och vad svarar du?
- Du vet vad jag tycker, jag vill inte blanda in pressen och alla i mitt privatliv, eller i mitt kärleksliv rättare sagt.
- Jo, jag förstår, jag vill bara inte att du skäms över mig eller så. Sa jag nu med en lägre röst.
- Skäms? Vad har jag att skämmas över? Att jag har världens vackraste och finaste flickvän? Rättare sagt jag som borde skämmas, du är för fin för mig.
Jag log mot honom och gav honom nu en lång kyss. Efter att ha pratat ett tag satte vi oss vid datorn.
- Ska lägga upp en bild på twitter på oss, nu tar vi en bild tycker jag! Sa Justin och tryckte upp webbkamera programmet.
Vi började ta jätte knasiga bilder men tillslut så ville han ha en fin bild att ladda upp. Han hade först tjocktröja på sig men tog sig nu av den och satt där i sin grå V-ringade tröja. Jag satt i min vita tjocktröja och luvan på såklart. Medans Justin höll pekfingret på en knapp på tangentbordet som gjorde att man tog kort höll han med andra handen i min hand. Nu tänkte vi inte på att få en bra bild utan jag lutade mig framåt för att ge honom en kyss. Medans vi kysstes hörde jag hur kamera ljudet klickade och när vi slutade kollade vi på bilderna.
- Den här var jätte fin! Sa jag och pekade på en bild.
Justin klickade upp den och han nickade och log sedan mot mig. Han klickade upp twitter och laddade sedan upp bilden.
- Vad har du haft för dig idag då? Frågade jag och höll handen över magen.
- Idag, hmm! Möte, interjuv, möte, sen än en gång en till interjuv. Haha! Stressigt värre.
- Allt angående filmen eller?
- Mjo, det mesta ja, sen en hel del andra saker, som till exempel dig. Får jätte mycket frågor om dig, hehe!
- Och vad svarar du?
- Du vet vad jag tycker, jag vill inte blanda in pressen och alla i mitt privatliv, eller i mitt kärleksliv rättare sagt.
- Jo, jag förstår, jag vill bara inte att du skäms över mig eller så. Sa jag nu med en lägre röst.
- Skäms? Vad har jag att skämmas över? Att jag har världens vackraste och finaste flickvän? Rättare sagt jag som borde skämmas, du är för fin för mig.
Jag log mot honom och gav honom nu en lång kyss. Efter att ha pratat ett tag satte vi oss vid datorn.
- Ska lägga upp en bild på twitter på oss, nu tar vi en bild tycker jag! Sa Justin och tryckte upp webbkamera programmet.
Vi började ta jätte knasiga bilder men tillslut så ville han ha en fin bild att ladda upp. Han hade först tjocktröja på sig men tog sig nu av den och satt där i sin grå V-ringade tröja. Jag satt i min vita tjocktröja och luvan på såklart. Medans Justin höll pekfingret på en knapp på tangentbordet som gjorde att man tog kort höll han med andra handen i min hand. Nu tänkte vi inte på att få en bra bild utan jag lutade mig framåt för att ge honom en kyss. Medans vi kysstes hörde jag hur kamera ljudet klickade och när vi slutade kollade vi på bilderna.
- Den här var jätte fin! Sa jag och pekade på en bild.
Justin klickade upp den och han nickade och log sedan mot mig. Han klickade upp twitter och laddade sedan upp bilden.
- Så, nu är den uppladdad! Sa han och gav mig en kyss.
Kyssen blev intensivare och jag la mig nu i sängen och vinkade hit honom. Han la sig brevid mig och jag la mig nu över honom. Jag höll nu fast i hans händer ovanför hans huvud.
Kyssen blev intensivare och jag la mig nu i sängen och vinkade hit honom. Han la sig brevid mig och jag la mig nu över honom. Jag höll nu fast i hans händer ovanför hans huvud.
- Får jag kyssa dig när du ligger såhär? Frågade jag med ett flin.
- Kommer du ihåg? Never say never? Sa Justin med ett litet skratt.
- Never say never! Sa jag och lutade mig nu ner för att ge honom en kyss.
- Kommer du ihåg? Never say never? Sa Justin med ett litet skratt.
- Never say never! Sa jag och lutade mig nu ner för att ge honom en kyss.
-----------------------------------------------------------------
Förlåt för igår! Men vi båda hade prov idag (vi går ju i samma klass) Så därför kunde ingen av oss uppdatera, förlåt! Men ni fick ett långt kapitel ,eller hur? Och antar att Alice skriver ett till ikväll. PUSS PÅ ER! KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 46
Vi kom fram till mitt hus och jag hoppade ut från bilen.
-Vi ses imorgon gumman. Sa Justin och kysste mig mjukt.
-Det gör vi. Sa jag och stängde bildörren.
När jag kom in stod pappa i hallen med armarna i kors.
-Vem var det där du kysste då?
-Du såg nog fel pappa, jag ska nog gå upp på mitt rum.. Sa jag och började gå.
-Du stannar här Melody! Sa pappa argt.
-Men pappa!
-Sätt dig Melody!
Jag satte mig ner vid köksbordet och pappa satte sig mitt emot mig.
-Vem var det?
-Justin...
-Justin? JUSTIN BIEBER? Igen?
-Ja..Igen.
-Men grattis gumman! Han är en bra kille!
Jag kollade förvånat på pappa för att se om han skojade men han log snällt mot mig.
-Tack, antar jag. Sa jag och skrattade.
-Gå upp och packa upp det sista så börjar jag med maten, blir det bra med kyckling wook?
-Ja det blir bra, jag tar en dusch också. Sa jag och pussade pappa på kinden.
-Förresten, Eric och Tom kommer hit ett tag sen, vi ska prata lite om jobbet bara.
-Visst.
Jag gick upp och packade upp det sista i mina flyttkartonger och tog sedan en lång varm dusch. Plötsligt knackade det på dörren.
-Ja? Sa jag.
-Det är mat nu, skynda! Hörde jag Noah säga.
-Jag kommer!
Jag hoppade ur duschen, torkade mig och satte på mig min mörk blåa mjukisdress, satte upp mitt blöta hår i en toffs. Innan jag gick ner tilll Noah och pappa fick jag ett sms av Henric att jag inte skulle komma till studion imorgon, för den skulle renoveras, så jag var ledig. Sen gick jag ner. Medans vi åt pratade vi om roliga minnen vi hade här förut, som när min kjol fastnade i våran bil och pappa körde iväg så hela kjolen drogs sönder och där stod jag i bara trosor och skrek.
Efter maten hjälpte jag pappa med disken medan Noah gjorde lite extra matte han hade fått tagit hem. Noah har koncentrations svårigheter så han gör mycket läxor hemma och tar hjälp av mig och pappa. Så när jag diskat hjälpte jag honom med sin matteläxa. Efter ett tag ringde det på dörren, det var Eric och Tom. Vi hälsade på dom och gick sedan upp på Noahs rum. Innan jag gick upp gav jag som vanligt pappa en kind puss och då märkte jag att Eric kollade väldigt mycket på mig. Jag brydde mig inte om det utan gick upp till Noah.
När hans matteläxa var klar gick jag in på mitt rum och satte på min nya tv, jag kollade på *Sons of Anarcy*. En jätte bra serie som handlar om ett mc gäng, jag hörde hur jag fick ett sms på mobilen, men det var ett nummer jag inte kände igen.
*Hej Melody..Du kommer kanske ihåg mig, Tiffany. Jag hörde att du flyttat tillbaka och undrar
om du kanske skulle vilja träffa mig och Nicole? Och kanske ta en fika? Hör av dig. Puss*
Jag fick en chock, dom hade jag helt glömt bort. Men nu när hon skrev och jag började tänka på alla minnen fick jag ont i magen. Jag ringde upp nummret och Tiffany svarade, vi pratade i flera timmar om vad som hade hänt under dom här åren ifrån varandra. Alyssa hade tydligen flyttat till New York och inte hört av sig sen dess. Vi bestämde att vi skulle ses imorgon på förmiddagen och ta en fika innan jag skulle ut med Justin.
När jag kom ner för att säga godnatt till pappa satt fortfarande Tom och Eric vid köksbordet.
Dom blev tysta när jag kom in i köket och kollade på mig.
-Tänkte bara säga godnatt..Sa jag försiktigt.
-Ja, godnatt gumman. Sa pappa och gick fram till mig för att krama mig.
Jag kramade tillbaka och gick sedan till mitt rum. Konstigt beetende pappa har fått. Undra vad som händer?
Jag la mig i sängen och fick snabbt tankar på annat när jag märkte att jag fått ett sms av Justin.
*Lägger mig tidigt så att tiden går fortare. Saknar dig redan. Sovsött! Puss *
Jag somnade med ett leende på läpparna.
Nästa dag vakande jag vid tio tiden eftersom Tiffany och jag bestämt att vi skullie ses vi tolv. Jag duschde, satte på mig tights, vit tröja och vit kavaj över. Jag satte upp håret i en slarvig knut och började sminka mig. När klockan blev halv tolv satte jag på mig mina vinter klackskor och min stora jacka. Inne i stan mötte jag upp Tiffany och Nicole och vi tog en fika. Det var verkligen kul att se dom igen efter den här långa tiden ifrån varandra, dom var sig lika på sättet men helt olika i utseendet. Nicole hade färgat sitt hår blont och Tiffany hade klippt bort sitt långa hår så det bara var till axlarna nu. Men det var jätte fina båda två.
Efter ungefär fyra timmars prat var jag tvungen och bryta eftersom Justin skulle hämta mig om bara två timmar. När jag kom hem bytte jag till en blommig klänning och satte på mig ett par svarta klackskor och lockade mitt hår. Justin kom klockan sex och körde till en resturang som låg lite utanför ATL, det var jätte mysigt. Vi beställde in mat och medans vi åt pratade vi om mitt skivkontrak, hans alla turnéer han gjort och hur hans framtid såg ut. Det var roligt att höra att det gått så bra för honom.
Efter maten tog vi en promenad genom en park, det var mörkt ute men lamporna lysste upp hela stjärn himlen och snön låg helt ny på marken. Justin tog mig i handen medan vi gick och jag log för mig själv.
Kvällen slutade på ett perfekt sätt, vi åkte hem till mig och utanför huset drog han mig tätt intill honom och kysste mig mjukt, flera gånger. Tillslut kom pappa ut och frågade om Justin ville sova här och det ville han såklart. Innan vi somnade låg vi tätt intill varandra och bara kollade på varandras ansikten.
-Du är så otroligt vacker. Vet du det? Sa Justin och kysste mig.
-Du påminner mig hela tiden, men jag är ingenting jämfört med dig.
-Haha, godnatt älskling.
-Godnatt, jag älskar dig.. Sa jag försiktigt.
-Jag älskar dig med min ängel och det har jag alltid gjort.
---------------------------------------------------------------------
Söta!
KOMMENTERA!
-Vi ses imorgon gumman. Sa Justin och kysste mig mjukt.
-Det gör vi. Sa jag och stängde bildörren.
När jag kom in stod pappa i hallen med armarna i kors.
-Vem var det där du kysste då?
-Du såg nog fel pappa, jag ska nog gå upp på mitt rum.. Sa jag och började gå.
-Du stannar här Melody! Sa pappa argt.
-Men pappa!
-Sätt dig Melody!
Jag satte mig ner vid köksbordet och pappa satte sig mitt emot mig.
-Vem var det?
-Justin...
-Justin? JUSTIN BIEBER? Igen?
-Ja..Igen.
-Men grattis gumman! Han är en bra kille!
Jag kollade förvånat på pappa för att se om han skojade men han log snällt mot mig.
-Tack, antar jag. Sa jag och skrattade.
-Gå upp och packa upp det sista så börjar jag med maten, blir det bra med kyckling wook?
-Ja det blir bra, jag tar en dusch också. Sa jag och pussade pappa på kinden.
-Förresten, Eric och Tom kommer hit ett tag sen, vi ska prata lite om jobbet bara.
-Visst.
Jag gick upp och packade upp det sista i mina flyttkartonger och tog sedan en lång varm dusch. Plötsligt knackade det på dörren.
-Ja? Sa jag.
-Det är mat nu, skynda! Hörde jag Noah säga.
-Jag kommer!
Jag hoppade ur duschen, torkade mig och satte på mig min mörk blåa mjukisdress, satte upp mitt blöta hår i en toffs. Innan jag gick ner tilll Noah och pappa fick jag ett sms av Henric att jag inte skulle komma till studion imorgon, för den skulle renoveras, så jag var ledig. Sen gick jag ner. Medans vi åt pratade vi om roliga minnen vi hade här förut, som när min kjol fastnade i våran bil och pappa körde iväg så hela kjolen drogs sönder och där stod jag i bara trosor och skrek.
Efter maten hjälpte jag pappa med disken medan Noah gjorde lite extra matte han hade fått tagit hem. Noah har koncentrations svårigheter så han gör mycket läxor hemma och tar hjälp av mig och pappa. Så när jag diskat hjälpte jag honom med sin matteläxa. Efter ett tag ringde det på dörren, det var Eric och Tom. Vi hälsade på dom och gick sedan upp på Noahs rum. Innan jag gick upp gav jag som vanligt pappa en kind puss och då märkte jag att Eric kollade väldigt mycket på mig. Jag brydde mig inte om det utan gick upp till Noah.
När hans matteläxa var klar gick jag in på mitt rum och satte på min nya tv, jag kollade på *Sons of Anarcy*. En jätte bra serie som handlar om ett mc gäng, jag hörde hur jag fick ett sms på mobilen, men det var ett nummer jag inte kände igen.
*Hej Melody..Du kommer kanske ihåg mig, Tiffany. Jag hörde att du flyttat tillbaka och undrar
om du kanske skulle vilja träffa mig och Nicole? Och kanske ta en fika? Hör av dig. Puss*
Jag fick en chock, dom hade jag helt glömt bort. Men nu när hon skrev och jag började tänka på alla minnen fick jag ont i magen. Jag ringde upp nummret och Tiffany svarade, vi pratade i flera timmar om vad som hade hänt under dom här åren ifrån varandra. Alyssa hade tydligen flyttat till New York och inte hört av sig sen dess. Vi bestämde att vi skulle ses imorgon på förmiddagen och ta en fika innan jag skulle ut med Justin.
När jag kom ner för att säga godnatt till pappa satt fortfarande Tom och Eric vid köksbordet.
Dom blev tysta när jag kom in i köket och kollade på mig.
-Tänkte bara säga godnatt..Sa jag försiktigt.
-Ja, godnatt gumman. Sa pappa och gick fram till mig för att krama mig.
Jag kramade tillbaka och gick sedan till mitt rum. Konstigt beetende pappa har fått. Undra vad som händer?
Jag la mig i sängen och fick snabbt tankar på annat när jag märkte att jag fått ett sms av Justin.
*Lägger mig tidigt så att tiden går fortare. Saknar dig redan. Sovsött! Puss *
Jag somnade med ett leende på läpparna.
Nästa dag vakande jag vid tio tiden eftersom Tiffany och jag bestämt att vi skullie ses vi tolv. Jag duschde, satte på mig tights, vit tröja och vit kavaj över. Jag satte upp håret i en slarvig knut och började sminka mig. När klockan blev halv tolv satte jag på mig mina vinter klackskor och min stora jacka. Inne i stan mötte jag upp Tiffany och Nicole och vi tog en fika. Det var verkligen kul att se dom igen efter den här långa tiden ifrån varandra, dom var sig lika på sättet men helt olika i utseendet. Nicole hade färgat sitt hår blont och Tiffany hade klippt bort sitt långa hår så det bara var till axlarna nu. Men det var jätte fina båda två.
Efter ungefär fyra timmars prat var jag tvungen och bryta eftersom Justin skulle hämta mig om bara två timmar. När jag kom hem bytte jag till en blommig klänning och satte på mig ett par svarta klackskor och lockade mitt hår. Justin kom klockan sex och körde till en resturang som låg lite utanför ATL, det var jätte mysigt. Vi beställde in mat och medans vi åt pratade vi om mitt skivkontrak, hans alla turnéer han gjort och hur hans framtid såg ut. Det var roligt att höra att det gått så bra för honom.
Efter maten tog vi en promenad genom en park, det var mörkt ute men lamporna lysste upp hela stjärn himlen och snön låg helt ny på marken. Justin tog mig i handen medan vi gick och jag log för mig själv.
Kvällen slutade på ett perfekt sätt, vi åkte hem till mig och utanför huset drog han mig tätt intill honom och kysste mig mjukt, flera gånger. Tillslut kom pappa ut och frågade om Justin ville sova här och det ville han såklart. Innan vi somnade låg vi tätt intill varandra och bara kollade på varandras ansikten.
-Du är så otroligt vacker. Vet du det? Sa Justin och kysste mig.
-Du påminner mig hela tiden, men jag är ingenting jämfört med dig.
-Haha, godnatt älskling.
-Godnatt, jag älskar dig.. Sa jag försiktigt.
-Jag älskar dig med min ängel och det har jag alltid gjort.
---------------------------------------------------------------------
Söta!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 45
- HJÄLP! Skrek jag och släppte nu taget om Justin.
- Förlåt om jag skrämde dig. Sa mannen och gick sedan vidare med sin hund.
- Så, vart var vi någonstans? Sa jag.
- Förlåt om jag skrämde dig. Sa mannen och gick sedan vidare med sin hund.
- Så, vart var vi någonstans? Sa jag.
Han log mot mig och snart stod vi där och kysstes igen. Den här gången skulle inget hindra oss, inte ens en flytt kunde sära på oss. Den här gången är jag här för att stanna, och det kommer jag att göra!
När jag kom hem stod det mat på bordet och Noah och pappa satt och vräkte i sig maten. Jag satte mig på min plats och tog en stor portion av lasange och började äta.
-Vad har du gjort då? Sa pappa och tog ännu en tugga.
-Träffat en kompis. Sa jag.
-Okej, en kompis? Någon jag känner? Frågade han.
-Nej.. Sa jag snabbt och byte samtals ämne.- Vart var du idag förresten?
-Eh..Gymmet, jag gymmade. Du vet gym. Sa pappa osäkert.
-Okej.. Sa jag misstänksamt.
Efter maten gick jag upp på mitt rum och fortsatte att packa upp. Det plingade till på min mobil, det var ett sms från Justin.
*Hej sweeti, undrar om du skulle vilja göra något imorgon? Hör av dig när du kan! Puss*
Jag läste igen och kände hur min mage pirrade.
*HejHej! Ja gärna, vi kan höras vid 11 tiden imorgon eller något sånt? Puss*
Och jag fick snabbt svar.
*Det blir jätte bra, godnatt sötnos!*
Jag log för mig själv och somnade sedan.
Dagen efter vaknade jag vid tio tiden av att jag hörde någonting på nedervåningen, jag satte på mig mjukisar och en stor tröja och gick sedan ner. När jag kom ner såg jag att pappa och två andra killar stod i köket och pratade om något. När pappa såg mig log han och vinkade in mig, jag gick fram till honom och hälsade på dom två männen.
-Det här är Tom och Eric, jag arbetar med dom och det här är min dotter Melody.
-Hej Melody! Sa Tom och skakade min hand.
-Hej. Sa jag och log.
-Och det är jag som är Eric då. Sa han och log mot mig.
Eric var riktigt snygg, såg ut som en liten bad guy.
-Dom skulle precis gå, jag följer dom till bilen men ställ fram frukost du så länge. Sa pappa och pussade mig på pannan.
Jag sa hejdå till Eric och Tom och hämtade sedan min mobil. Jag smsade Justin.
*Godmorgon! Nu är jag vaken, vart och när ska vi ses? Puss*
Jag hällde upp mjölk och flingor i en skål och gjorde varm choklad till frukost. Efter ett tag fick jag ett svar.
*Godmorgon på dig! Vad sägs om att jag plockar upp dig vid tolv/ halv ett? Puss*
*Tolv blir jätte bra, ses då!*
Jag åt snabbt upp min frukost och gick upp för att duscha och byta om. Jag lockade håret och satte på mig ljus blåa jeans och en svart tröja med blommigt tyg. Precis när jag var klar tutade Justin bil utanför, jag satte på mig mina ytterkläder och gav pappa en snabb kind puss.
-Jag hör av mig om när jag kommer hem. Hejdå! Sa jag och sprang ut till Justin.
Jag satte mig och kollade på Justin. Han var fin som alltid i en söt svart mössa.
-Hej! Sa jag och gav Justin en puss på kinden.
-Hej hunny!
-Så vart ska vi då?
-Tänkte att vi kanske kunde roligt, typ laserdome. Du vet när man skjuter på varandra i mörker med laser strålar?
-Har aldrig gjort det förut, har bara hört folk pratat om det. Men det låter jätte roligt. Sa jag och log mot honom.
-Va bra, då kör vi!
Det tog ungefär en kvart att komma ditt. Vi gick in, betalade utrustningen, fick en genom gång och blev sedan inplacerade i varsin grupp med fyra andra i varje grupp. Sen var det igång.
Vi sprang igenom mörka rum och gångar. Vi siktade och sköt. Spang och sprang tills vi blev helt utmattade. Jag såg Justin bakom ett hört men han såg mig inte, så jag satte mig på huk och sköt. Han märkte inte någonting i början men när jag skrattade till vände han sig om och skrek:
-Haha! Nu jävlar! Han sprang emot mig, jag ställde mig upp och sprang men han hann ifatt mig. Han knuffade lätt in mig i väggen och kom så nära mig så tillslut kände jag hans näsa mot min. Han tog tag i min nacke och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen men plötsligt avbröt Justin kyssen, han backade och siktade på mig.
-Pang! Sa han och sprang iväg.
-Haha! Jag sprang efter honom och spelet fortsatte.
När vi satt i bilen skrattade vi fortfarande åt hur vi hade sprungit runt där inne.
-Jag skulle vilja bjuda dig på middag imorgon, får jag det? Frågade Justin och log.
-Det klart jag vill! Sa jag och kysste honom. - Men ska du till studion imorgon? Frågade jag Justin.
-Ett tag tror jag nog, ska du?
-Ja, då ses vi kanske där.
Vi kom fram till mitt hus och jag hoppade ut från bilen.
-Vi ses imorgon gumman. Sa Justin och kysste mig mjukt.
-Det gör vi. Sa jag och stängde bildörren.
När jag kom in stod pappa i hallen med armarna i kors.
-Vem var det där du kysste då?
----------------------------------------------------------------------------------
OPPS!
KOMMENTERA!
När jag kom hem stod det mat på bordet och Noah och pappa satt och vräkte i sig maten. Jag satte mig på min plats och tog en stor portion av lasange och började äta.
-Vad har du gjort då? Sa pappa och tog ännu en tugga.
-Träffat en kompis. Sa jag.
-Okej, en kompis? Någon jag känner? Frågade han.
-Nej.. Sa jag snabbt och byte samtals ämne.- Vart var du idag förresten?
-Eh..Gymmet, jag gymmade. Du vet gym. Sa pappa osäkert.
-Okej.. Sa jag misstänksamt.
Efter maten gick jag upp på mitt rum och fortsatte att packa upp. Det plingade till på min mobil, det var ett sms från Justin.
*Hej sweeti, undrar om du skulle vilja göra något imorgon? Hör av dig när du kan! Puss*
Jag läste igen och kände hur min mage pirrade.
*HejHej! Ja gärna, vi kan höras vid 11 tiden imorgon eller något sånt? Puss*
Och jag fick snabbt svar.
*Det blir jätte bra, godnatt sötnos!*
Jag log för mig själv och somnade sedan.
Dagen efter vaknade jag vid tio tiden av att jag hörde någonting på nedervåningen, jag satte på mig mjukisar och en stor tröja och gick sedan ner. När jag kom ner såg jag att pappa och två andra killar stod i köket och pratade om något. När pappa såg mig log han och vinkade in mig, jag gick fram till honom och hälsade på dom två männen.
-Det här är Tom och Eric, jag arbetar med dom och det här är min dotter Melody.
-Hej Melody! Sa Tom och skakade min hand.
-Hej. Sa jag och log.
-Och det är jag som är Eric då. Sa han och log mot mig.
Eric var riktigt snygg, såg ut som en liten bad guy.
-Dom skulle precis gå, jag följer dom till bilen men ställ fram frukost du så länge. Sa pappa och pussade mig på pannan.
Jag sa hejdå till Eric och Tom och hämtade sedan min mobil. Jag smsade Justin.
*Godmorgon! Nu är jag vaken, vart och när ska vi ses? Puss*
Jag hällde upp mjölk och flingor i en skål och gjorde varm choklad till frukost. Efter ett tag fick jag ett svar.
*Godmorgon på dig! Vad sägs om att jag plockar upp dig vid tolv/ halv ett? Puss*
*Tolv blir jätte bra, ses då!*
Jag åt snabbt upp min frukost och gick upp för att duscha och byta om. Jag lockade håret och satte på mig ljus blåa jeans och en svart tröja med blommigt tyg. Precis när jag var klar tutade Justin bil utanför, jag satte på mig mina ytterkläder och gav pappa en snabb kind puss.
-Jag hör av mig om när jag kommer hem. Hejdå! Sa jag och sprang ut till Justin.
Jag satte mig och kollade på Justin. Han var fin som alltid i en söt svart mössa.
-Hej! Sa jag och gav Justin en puss på kinden.
-Hej hunny!
-Så vart ska vi då?
-Tänkte att vi kanske kunde roligt, typ laserdome. Du vet när man skjuter på varandra i mörker med laser strålar?
-Har aldrig gjort det förut, har bara hört folk pratat om det. Men det låter jätte roligt. Sa jag och log mot honom.
-Va bra, då kör vi!
Det tog ungefär en kvart att komma ditt. Vi gick in, betalade utrustningen, fick en genom gång och blev sedan inplacerade i varsin grupp med fyra andra i varje grupp. Sen var det igång.
Vi sprang igenom mörka rum och gångar. Vi siktade och sköt. Spang och sprang tills vi blev helt utmattade. Jag såg Justin bakom ett hört men han såg mig inte, så jag satte mig på huk och sköt. Han märkte inte någonting i början men när jag skrattade till vände han sig om och skrek:
-Haha! Nu jävlar! Han sprang emot mig, jag ställde mig upp och sprang men han hann ifatt mig. Han knuffade lätt in mig i väggen och kom så nära mig så tillslut kände jag hans näsa mot min. Han tog tag i min nacke och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen men plötsligt avbröt Justin kyssen, han backade och siktade på mig.
-Pang! Sa han och sprang iväg.
-Haha! Jag sprang efter honom och spelet fortsatte.
När vi satt i bilen skrattade vi fortfarande åt hur vi hade sprungit runt där inne.
-Jag skulle vilja bjuda dig på middag imorgon, får jag det? Frågade Justin och log.
-Det klart jag vill! Sa jag och kysste honom. - Men ska du till studion imorgon? Frågade jag Justin.
-Ett tag tror jag nog, ska du?
-Ja, då ses vi kanske där.
Vi kom fram till mitt hus och jag hoppade ut från bilen.
-Vi ses imorgon gumman. Sa Justin och kysste mig mjukt.
-Det gör vi. Sa jag och stängde bildörren.
När jag kom in stod pappa i hallen med armarna i kors.
-Vem var det där du kysste då?
----------------------------------------------------------------------------------
OPPS!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 44
- Har aldrig slutat tänka på dig, och du har blivit så himla vacker. Blir alldeles galen av att se dig! Vad var det jag sa, om vi är menade att vara träffas vi igen, vilket vi nu har gjort! Sa Justin och blinkade nu mot mig.
Jag kände att jag blev lite rosig om mina kinder. Jag gav honom en snabb vink innan han försvann ut från dörren. Jag lutade mig nu mot väggen och skrek lite tyst för mig själv. Jag glömde helt bort att Henric stod kvar där och när jag kollade på honom började han skratta lite.
- Haha, ungdomskärlek. Alltid lika underbart att se!
Jag kände att jag blev lite rosig om mina kinder. Jag gav honom en snabb vink innan han försvann ut från dörren. Jag lutade mig nu mot väggen och skrek lite tyst för mig själv. Jag glömde helt bort att Henric stod kvar där och när jag kollade på honom började han skratta lite.
- Haha, ungdomskärlek. Alltid lika underbart att se!
Melodys utgångs outfit, hennes naglar och skor.
Lördag - 22 Januari 2011
Jag somnade sent och var jätte trött, alarmet ringde vid halv två. Jag stängde av mitt alarm och gick sedan upp ur sängen och in på toaletten för att ta mig en dusch. Det var idag jag skulle träffa Justin, vara med honom för första gången sedan ett och ett halvt år tillbaka. Det känns overkligt att jag nu står här igen i mitt badrum och gör mig fin inför att vara med Justin, så som det var förr i tiden. Jag drog på mig mascara och sedan lite rouge, sen var det bara att torka håret och välja kläder. Jag valde ett par hel svarta tights med en stor svart tröja med ett stort vitt märke på framsidan. Jag torkade håret fort och plattade det sedan, efter det målade jag mina naglar. Min nya passion var att måla naglar, det var verkligen något jag tyckte var så himla roligt. Mönster, symboler, ränder, det var så fint!
Efter att ha ätit en rejäl lunch ringde jag upp Justin och frågade var vi skulle ses.
- *Hej, det är Melody! När ska vi ses? Och var?
- Hej sötnos, jo vi kan ses utanför dig om tio minuter? Jag kommer med bilen!
- Det låter bra, vi syns snart! Puss
- Puss.. *
Efter att ha ätit en rejäl lunch ringde jag upp Justin och frågade var vi skulle ses.
- *Hej, det är Melody! När ska vi ses? Och var?
- Hej sötnos, jo vi kan ses utanför dig om tio minuter? Jag kommer med bilen!
- Det låter bra, vi syns snart! Puss
- Puss.. *
Jag satte på mig mina snygga vinterkängor och gick sedan upp till mitt rum bara för att hämta min väska med plånbok och sånt i.
- PAPPA, JAG GÅR UT OCH TRÄFFAR JUSTIN NU! Skrek jag.
Pappa svarade inte så jag sprang in till hans rum, där han inte heller var. Äh, han gick väl bara ut eller något när jag sov. Det plingade nu på dörren och förstod att det var Justin som kom. Jag kollade för säkerhets skull i kikhålet och han höll för handen som han alltid gör. Jag öppnade och där stod han med sitt fina leénde på läpparna. Jag gick ut och låste dörren, jag vände mig sedan om för att ge Justin en stor kram.
- Hej! Vad ska vi göra? Frågade jag och släppte nu taget om honom.
- Jag vet faktiskt inte, vad vill du göra? Du bestämmer!
- Vi kan väl gå och fika? Vi har så mycket att prata om antar jag.
- Jo, det låter bra. Men vi åker till något ställe som är lite OFF, för jag kan inte visa mig i centrum längre, det är för galet.
- Jag förstår, men jag vet ett fik som är i närheten där ingen är nästan.
Vi satte oss i bilen och jag förklarade vägen. När vi väl kom utanför cafét kollade jag in och det satt bara en gammal gubbe och en tant där inne. Vi gick in och det plingade till i dörren när man öppnade den. I disken satt det en uttråkad söt brunett som var helt inne i sin mobil. Justin harklade till när vi stod vid kassan och hon ställde sig hastigt upp.
- Ehm, oj, hej! Vad vill ni ha? Frågade tjejen Justin nervöst.
Hon kollade på honom på ett vis som jag inte gillade, och jag förstod att hon visste att det var Justin Bieber som beställde något av henne, man märkte det på hennes ansiktsuttryck.
- En kaffe och vad vill du ha Melody?
- Kaffe, gud vad vuxen du har blivit då! Haha, nemen jag tar en chai latte.
- Okej, det blir $4,5.
Jag sträckte fram en sedel till tjejen i kassan men Justin tog sedeln ur min hand och stoppade den i min ficka.
- Jag betalar. Sa Justin och sträckte nu fram sitt kreditkort.
Pappa svarade inte så jag sprang in till hans rum, där han inte heller var. Äh, han gick väl bara ut eller något när jag sov. Det plingade nu på dörren och förstod att det var Justin som kom. Jag kollade för säkerhets skull i kikhålet och han höll för handen som han alltid gör. Jag öppnade och där stod han med sitt fina leénde på läpparna. Jag gick ut och låste dörren, jag vände mig sedan om för att ge Justin en stor kram.
- Hej! Vad ska vi göra? Frågade jag och släppte nu taget om honom.
- Jag vet faktiskt inte, vad vill du göra? Du bestämmer!
- Vi kan väl gå och fika? Vi har så mycket att prata om antar jag.
- Jo, det låter bra. Men vi åker till något ställe som är lite OFF, för jag kan inte visa mig i centrum längre, det är för galet.
- Jag förstår, men jag vet ett fik som är i närheten där ingen är nästan.
Vi satte oss i bilen och jag förklarade vägen. När vi väl kom utanför cafét kollade jag in och det satt bara en gammal gubbe och en tant där inne. Vi gick in och det plingade till i dörren när man öppnade den. I disken satt det en uttråkad söt brunett som var helt inne i sin mobil. Justin harklade till när vi stod vid kassan och hon ställde sig hastigt upp.
- Ehm, oj, hej! Vad vill ni ha? Frågade tjejen Justin nervöst.
Hon kollade på honom på ett vis som jag inte gillade, och jag förstod att hon visste att det var Justin Bieber som beställde något av henne, man märkte det på hennes ansiktsuttryck.
- En kaffe och vad vill du ha Melody?
- Kaffe, gud vad vuxen du har blivit då! Haha, nemen jag tar en chai latte.
- Okej, det blir $4,5.
Jag sträckte fram en sedel till tjejen i kassan men Justin tog sedeln ur min hand och stoppade den i min ficka.
- Jag betalar. Sa Justin och sträckte nu fram sitt kreditkort.
- Tack!
Vi gick och satte oss i hörnet av cafét och tjejen i kassan kunde inte sluta kolla på oss men vi ignorerade det.
- Så, berätta nu Justin. Vad har hänt senaste tiden? Jag såg något om en film du gjort, men inget jag förstod helt.
Justin berättade då hela historien om hur han gjorde sin film och när den kommer ut och så.
- Åh, gud! Vill se den nu! Vad heter den?
- Den heter Never Say Never, och kommer vara i 3D!
- 3D? Wow.
- Den har ärligt talat biopremiär 11 februari, jag tar helt klart med dig!
- Jag, på röda mattan?
Vi gick och satte oss i hörnet av cafét och tjejen i kassan kunde inte sluta kolla på oss men vi ignorerade det.
- Så, berätta nu Justin. Vad har hänt senaste tiden? Jag såg något om en film du gjort, men inget jag förstod helt.
Justin berättade då hela historien om hur han gjorde sin film och när den kommer ut och så.
- Åh, gud! Vill se den nu! Vad heter den?
- Den heter Never Say Never, och kommer vara i 3D!
- 3D? Wow.
- Den har ärligt talat biopremiär 11 februari, jag tar helt klart med dig!
- Jag, på röda mattan?
- Ja, du har redan gått en gång med mig? Kommer du ihåg? Och det är inte en röd matta på min premiär, utan en lila!
- JUSTE! Haha, jo men jag går jätte gärna med dig. Om jag får. En lila matta, intressant!
- Jag bjöd med dig till min premiär, såklart du får!
Medans jag drack min chai latte satt Justin och log mot mig.
- Vad är det? Frågade jag blygt.
- Du är bara så söt. Vänta, ska ta bort lite chai.
Han strök med sin fingertopp lätt ovanför min läpp.
- Så! Hehe, nu får du berätta lite om vad som hänt i ditt liv sen .. sist.
Jag berättade allt för honom om hur det var i Sverige, om skolan, modelljobbet, studion.
- Så du var modell? Imponerande!
- Haha, ja det var jag! Uhm, tack antar jag.
När vi hade druckit upp hade det redan blivit mörkt ute. Vi hade suttit där i två och en halv timma och klockan närmade sig redan halv sex.
När vi kom ut från cafét kom tjejen från kassan utspringandes.
- Du, JUSTIN! Skrek hon.
Justin och jag vänder oss om och hon springer mot oss.
- Kan jag få din autograf? Frågade hon.
- Självklart! Sa justin och tog emot pennan och började signera på ett utrivet papper.
- Tack så mycket! Jag ska gå se Never Say Never, den verkar jätte bra! Men måste in igen, ha det så bra och hoppas vi ses igen!
- Det var så lite så, kul att ses. Hejdå! Sa Justin och vinkade nu hejdå.
- Är alla fans sådär snälla?
- Nja, alla fansen är otroligt snälla, vissa är lite mer galna, vissa är mindre.
- JUSTE! Haha, jo men jag går jätte gärna med dig. Om jag får. En lila matta, intressant!
- Jag bjöd med dig till min premiär, såklart du får!
Medans jag drack min chai latte satt Justin och log mot mig.
- Vad är det? Frågade jag blygt.
- Du är bara så söt. Vänta, ska ta bort lite chai.
Han strök med sin fingertopp lätt ovanför min läpp.
- Så! Hehe, nu får du berätta lite om vad som hänt i ditt liv sen .. sist.
Jag berättade allt för honom om hur det var i Sverige, om skolan, modelljobbet, studion.
- Så du var modell? Imponerande!
- Haha, ja det var jag! Uhm, tack antar jag.
När vi hade druckit upp hade det redan blivit mörkt ute. Vi hade suttit där i två och en halv timma och klockan närmade sig redan halv sex.
När vi kom ut från cafét kom tjejen från kassan utspringandes.
- Du, JUSTIN! Skrek hon.
Justin och jag vänder oss om och hon springer mot oss.
- Kan jag få din autograf? Frågade hon.
- Självklart! Sa justin och tog emot pennan och började signera på ett utrivet papper.
- Tack så mycket! Jag ska gå se Never Say Never, den verkar jätte bra! Men måste in igen, ha det så bra och hoppas vi ses igen!
- Det var så lite så, kul att ses. Hejdå! Sa Justin och vinkade nu hejdå.
- Är alla fans sådär snälla?
- Nja, alla fansen är otroligt snälla, vissa är lite mer galna, vissa är mindre.
- Vad är jag då? Sa jag och log stort.
Vi stannade till och han kollade på mig och satte fingret på sin haka för att tänka efter.
- Hmm, du är nog galen! Eller jag vet att du är helt galen i mig! Sa Justin som nu började skratta.
- Det har jag alltid varit, det vet du.
- Gulligt! Sa han och tog nu min hand.
Vi promenerade genom parken hemmåt, Justin sa att han kunde gå och hämta bilen imorgon istället för att en promenad skulle sitta fint nu. När vi går där hand i hand och pratade så helt plötsligt halkade jag.
- AJ! Sa jag och skrattade högt medans jag satt på rumpan på marken.
Jag såg hur Justin stod och skrattade och han kunde inte sluta skratta.
- Ska du hjälpa mig upp eller? Sa jag och sträckte ut min hand.
- Hahhahahahaha, förlåt att jag skrattar men du såg så sjukt rolig ut! Sa Justin som nu försökte dra mig upp.
Istället för att dra upp mig så drog jag ner honom och han landade hårt på mig.
- AJJJJJJJ, igen!
- Det var du som drog ner mig, eller hur? Sa han och var nu bara någon centimeter ifrån mitt ansikte.
- Jo, det är sant!
Han drog bort en hårslinga ifrån mitt ansikte och la det bakom mitt öra. Han la sedan sin hand under mitt huvud och lyfte det sakta. Våra kalla läppar möttes nu mot varandra och jag fick inte nog av hans goda smak. Efter att vi slutat kyssas ställde sig Justin upp och hjälpte sedan mig upp. Han drog mig till sig och sa sedan:
- Jag har saknat dig, du förstår inte..
- Jag har saknat dig också, något otroligt!
- Jag vill att det här ska funka, jag vill att det ska vara vi igen.
Jag svarade inte utan kysste hans läppar och la nu armarna om hans nacke. Han la armarna om min midja och höll om mig hårt. Jag tog ett löst grepp om hans hår och slutade inte kyssa honom förns en man kom förbi hostandes.
- HJÄLP! Skrek jag och släppte nu taget om Justin.
- Förlåt om jag skrämde dig. Sa mannen och gick sedan vidare med sin hund.
- Så, vart var vi någonstans? Sa jag.
Vi stannade till och han kollade på mig och satte fingret på sin haka för att tänka efter.
- Hmm, du är nog galen! Eller jag vet att du är helt galen i mig! Sa Justin som nu började skratta.
- Det har jag alltid varit, det vet du.
- Gulligt! Sa han och tog nu min hand.
Vi promenerade genom parken hemmåt, Justin sa att han kunde gå och hämta bilen imorgon istället för att en promenad skulle sitta fint nu. När vi går där hand i hand och pratade så helt plötsligt halkade jag.
- AJ! Sa jag och skrattade högt medans jag satt på rumpan på marken.
Jag såg hur Justin stod och skrattade och han kunde inte sluta skratta.
- Ska du hjälpa mig upp eller? Sa jag och sträckte ut min hand.
- Hahhahahahaha, förlåt att jag skrattar men du såg så sjukt rolig ut! Sa Justin som nu försökte dra mig upp.
Istället för att dra upp mig så drog jag ner honom och han landade hårt på mig.
- AJJJJJJJ, igen!
- Det var du som drog ner mig, eller hur? Sa han och var nu bara någon centimeter ifrån mitt ansikte.
- Jo, det är sant!
Han drog bort en hårslinga ifrån mitt ansikte och la det bakom mitt öra. Han la sedan sin hand under mitt huvud och lyfte det sakta. Våra kalla läppar möttes nu mot varandra och jag fick inte nog av hans goda smak. Efter att vi slutat kyssas ställde sig Justin upp och hjälpte sedan mig upp. Han drog mig till sig och sa sedan:
- Jag har saknat dig, du förstår inte..
- Jag har saknat dig också, något otroligt!
- Jag vill att det här ska funka, jag vill att det ska vara vi igen.
Jag svarade inte utan kysste hans läppar och la nu armarna om hans nacke. Han la armarna om min midja och höll om mig hårt. Jag tog ett löst grepp om hans hår och slutade inte kyssa honom förns en man kom förbi hostandes.
- HJÄLP! Skrek jag och släppte nu taget om Justin.
- Förlåt om jag skrämde dig. Sa mannen och gick sedan vidare med sin hund.
- Så, vart var vi någonstans? Sa jag.
Han log mot mig och snart stod vi där och kysstes igen. Den här gången skulle inget hindra oss, inte ens en flytt kunde sära på oss. Den här gången är jag här för att stanna, och det kommer jag att göra!
----------------------------------------------------
KOMMENTERA! Är det bra att dem nu är återförenade? Eller vad tycker ni? :) Drama kommer!!!
One less lonely girl - chapter 43
Jag svarade inte utan log osäkert och kollade sen ner i marken. Vilket sammanträffande att vi nu är signerade på samma skivbolag. Klumpen försvann inte och jag kunde inte sluta le när jag såg bilderna på honom, det här kanske var ödet. Det kanske nu var som Justin sa för ett och ett halvt år sen: Ifall vi är menade att vara, så träffas vi igen. Och just nu är det allt jag vill göra, jag vill träffa honom och bevisa att vi är menade att vara. Trots året som har gått har jag fortfarande kvar samma känslor för honom, vilket jag trodde jag aldrig skulle ha. Men dem försvann aldrig, min bieberfever var kvar och är det fortfarande.
- Henric, Var är d....
När jag kollade upp såg jag han stå där, det såg inte ut som honom för han hade växt till sig så. Håret låg annorlunda och hans käkben hade fått en annorlundare form. Jag kollade på hans underbara läppar som var sig lika.
- Justin? Sa jag.
Jag såg hur Justin kollade upp och stod nu också med lika vidöppen mun som jag.
- Melody? Vänta, va? Vad gör du här? Sa Justin och kramade om mig.
- Jag är signerad här, nyligen. Kom hit till Atlanta idag, nyinflyttad igen, samma hus och samma gata. Bor du kvar?
- Föralltid? Ja, jag bor kvar. Men har flyttat bort några kvarter. Var med om inbrott och så.
- Ja, föralltid denna gång. Det funkade inte för pappa i Sverige och jag blev signerad här så det var bäst att bara flytta hit. Sa jag och log nu mot honom.
Han stod nu och granskade mig från topp till tå.
- Wow, du har verkligen växt till dig! Du är jätte vacker, ser även att du tagit modet upp en nivå. Sa han och kollade på mina klackskor.
- Hehe, du vet att jag hatade att gå i klackskor.
- Ja, det var därför jag kollade på dem. Men du är jätte vacker, som du alltid har varit. Sa Justin och log nu mot mig.
Det var som en pinsam tystnad, som egentligen inte var så pinsam. Vi stod och kollade på varandra ett tag och snart kommer Henric ut och avbryter allt.
- Förlåt att jag gick sådär Melody, glömde bort att teét kokade över. Hehe! Men har låten inspelad och .. Hej Justin! Så, ni träffas igen?
- Träffas igen? Vad vet du om Melody och mig egentligen? Frågade Justin och skakade nu Henric's hand som hälsning.
- Ja, Melody berättade lite. Sen har ju du även berättat lite, förut. Fast det var ett tag.
Oj vad pinsamt det vart nu! Jag pratade fortfarande om Justin efter att inte träffat honom på ett och ett halvt år, vilket kanske är anledningen till att min käft är så stor.
- Så, vad gör du här Justin? Frågade jag.
- Jag tänkte bara kolla förbi, hälsa på Henric och trodde aldrig att jag skulle få se dig här, att jag ens skulle få se dig igen trodde jag inte.
Han kollade nu på mig med sina gyllenebruna ögon som bara lös starkare och starkare. Det var som om att han lyste upp hela rummet med hans leénde och sina små smilegropar. Bara av att kolla på honom gjorde mig knäsvag.
- Men, nu när du är tillbaka. Vill du kanske.. ses imorgon? Vi har nog ganska mycket att prata om, rätt så mycket som hänt senaste tiden. Frågade Justin.
- Jo visst, det skulle vara jätte kul! Antar att du inte har samma nummer? Slå in det här. Sa jag och räckte fram min iphone.
När våra händer möttes var det en pirrig känsla som for i magen. Det kändes som om att det var första gången vi träffades, ett helt nytt kapitel, vilket var en helt underbar känsla.
- Här har du! Jag ringer dig imorgon, måste kila vidare nu. Scooter och Usher väntar, vi har en hel del att göra!
Jag gick fram och kramade Justin och kände nu doften av hans goda parfym och hans personliga lukt som han alltid haft. Jag trodde jag hade glömt bort hur han luktade vilket jag definitivt inte hade gjort. När hans armar släppte taget om mig kollade vi på varandra med bara några centimeters avstånd.
- Har aldrig slutat tänka på dig, och du har blivit så himla vacker. Blir alldeles galen av att se dig! Vad var det jag sa, om vi är menade att vara träffas vi igen, vilket vi nu har gjort! Sa Justin och blinkade nu mot mig.
Jag kände att jag blev lite rosig om mina kinder. Jag gav honom en snabb vink innan han försvann ut från dörren. Jag lutade mig nu mot väggen och skrek lite tyst för mig själv. Jag glömde helt bort att Henric stod kvar där och när jag kollade på honom började han skratta lite.
- Haha, ungdomskärlek. Alltid lika underbart att se!
- Brukar han fortfarande vara här mycket? I studion alltså?
- Justin ja, ja det brukar han! Senaste tiden har han varit borta mycket men tror han kommer hit tillbaka redan imorgon eller i övermorgon, kanske även idag. Eller om det blir för jobbigt så kan jag fixa att han inte är här samtidigt?
- Nej, gud nej! Det är inte jobbigt, det är nog bara lite kul! Det var som sagt ett och ett halvt år sen vi sågs.
- Oj, så pass! Ska vi sätta igång, hörde att du var van vid att spela in i en studio så det är bara att ställa dig där inne och köra på!
Jag gick in i studion och satte på mig hörlurarna.
- Men vänta, vilken låt ska jag sjunga? Frågade jag i micken som hördes ut i högtalarna.
- Välj, du kan sjunga VILKEN du vill! Sa Henric och gjorde tummen upp.
- Nej, gud nej! Det är inte jobbigt, det är nog bara lite kul! Det var som sagt ett och ett halvt år sen vi sågs.
- Oj, så pass! Ska vi sätta igång, hörde att du var van vid att spela in i en studio så det är bara att ställa dig där inne och köra på!
Jag gick in i studion och satte på mig hörlurarna.
- Men vänta, vilken låt ska jag sjunga? Frågade jag i micken som hördes ut i högtalarna.
- Välj, du kan sjunga VILKEN du vill! Sa Henric och gjorde tummen upp.
- Hm, sätt på 'Over my head' med The Fray.
Jag hörde i hörlurarna hur melodin började spelas och sjöng nu första meningen.
- *I never knew, I never knew that everything was falling through*
Jag hörde i hörlurarna hur melodin började spelas och sjöng nu första meningen.
- *I never knew, I never knew that everything was falling through*
Jag såg hur Henric började knäppa med fingrarna i refrängen, han såg ut att verkligen gilla det. Jag har en vana att alltid blunda när jag sjunger och när jag öppnar ögonen efter låtens slut är Henric borta, va?
Jag går ut och kollar mig om men ser inte Henric. Men jag hör att några är i hallen så jag springer ut dit.
Jag går ut och kollar mig om men ser inte Henric. Men jag hör att några är i hallen så jag springer ut dit.
- Henric, Var är d....
När jag kollade upp såg jag han stå där, det såg inte ut som honom för han hade växt till sig så. Håret låg annorlunda och hans käkben hade fått en annorlundare form. Jag kollade på hans underbara läppar som var sig lika.
- Justin? Sa jag.
Jag såg hur Justin kollade upp och stod nu också med lika vidöppen mun som jag.
- Melody? Vänta, va? Vad gör du här? Sa Justin och kramade om mig.
- Jag är signerad här, nyligen. Kom hit till Atlanta idag, nyinflyttad igen, samma hus och samma gata. Bor du kvar?
- Föralltid? Ja, jag bor kvar. Men har flyttat bort några kvarter. Var med om inbrott och så.
- Ja, föralltid denna gång. Det funkade inte för pappa i Sverige och jag blev signerad här så det var bäst att bara flytta hit. Sa jag och log nu mot honom.
Han stod nu och granskade mig från topp till tå.
- Wow, du har verkligen växt till dig! Du är jätte vacker, ser även att du tagit modet upp en nivå. Sa han och kollade på mina klackskor.
- Hehe, du vet att jag hatade att gå i klackskor.
- Ja, det var därför jag kollade på dem. Men du är jätte vacker, som du alltid har varit. Sa Justin och log nu mot mig.
Det var som en pinsam tystnad, som egentligen inte var så pinsam. Vi stod och kollade på varandra ett tag och snart kommer Henric ut och avbryter allt.
- Förlåt att jag gick sådär Melody, glömde bort att teét kokade över. Hehe! Men har låten inspelad och .. Hej Justin! Så, ni träffas igen?
- Träffas igen? Vad vet du om Melody och mig egentligen? Frågade Justin och skakade nu Henric's hand som hälsning.
- Ja, Melody berättade lite. Sen har ju du även berättat lite, förut. Fast det var ett tag.
Oj vad pinsamt det vart nu! Jag pratade fortfarande om Justin efter att inte träffat honom på ett och ett halvt år, vilket kanske är anledningen till att min käft är så stor.
- Så, vad gör du här Justin? Frågade jag.
- Jag tänkte bara kolla förbi, hälsa på Henric och trodde aldrig att jag skulle få se dig här, att jag ens skulle få se dig igen trodde jag inte.
Han kollade nu på mig med sina gyllenebruna ögon som bara lös starkare och starkare. Det var som om att han lyste upp hela rummet med hans leénde och sina små smilegropar. Bara av att kolla på honom gjorde mig knäsvag.
- Men, nu när du är tillbaka. Vill du kanske.. ses imorgon? Vi har nog ganska mycket att prata om, rätt så mycket som hänt senaste tiden. Frågade Justin.
- Jo visst, det skulle vara jätte kul! Antar att du inte har samma nummer? Slå in det här. Sa jag och räckte fram min iphone.
När våra händer möttes var det en pirrig känsla som for i magen. Det kändes som om att det var första gången vi träffades, ett helt nytt kapitel, vilket var en helt underbar känsla.
- Här har du! Jag ringer dig imorgon, måste kila vidare nu. Scooter och Usher väntar, vi har en hel del att göra!
Jag gick fram och kramade Justin och kände nu doften av hans goda parfym och hans personliga lukt som han alltid haft. Jag trodde jag hade glömt bort hur han luktade vilket jag definitivt inte hade gjort. När hans armar släppte taget om mig kollade vi på varandra med bara några centimeters avstånd.
- Har aldrig slutat tänka på dig, och du har blivit så himla vacker. Blir alldeles galen av att se dig! Vad var det jag sa, om vi är menade att vara träffas vi igen, vilket vi nu har gjort! Sa Justin och blinkade nu mot mig.
Jag kände att jag blev lite rosig om mina kinder. Jag gav honom en snabb vink innan han försvann ut från dörren. Jag lutade mig nu mot väggen och skrek lite tyst för mig själv. Jag glömde helt bort att Henric stod kvar där och när jag kollade på honom började han skratta lite.
- Haha, ungdomskärlek. Alltid lika underbart att se!
-----------------------------------------------
Vad tycker ni hitills om nutiden? :) Bra eller dåligt?
I THINK ITS GOOD, KOMMENTERA!!!!!!!!
One less lonely girl - chapter 42
novellen är inte slut. Däremot DÅTID är slut. Nu äre dags för nutid, så vi får se hur dem lever år 2011. Allt vi skrivit nu, alla 41 kapitel har varit i dåtid, år 2009! Kan inte vänta till att vi ska skriva och att ni ska läsa nutid.
Hejdå Stockholm och Hej Atlanta
Melody och Justin höll kontakten i runt bara några månader, sedan så bestämde sig båda för att det inte funkade och sa upp kontakten helt. Melody blev modell och satsade på musiken i Sverige, där hon nu blev skickad tillbaka till Atlanta, för att hon blev signad av skivbolaget Island Def Jam Records. Justin fortsatte sitt kändis liv och blev bara kändare och kändare, hade några kärleksproblem angående Selena Gomez och även Jasmine Villegas .. igen. Melody skulle nu flytta tillbaka till samma hus som hon tidigare hade bott i Atlanta. Båda två är nu 17 år, eller Justin fyller det snart och det är nu Januari månad.
-Pappa! Vart är min ipod! Skrek jag så att pappa skulle höra mig.
-Vet inte gumman, kolla under kudden, du brukar ha den där!
Jag kollade under kudden och där låg den, såklart. Jag la den i min handväska och drog sedan ihop dragkedjorna på mina tre resväskor. Jag sa hejdå till mitt rum och bar sedan ner väskorna på neder våningen.
I köket satt Noah och åt på en hembeställd pizza. Jag satte mig mitt emot honom och tog en bit.
-Är du redo för att säga hejdå till Stockholm nu då? Sa jag och kollade på honom.
-Ja, det ska bli skönt och komma tillbaka till Atlanta. Men kommer såklart sakna Marcus och Edvin. Sa han och tog en stor tugga.
-Du skaffar nya vänner, det gör du alltid. Sa jag och log mot honom.
-Kommer du ha tid med mig då? Nu när du fått kontrakt med Island Def Jam Records. Sa han och kollade på mig.
-Noah, du är bland det viktigaste i mitt liv, hur skulle jag kunna glömma dig? Jag gick fram till honom och ruffsade honom i håret och gick sedan upp i mitt tomma rum och bytte om till kläderna jag skulle åka i. Det blev gråa jeans och en mörk grå magtröja.
-Melody! Vi åker nu! Skrek pappa från nedervåningen.
-Jag kommer!
Jag tog en sista blick i spegeln och sprang sedan ner och satte på mig min stora canada goose jacka och mina svarta läder stövlar. Sen bar det av till andra sidan jordklotet.
Vi landade vid tre tiden på eftermidagen dagen efter, det hade tagit oss åtta timmar att flyga från Stokholm till Atlanta. Men när vi landade känndes det som att vara hemma igen. Vi åkte hem till vårat hus som vi hade bott i för 1 och ett halv år sen och allt var precis detsamma.
-Välkommen hem, igen. Sa pappa och la armen om både mig och Noah.
Vi hjälptes åt att bära in all packning och började sedan packa upp. När jag stod och hänge upp mina kläder ringde det på min mobil.
- *Hej det är Melody*
- *Hej, det är Henric här! Tänkte bara säga att du kan komma till studion när du vill. Du har fått adressen så det är bara att åka hit, vi är här! Vi ser fram emot att jobba med dig*
- *Oj, ja men jag kommer på en gång! Kom precis hit till ATL, ska packa upp lite åker sen! Syns snart!*
- *Ja det gör vi, hejdå!*
Henric lät att vara jätte trevlig. Hoppas han kanske är snygg också? Själv har man växt senaste året väldigt mycket. Är hela 171 cm nu! Vilket jag tycker känns riktigt långt till senaste gången jag var här i Atlanta, tror jag bara var runt 165 då, något sånt. Tjänade rätt så mycket pengar i Sverige på mitt modelljobb och även i studion jag jobbade med där nere. Det var tack vare min förra manager jag fick chansen att bli signad av Island def jam records, vilket jag är sjukt glad över!
Jag satte på mig tighta jeans och en kort tröja så att magen syntes lite grann. Även fast det var vinter ville man vara fin. Jag sprang sedan ner och satte på mig min stora vinterkappa.
- Här, glöm inte dina vantar! Det är jätte kallt ute, lycka till nu älskling! Sa pappa och räckte mig vantarna.
- Här, glöm inte dina vantar! Det är jätte kallt ute, lycka till nu älskling! Sa pappa och räckte mig vantarna.
Jag stängde dörren efter mig och tog sedan bussen två stationer där jag fick promenera i runt 10 minuter. Jag kom ihåg förut när jag bodde här att jag alltid gick förbi skivbolaget med meningen för att det var min dröm att få bli signerad där, och nu när jag går här så är jag äntligen påväg dit för att jag ÄR signerad, på riktigt denna gången.
Jag gick in i hallen och där var det jätte stort. Det var som stora CD skivor och album som hängde på väggarna vilket var riktigt coolt att se. Medans jag tog av mig skorna kom det en kille i 20 års åldern ut. Han såg riktigt snygg ut också.
- Hej, det är du som är Melody Knight antar jag? Sa han och sträckte fram sin hand.
- Ja det är det, hej! Sa jag och skakade den.
- Henric Carlson heter jag. Här kom med mig!
Han visade mig runt och berättade om några album och kändisar han arbetat med. När vi kom in till ett jätte stort rum som hade en mörk lila nyans på väggarna kollade jag mig omkring och inredningen kändes bekant på något vis. Jag blev som tom när jag såg bilderna på väggen, det var.. Justin? Vänta, va? Varför är han upphängd här? Jag hängde inte längre med i Henric's snack utan stod bara och kollade på Justin's album tavlor och sen några små foton som hängde lite överallt.
- Jag ser att du fastnat för bilderna, Justin Bieber. Inte så konstigt, alla tjejer som kommer hit gör det.
- Jag vet, jag har en gång i tiden varit hans flickvän.
- Vänta, är det du som är den där Melody? Justin's Melody?
- Justin's Melody? Ehm, jag antar det. Hurså?
- Han var så förkrossad när du hade åkt, han bara satt och skrev och skrev låtar hela tiden. Man fick knappt någon kontakt med honom, men ett bra jobb gjorde han trots allt!
- Hej, det är du som är Melody Knight antar jag? Sa han och sträckte fram sin hand.
- Ja det är det, hej! Sa jag och skakade den.
- Henric Carlson heter jag. Här kom med mig!
Han visade mig runt och berättade om några album och kändisar han arbetat med. När vi kom in till ett jätte stort rum som hade en mörk lila nyans på väggarna kollade jag mig omkring och inredningen kändes bekant på något vis. Jag blev som tom när jag såg bilderna på väggen, det var.. Justin? Vänta, va? Varför är han upphängd här? Jag hängde inte längre med i Henric's snack utan stod bara och kollade på Justin's album tavlor och sen några små foton som hängde lite överallt.
- Jag ser att du fastnat för bilderna, Justin Bieber. Inte så konstigt, alla tjejer som kommer hit gör det.
- Jag vet, jag har en gång i tiden varit hans flickvän.
- Vänta, är det du som är den där Melody? Justin's Melody?
- Justin's Melody? Ehm, jag antar det. Hurså?
- Han var så förkrossad när du hade åkt, han bara satt och skrev och skrev låtar hela tiden. Man fick knappt någon kontakt med honom, men ett bra jobb gjorde han trots allt!
Jag svarade inte utan log osäkert och kollade sen ner i marken. Vilket sammanträffande att vi nu är signerade på samma skivbolag. Klumpen försvann inte och jag kunde inte sluta le när jag såg bilderna på honom, det här kanske var ödet. Det kanske nu var som Justin sa för ett och ett halvt år sen: Ifall vi är menade att vara, så träffas vi igen. Och just nu är det allt jag vill göra, jag vill träffa honom och bevisa att vi är menade att vara. Trots året som har gått har jag fortfarande kvar samma känslor för honom, vilket jag trodde jag aldrig skulle ha. Men dem försvann aldrig, min bieberfever var kvar och är det fortfarande.
-------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA! VAD TYCKER NI?
One less lonely girl - chapter 41
-Hur är det älskling?
-Inge bra.. Det känns bara så fel allting. Tänk om något händer under tiden vi är borta, tänk om allt skiter sig!
-Nej Melody! Säg inte så, det får mig bara att må ännu sämre! Det kommer funka, vi måste bara ha viljan och styrkan att kämpa för det! Jag älskar dig, så otroligt mycket, kan du förstå det!
Jag satte mig upp och kramade hans bara överkropp.
-Jag älskar dig med.
Vi la oss ner och somnade tätt intill varandra.
När vi kysstes var det verkligen känslan av att det var sista kyssen, även fast jag inte ville känna det, så var det exakt så jag kände. Jag kände smaken av tårar och snart släppte vi taget om varandra.
Jag hörde hur Justin skrek något och sen försvann han i folkmassan. När jag kom fram till Pappa la han armen om mig och sa att vi snart skulle ses igen förmodligen. Jag ville tro på hans ord, men det hade jag verkligen svårt för. Jag torkade mina sista tårar och satte nu i mina ipod hörlurar. Jag satte på 'Here without you' för det var exakt så jag kände just nu.
När jag skulle ta upp mobilen kände jag hur jag hittade något i min ficka, det var ett foto. Fotot som jag och Justin tog förra veckan i en automat i Centrum. När jag såg hur jag satt i hans knä med armarna om honom och hur lyckliga vi såg ut att vara på fotot kunde jag inte hjälpa att tårarna bara forsade.
När vi ska gå på flyget hör jag hur en bekant röst skriker mitt namn. Jag vänder mig om och ser Justin stå där vid säkerhetsvakterna som höll fast honom, för han fick inte komma ombord. Jag släppte mitt handbagage och sprang iväg fort. Säkerhetsvakterna släppte Justin i sista sekund och jag hoppade nu upp i hans varma famn.
-Inge bra.. Det känns bara så fel allting. Tänk om något händer under tiden vi är borta, tänk om allt skiter sig!
-Nej Melody! Säg inte så, det får mig bara att må ännu sämre! Det kommer funka, vi måste bara ha viljan och styrkan att kämpa för det! Jag älskar dig, så otroligt mycket, kan du förstå det!
Jag satte mig upp och kramade hans bara överkropp.
-Jag älskar dig med.
Vi la oss ner och somnade tätt intill varandra.
Alarmet ringde på fem tiden som jag hade ställt. Jag vände mig om för att kolla på hans vackra ansikte. Han var så söt när han sov. Jag satte alarmet tio minuter fram så jag bara kunde ligga och kolla på honom. När jag väl granskade hans ansikte såg jag att det var som en torr rand på hans kind. Jag kände lite löst och förstod på en gång att det var tårar från inatt som torkat. Jag låg och kollade på honom och kysste sedan hans varma avslappnade läppar. Jag märkte hur han slumrade till och snart öppnade han ögonen sakta.
- Godmorgon älskling. Vi måste gå upp nu, jag vill inte. Du anar inte hur dåligt jag mår, klumpen försvinner inte. Du måste följa med mig till flygplatsen, vinka mig hejdå.. Sa jag och lutade mig nu med min kropp mot hans bröst.
- Godmorgon! Såklart jag följer med dig, men som sagt. Det är inte sista gången vi ses. Ifall vi är menade att vara träffas vi igen, eller hur?
- Det är sant, jag trodde att enda sen första gången vi såg varandra på det här viset att det skulle vara vi föralltid
och nu ska jävla Sverige hindra mig från att fortsätta uppleva den här lyckan, lyckan med dig.
Justin svarade inte utan tog ett löst grepp om min hals och kysste mig på pannan. Han lutade sedan sitt huvud mot mitt och sa:
- Som jag sa tidigare, ifall vi är menade så kommer vi ses igen? Vi håller kontaken baby.
- Godmorgon älskling. Vi måste gå upp nu, jag vill inte. Du anar inte hur dåligt jag mår, klumpen försvinner inte. Du måste följa med mig till flygplatsen, vinka mig hejdå.. Sa jag och lutade mig nu med min kropp mot hans bröst.
- Godmorgon! Såklart jag följer med dig, men som sagt. Det är inte sista gången vi ses. Ifall vi är menade att vara träffas vi igen, eller hur?
- Det är sant, jag trodde att enda sen första gången vi såg varandra på det här viset att det skulle vara vi föralltid
och nu ska jävla Sverige hindra mig från att fortsätta uppleva den här lyckan, lyckan med dig.
Justin svarade inte utan tog ett löst grepp om min hals och kysste mig på pannan. Han lutade sedan sitt huvud mot mitt och sa:
- Som jag sa tidigare, ifall vi är menade så kommer vi ses igen? Vi håller kontaken baby.
- Älskar dig!
- Jag älskar dig också!
- Jag älskar dig också!
Snart så ringde alarmet igen och det var dags att gå upp. Efter att ha ätit var det dags att säga hejdå till huset och ta ner resväskan till taxin.
Jag gick in i varje rum och sa hejdå. Sedan tutade taxin och vi la in våra resväskor i baksätet. Klumpen blev bara större och större. När taxin väl började åka satte jag handen mot glasrutan och viskade tyst för mig själv: *Det är inte hejdå, utan vi ses snart!*
Jag gick in i varje rum och sa hejdå. Sedan tutade taxin och vi la in våra resväskor i baksätet. Klumpen blev bara större och större. När taxin väl började åka satte jag handen mot glasrutan och viskade tyst för mig själv: *Det är inte hejdå, utan vi ses snart!*
Justin höll nu om min hand och jag låg lutad mot hans axel. När vi väl var på flygplatsen ville jag inte gå ur taxin. Pappa fick tvinga ut mig och nu gick jag och justin hand i hand in till väntesalen.
- Vänta här, ska bara hämta våra biljetter, jag tar din väska Melody och checkar in den.
- Gör du det pappa, vi sitter här! Noah, du får gå med pappa. Jag kommer snart! Ska bara säga.. hejdå.
- Vänta här, ska bara hämta våra biljetter, jag tar din väska Melody och checkar in den.
- Gör du det pappa, vi sitter här! Noah, du får gå med pappa. Jag kommer snart! Ska bara säga.. hejdå.
Here without you - 3 doors down (lyssna samtidigt)
Det gjorde ont att säga det där sista ordet, ordet som jag hatade som mest just nu. Hejdå.
Det gjorde ont att säga det där sista ordet, ordet som jag hatade som mest just nu. Hejdå.
Jag satt nu i Justin's knä och ville bara att tiden skulle stanna. Jag höll om honom runt hans nacke och satt och pussade han lätt på kinden ett antal gånger och snart så vred han sitt huvud mot mitt och våra läppar möttes.
Snart hör jag hur Noah skriker mitt namn och när jag kollade upp stod både Pappa och Noah och vinkade till mig. Jag förstod att det var nu jag skulle gå. Jag reste mig upp ur Justins knä och höll nu i båda hans händer. Han reste sig upp och omfamnade min midja och lyfte mig lätt upp från marken.
- NU MELODY, Vi måste ombord snart! Skrek pappa.
- VÄNTA, låt mig få säga hejdå! Skrek jag.
Jag kollade nu in i Justins ögon, han var alldeles tårögd, lika så jag. När han kramade om mig och la sitt huvud mot min axel kände jag hur hans tårar sakta rann nerför mitt bröst. Vi båda grät nu, det gjorde så ont. Jag tog hans huvud mellan mina händer och riktade det upp mot mitt ansikte så vi stod och kollade på varandra. Jag fick inte ur mig några ord, vilket Justin inte heller fick. Vi kramades och sen var det dags för sista kyssen.
- VÄNTA, låt mig få säga hejdå! Skrek jag.
Jag kollade nu in i Justins ögon, han var alldeles tårögd, lika så jag. När han kramade om mig och la sitt huvud mot min axel kände jag hur hans tårar sakta rann nerför mitt bröst. Vi båda grät nu, det gjorde så ont. Jag tog hans huvud mellan mina händer och riktade det upp mot mitt ansikte så vi stod och kollade på varandra. Jag fick inte ur mig några ord, vilket Justin inte heller fick. Vi kramades och sen var det dags för sista kyssen.
När vi kysstes var det verkligen känslan av att det var sista kyssen, även fast jag inte ville känna det, så var det exakt så jag kände. Jag kände smaken av tårar och snart släppte vi taget om varandra.
- Inte hejdå, utan vi ses snart. Jag älskar dig! Skrek jag gråtandes och vinkade.
Jag hörde hur Justin skrek något och sen försvann han i folkmassan. När jag kom fram till Pappa la han armen om mig och sa att vi snart skulle ses igen förmodligen. Jag ville tro på hans ord, men det hade jag verkligen svårt för. Jag torkade mina sista tårar och satte nu i mina ipod hörlurar. Jag satte på 'Here without you' för det var exakt så jag kände just nu.
När jag skulle ta upp mobilen kände jag hur jag hittade något i min ficka, det var ett foto. Fotot som jag och Justin tog förra veckan i en automat i Centrum. När jag såg hur jag satt i hans knä med armarna om honom och hur lyckliga vi såg ut att vara på fotot kunde jag inte hjälpa att tårarna bara forsade.
- *I'm here without you baby but you're still on my lonely mind, I think about you baby and I dream about you all the time* sjöng jag gråtandes tyst för mig själv.
När vi ska gå på flyget hör jag hur en bekant röst skriker mitt namn. Jag vänder mig om och ser Justin stå där vid säkerhetsvakterna som höll fast honom, för han fick inte komma ombord. Jag släppte mitt handbagage och sprang iväg fort. Säkerhetsvakterna släppte Justin i sista sekund och jag hoppade nu upp i hans varma famn.
- Jag älskar dig, glöm aldrig det! Never say never. Sa Justin och kysste mig tusen gånger om.
Jag svarade inte utan fortsatte kyssa hans läppar som jag bara inte fick nog av.
- Du, ni är jätte gulliga men tyvär måste du gå på nu fröken. Planet väntar på dig. Sa säkerhetsvakten.
Jag gav Justin en sista kyss och våra händer snuddades vid en sista gång innan jag gick iväg.
Jag svarade inte utan fortsatte kyssa hans läppar som jag bara inte fick nog av.
- Du, ni är jätte gulliga men tyvär måste du gå på nu fröken. Planet väntar på dig. Sa säkerhetsvakten.
Jag gav Justin en sista kyss och våra händer snuddades vid en sista gång innan jag gick iväg.
- NEVER SAY NEVER, NEVER SAY NEVER, NEVER SAY NEVER! GLÖM INTE DET MELODY! Hörde jag Justin skrika och sedan gick jag ombord planet, planet som nu skulle flyga bort från ATL, bort från Justin. Föralltid? Hoppas inte..
--------------------------------------------------
:'( Sorgligt! Men snart äre nutid, vi får väl se vad som händer.. dadadadamm!
KOMMENTERA NU, VI VILL HA IDÉER FAST VI REDAN HAR TUSENTALS, MEN SKRIV PÅ! Nej, novellen är inte slut. Däremot DÅTID är slut. Nu äre dags för nutid, så vi får se hur dem lever år 2011. Allt vi skrivit nu, alla 41 kapitel har varit i dåtid, år 2009! Kan inte vänta till att vi ska skriva och att ni ska läsa nutid, sjuuukt bra!
One less lonely girl - chapter 40
-Varför måste du flytta.. Jag vill inte. Sa Justin med ledsen blick.
-Inte jag heller! Jag vill stanna här..Med dig. Sa jag och gosade in mig i hans famn.
-Det är inte rättvisst, varför måste du följa med? Kan du inte bara stanna här med mig, du kan bo här!
-Jag vill, men jag får inte av pappa.
-Jag vet.. Men vi får snacka med varandra varenda dag! Smsa, ringa, skypa och massa mer! Okej?
-Jag lovar.
Jag kysste honom mjukt på läpparna och la mitt huvud mot hans hjärta.
-Inte jag heller! Jag vill stanna här..Med dig. Sa jag och gosade in mig i hans famn.
-Det är inte rättvisst, varför måste du följa med? Kan du inte bara stanna här med mig, du kan bo här!
-Jag vill, men jag får inte av pappa.
-Jag vet.. Men vi får snacka med varandra varenda dag! Smsa, ringa, skypa och massa mer! Okej?
-Jag lovar.
Jag kysste honom mjukt på läpparna och la mitt huvud mot hans hjärta.
Sista dagen var nu här. Inatt skulle jag befinna mig i ett annat land. Ett land där inte Justin befann sig, inte där mina tre bästa tjej kompisar finns eller min bästavän John.
*Justin, kom över. Pappa och Noah är inte hemma! Har sagt hejdå till alla förutom dig och du ska äta middag här. Sen ska bara du och jag vara med varandra, kom så fort du kan! Våran sista kväll*
Jag hade svårt att trycka på skicka men gjorde det tillslut. När jag fick Justins svar där det stod att han skulle skynda sig fick jag ett litet leénde på läpparna. Snart plingade det på dörren och jag sprang fort ner för att öppna. När jag öppnade hann jag inte säga något innan han kysste mig.
- Maten är klar! Sa jag och mumlade samtidigt som han kysste mig.
- Maten kan vänta. Sa Justin och började kyssa mig på halsen.
- Maten är klar! Sa jag och mumlade samtidigt som han kysste mig.
- Maten kan vänta. Sa Justin och började kyssa mig på halsen.
Han bar upp mig i hans famn och gick bakåt så långt det gick. När vi båda lutade mot väggen började han ta av min tröja.
- Här och nu? Frågade jag med ett flin.
- Ja, jag vill ha dig här och nu.
- Men pappa och Noah kommer hem snart, det går inte Justin! Du vet att jag verkligen vill, men dem kommer när som helst! Sa jag och kollade in i hans ögon.
- Här och nu? Frågade jag med ett flin.
- Ja, jag vill ha dig här och nu.
- Men pappa och Noah kommer hem snart, det går inte Justin! Du vet att jag verkligen vill, men dem kommer när som helst! Sa jag och kollade in i hans ögon.
Justin svarade inte utan kollade bara på mig med en förstående blick. Jag la sedan händerna på hans kalla bröst och kysste honom. Efter att ha stått i hallen och myst satte Justin på sig sin tröja och vi gick och satte oss vid matbordet.
- Vad har du lagat frugan min? Sa Justin och log.
- Haha frugan.. Jag har bara lagat något enkelt, spaghetti och köttbullar, för jag vet hur mycket du älskar det!
- Aw, vad gulligt av dig! Är jätte hungrig. Sa Justin och började nu lägga upp pasta åt mig och han.
Vi åt under tystnad och njöt av min lyckade mat. När vi ätit upp satt vi kvar och pratade.
-Våran sista middag.. Sa Justin och kollade ner i sin tallrik.
-Nej Justin! Det är inte vår sista! Den här är bara början för oss. Vi kommer ses igen..Eller hur?
-Ja det klart. Men våran sista på.. ja jag vet inte hur många år. Ett år, tre år eller kanske sju år. Vi vet ingenting..
-Men vi får hoppas på det bästa, inte ens ett år hoppas jag, men vi får se.
Han ställde sig upp och gick fram till mig och omfamnade mig.
-Det kommer bli ett helvete att vakna upp utan dig, inte se ditt leende, höra din vackera röst eller se dig..
Jag kommer bli galen! Sa han och satte sina händer på sitt huvud och drog sig hårt i håret.
Jag tog bort hans händer och la dom på min midja. Jag la mina händer runt hans nacke och sa:
-Jag vet att det kommer bli svårt. Men vi kommer klara det, tillsammans. Vi får göra allt vi kan.
-Never say Never. Sa han och kysste mig.
-Ska du sova här? Vi ska upp tidigt på morgonen, vid typ fem.
-Det srtuntar jag i, vill vakna upp brevid dig en sista gång. Nej förlåt, den sista gången på ett långt tag.
-Okej, jag älskar dig.
-Jag älskar dig med. Sa han och tryckte mig nära hans kropp.
Justin hjälpte mig att packa ner det sista och sedan gjorde vi oss i ordning för kvällen. När vi låg i min säng och kollade på varandra kände jag en stor klump i magen. Justin märkte att någonting var fel så han satte sig upp och frågade:
-Hur är det älskling?
-Inge bra.. Det känns bara så fel allting. Tänk om något händer under tiden vi är borta, tänk om allt skiter sig!
-Nej Melody! Säg inte så, det får mig bara att må ännu sämre! Det kommer funka, vi måste bara ha viljan och styrkan att kämpa för det! Jag älskar dig, så otroligt mycket, kan du förstå det!
Jag satte mig upp och kramade hans bara överkropp.
-Jag älskar dig med.
Vi la oss ner och somnade tätt intill varandra.
------------------------------------------------------------------------------
BYEBYE MELODY! :(
KOMMENTERA!
- Aw, vad gulligt av dig! Är jätte hungrig. Sa Justin och började nu lägga upp pasta åt mig och han.
Vi åt under tystnad och njöt av min lyckade mat. När vi ätit upp satt vi kvar och pratade.
-Våran sista middag.. Sa Justin och kollade ner i sin tallrik.
-Nej Justin! Det är inte vår sista! Den här är bara början för oss. Vi kommer ses igen..Eller hur?
-Ja det klart. Men våran sista på.. ja jag vet inte hur många år. Ett år, tre år eller kanske sju år. Vi vet ingenting..
-Men vi får hoppas på det bästa, inte ens ett år hoppas jag, men vi får se.
Han ställde sig upp och gick fram till mig och omfamnade mig.
-Det kommer bli ett helvete att vakna upp utan dig, inte se ditt leende, höra din vackera röst eller se dig..
Jag kommer bli galen! Sa han och satte sina händer på sitt huvud och drog sig hårt i håret.
Jag tog bort hans händer och la dom på min midja. Jag la mina händer runt hans nacke och sa:
-Jag vet att det kommer bli svårt. Men vi kommer klara det, tillsammans. Vi får göra allt vi kan.
-Never say Never. Sa han och kysste mig.
-Ska du sova här? Vi ska upp tidigt på morgonen, vid typ fem.
-Det srtuntar jag i, vill vakna upp brevid dig en sista gång. Nej förlåt, den sista gången på ett långt tag.
-Okej, jag älskar dig.
-Jag älskar dig med. Sa han och tryckte mig nära hans kropp.
Justin hjälpte mig att packa ner det sista och sedan gjorde vi oss i ordning för kvällen. När vi låg i min säng och kollade på varandra kände jag en stor klump i magen. Justin märkte att någonting var fel så han satte sig upp och frågade:
-Hur är det älskling?
-Inge bra.. Det känns bara så fel allting. Tänk om något händer under tiden vi är borta, tänk om allt skiter sig!
-Nej Melody! Säg inte så, det får mig bara att må ännu sämre! Det kommer funka, vi måste bara ha viljan och styrkan att kämpa för det! Jag älskar dig, så otroligt mycket, kan du förstå det!
Jag satte mig upp och kramade hans bara överkropp.
-Jag älskar dig med.
Vi la oss ner och somnade tätt intill varandra.
------------------------------------------------------------------------------
BYEBYE MELODY! :(
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 39
Han fick mig alltid att smälta lika mycket åt hans fina underbara röst. När låten var slut la jag mig i Justin's famn i sängen, klockan var trots allt halv två på natten.
- Vi försöker lösa det här, never say never. Sa han och pussade mig på pannan.
- Never say never, jag älskar dig! Godnatt.
- Godnatt. Sa han och tog sen ett löst tag om min haka.
Han drog mitt ansikte sakta upp mot hans och jag blev tvungen att sträcka på mig för att nå hans lena och kalla läppar.
Dagen efter började jag packa allting som skulle med till Sverige. Och det var nästan allt. Justin hade gått för han var tvungen att gå på ett möte tillsamans med Usher, men han skulle komma tillbaka senare. Så jag passade på att packa. När jag tog ner Justin Bieber affischerna kände jag hur tårarna började åka ner för min kind. Tänk om det här är slutet? Tänk om jag aldrig träffar Justin igen, eller om han träffar någon annan. Någon bättre..
Jag slog bort tanken och fortsatte att packa. Efterr tre timmars packande fick jag äntligen ett sms från Justin.
*Hej min vackera flicka. Jag är påväg hem nu från mötet, det gick inte så bra eftersom det ända jag tänkte på var på hur jag ska överleva utan dig.. Jag kommer och hämtar upp dig vid halv sju, var fin kläd vi ska göra något roligt. Men vad, det får du se då. Älskar dig. / Din föralltid Justin. *
Nu var klockan halv fyra, så bråttom har jag inte så jag bestämde mig för att åka ut på stan och handla en fin klänning till ikväll. Det tog ungefär en timme, så jag åkte snabbt hem och började fixa mig. Jag hade köpt en vit klänning och ett par svarta klackskor. Jag lockade mitt hår lite lätt och sminkade mig naturligt. Vid halv sju hämtade Justin upp mig och körde mig till en resturang. Vi åt god mat och dansade. När vi satte oss igen sa Justin:
-Vi måste gå, du måste få din överrasking. Sa han och log.
Jag kollade förvånat på honom och följde honom till bilen.
-Jag tror att du kommer tycka det är rätt häftigt. Sa han och kysste mig.
-Ohh, jag vill veta! Sa jag och hoppade upp och ner i bilen.
Vi kom fram till en stor byggnad. Vi gick ut från bilen och gick emot byggnaden.
-Vad gör vi här? Sa jag och kollade mig omkring.
-Du får se. Sa han och log.
Vi gick in och åkte en hiss upp till taket. När jag kom upp fick jag en stor chock.
För mitt på taket stod en stor helikopter!
-Justin!?
-Haha, ja du tror rätt. Vi ska ta en tur med helikopterna.
Jag tappade nästan andan och var tvungen att luta mig mot honom.
-Det är helt otroligt! Sa jag med öppen mun.
-Haha, inget är omöjligt älskling. Kom nu.
Han tog sin arm runt min midja och vi gick tillsammans mot helikoptern. Han hjälpte mig upp och satte sig sedan brevid mig. Killen som skulle kör oss bad oss att sätta på oss örongrejerna som såg ut som stora muffar och spänna fast oss. Vi gjorde som han sa och sen lyfte vi.
Vi åkte sedan över hela ATL och vidare ut över gränserna. Det var helt otroligt, det var mörkt ute och hela staden lysste upp. Jag ville bara sitta där i evigheter. Det var fantastiskt. Jag tog Justins hand i min och kramade om den hårt. Han besvarade min kram och satte sig närmare mig.
När vi landade igen åkte vi hem till mig och myste i min säng.
-Varför måste du flytta.. Jag vill inte. Sa Justin med ledsen blick.
-Inte jag heller! Jag vill stanna här..Med dig. Sa jag och gosade in mig i hans famn.
-Det är inte rättvisst, varför måste du följa med? Kan du inte bara stanna här med mig, du kan bo här!
-Jag vill, men jag får inte av pappa.
-Jag vet.. Men vi får snacka med varandra varenda dag! Smsa, ringa, skypa och massa mer! Okej?
-Jag lovar.
Jag kysste honom mjukt på läpparna och la mitt huvud mot hans hjärta.
------------------------------------------------------------------------------
The end??
KOMMENTERA!
- Never say never, jag älskar dig! Godnatt.
- Godnatt. Sa han och tog sen ett löst tag om min haka.
Han drog mitt ansikte sakta upp mot hans och jag blev tvungen att sträcka på mig för att nå hans lena och kalla läppar.
Dagen efter började jag packa allting som skulle med till Sverige. Och det var nästan allt. Justin hade gått för han var tvungen att gå på ett möte tillsamans med Usher, men han skulle komma tillbaka senare. Så jag passade på att packa. När jag tog ner Justin Bieber affischerna kände jag hur tårarna började åka ner för min kind. Tänk om det här är slutet? Tänk om jag aldrig träffar Justin igen, eller om han träffar någon annan. Någon bättre..
Jag slog bort tanken och fortsatte att packa. Efterr tre timmars packande fick jag äntligen ett sms från Justin.
*Hej min vackera flicka. Jag är påväg hem nu från mötet, det gick inte så bra eftersom det ända jag tänkte på var på hur jag ska överleva utan dig.. Jag kommer och hämtar upp dig vid halv sju, var fin kläd vi ska göra något roligt. Men vad, det får du se då. Älskar dig. / Din föralltid Justin. *
Nu var klockan halv fyra, så bråttom har jag inte så jag bestämde mig för att åka ut på stan och handla en fin klänning till ikväll. Det tog ungefär en timme, så jag åkte snabbt hem och började fixa mig. Jag hade köpt en vit klänning och ett par svarta klackskor. Jag lockade mitt hår lite lätt och sminkade mig naturligt. Vid halv sju hämtade Justin upp mig och körde mig till en resturang. Vi åt god mat och dansade. När vi satte oss igen sa Justin:
-Vi måste gå, du måste få din överrasking. Sa han och log.
Jag kollade förvånat på honom och följde honom till bilen.
-Jag tror att du kommer tycka det är rätt häftigt. Sa han och kysste mig.
-Ohh, jag vill veta! Sa jag och hoppade upp och ner i bilen.
Vi kom fram till en stor byggnad. Vi gick ut från bilen och gick emot byggnaden.
-Vad gör vi här? Sa jag och kollade mig omkring.
-Du får se. Sa han och log.
Vi gick in och åkte en hiss upp till taket. När jag kom upp fick jag en stor chock.
För mitt på taket stod en stor helikopter!
-Justin!?
-Haha, ja du tror rätt. Vi ska ta en tur med helikopterna.
Jag tappade nästan andan och var tvungen att luta mig mot honom.
-Det är helt otroligt! Sa jag med öppen mun.
-Haha, inget är omöjligt älskling. Kom nu.
Han tog sin arm runt min midja och vi gick tillsammans mot helikoptern. Han hjälpte mig upp och satte sig sedan brevid mig. Killen som skulle kör oss bad oss att sätta på oss örongrejerna som såg ut som stora muffar och spänna fast oss. Vi gjorde som han sa och sen lyfte vi.
Vi åkte sedan över hela ATL och vidare ut över gränserna. Det var helt otroligt, det var mörkt ute och hela staden lysste upp. Jag ville bara sitta där i evigheter. Det var fantastiskt. Jag tog Justins hand i min och kramade om den hårt. Han besvarade min kram och satte sig närmare mig.
När vi landade igen åkte vi hem till mig och myste i min säng.
-Varför måste du flytta.. Jag vill inte. Sa Justin med ledsen blick.
-Inte jag heller! Jag vill stanna här..Med dig. Sa jag och gosade in mig i hans famn.
-Det är inte rättvisst, varför måste du följa med? Kan du inte bara stanna här med mig, du kan bo här!
-Jag vill, men jag får inte av pappa.
-Jag vet.. Men vi får snacka med varandra varenda dag! Smsa, ringa, skypa och massa mer! Okej?
-Jag lovar.
Jag kysste honom mjukt på läpparna och la mitt huvud mot hans hjärta.
------------------------------------------------------------------------------
The end??
KOMMENTERA!
update: NEJ det är inte slutet på novellen, men snart är DÅTID slut! :P
One less lonely girl - chapter 38
Jag kramade honom och grät nu i John's famn. Det gjorde så ont att veta att jag skulle lämna honom. Min bästavän. Vi hade verkligen kommit nära varandra igen och nu kommer pappa och förstör allt. Och hur ska jag göra med Justin?
Fan också.. fan!
När Justin kollade upp på mig såg jag att han hade gråtit. Han reste sig sakta upp och la händerna om min midja. Han lutade sin panna mot min.
- Jag älskar dig, du får inte flytta. Lämna mig inte här.
- Jag har inget val Justin, jag måste. Pappa låter mig inte stanna här.
- Här, får jag lov? Sa justin och tog min hand.
Jag tog hans hand och allt var så perfekt. Låten, som nu var våran var så himla fin. Vi stod tätt intill varandra och dansade med låtens takt. Jag kollade in i hans ögon som nu igen vart alldeles blanka. Jag tog hans huvud och drog det mot mig. Jag pussade hans ögon lock lätt och kände smaken av salt, smaken av tårar.
- Förlåt att jag gråter, men jag tänker bara tanken av ett liv utan dig. Vilket jag inte kan föreställa mig.
Precis när jag skulle säga något satte Justin sitt finger på min läpp.
- Sch, säg ingenting. Du kommer bara få mig att gråta mer. Det är bra som det är. Du gråter, jag gråter och här står vi i ditt rum och dansar till våran låt.
Jag kramade honom hårt och kände hur han lyfte mig lätt över marken. Jag kollade på hans läppar och kysste dem sedan. Det ögonblicket var så sorgligt. Det kändes som om att det var våran sista kyss, våran sista kväll tillsammans. Trots att det nästan var våran sista kväll tillsammans hade jag aldrig känt mig så lycklig.
Fan också.. fan!
- Vad ska du säga till Justin? Ni har ju precis blivit som förut igen..
- Jag vill inte ens tänka på att lämna honom, eller att lämna dig. Eller att ens lämna Atlanta. Det är mitt hem.
- Kan du inte stanna kvar då?
- Hos vem då? Dig? Justin? Tror inte det, jag måste flytta med dem, dem är trots allt min familj.
- Jag vill inte ens tänka på att lämna honom, eller att lämna dig. Eller att ens lämna Atlanta. Det är mitt hem.
- Kan du inte stanna kvar då?
- Hos vem då? Dig? Justin? Tror inte det, jag måste flytta med dem, dem är trots allt min familj.
- Jo, det är sant. Men jag vill inte..
- Inte jag heller. Sa jag och torkade nu min sista tår.
Efter att spenderat hela kvällen hos mig gick John hem. Han fick mig verkligen att tänka på annat, men när han väl gick kom känslan tillbaka, den hemska känslan om att jag ska lämna hela ATL, mitt liv, min pojkvän, mina vänner. Jag låg i sängen och kollade upp i taket. Jag kände mig alldeles tom och pappa sa att vi redan lämnar atlanta om bara några dagar. Det gick så fort, jag vill inte flytta, jag vill verkligen inte det. Jag ringde Justin för att be honom komma över, så att jag kan berätta för honom. Bättre sent än aldrig så att jag sista tiden kan umgås med honom så mycket som möjligt.
Jag hade gråten i halsen och när jag hörde hans underbara röst höll det inte.
- Hej älskling. Vad gör du? Det är rätt sent.
- Inte jag heller. Sa jag och torkade nu min sista tår.
Efter att spenderat hela kvällen hos mig gick John hem. Han fick mig verkligen att tänka på annat, men när han väl gick kom känslan tillbaka, den hemska känslan om att jag ska lämna hela ATL, mitt liv, min pojkvän, mina vänner. Jag låg i sängen och kollade upp i taket. Jag kände mig alldeles tom och pappa sa att vi redan lämnar atlanta om bara några dagar. Det gick så fort, jag vill inte flytta, jag vill verkligen inte det. Jag ringde Justin för att be honom komma över, så att jag kan berätta för honom. Bättre sent än aldrig så att jag sista tiden kan umgås med honom så mycket som möjligt.
Jag hade gråten i halsen och när jag hörde hans underbara röst höll det inte.
- Hej älskling. Vad gör du? Det är rätt sent.
- Jag, jag.. jag måste prata med dig. Kom över hit så fort du kan.
- Men du gråter, vad har hänt?
- Kom över så vi kan prata.
- Okej.. jag älskar dig. Sa justin fundersamt.
Jag svarade inte utan la på. Det gjorde för ont att säga 'jag älskar dig' när jag vet att det snart är över. Jag satte på mig mina slitna jeans shorts och sen min stora vita Justin tröja som jag fått av Justin. Jag tvättade bort det sista sminket som runnit och satte på lite foundation under ögonen så jag såg lite smått normal ut iallafall. När det plingade på dörren gick jag ner och öppnade. Där stod han med sin fina svarta cardigan och en vit tröja. Älskar när han låter sina halsband bara hänga sådär lätt över bröstet.
- Men du gråter, vad har hänt?
- Kom över så vi kan prata.
- Okej.. jag älskar dig. Sa justin fundersamt.
Jag svarade inte utan la på. Det gjorde för ont att säga 'jag älskar dig' när jag vet att det snart är över. Jag satte på mig mina slitna jeans shorts och sen min stora vita Justin tröja som jag fått av Justin. Jag tvättade bort det sista sminket som runnit och satte på lite foundation under ögonen så jag såg lite smått normal ut iallafall. När det plingade på dörren gick jag ner och öppnade. Där stod han med sin fina svarta cardigan och en vit tröja. Älskar när han låter sina halsband bara hänga sådär lätt över bröstet.
- Älskling, vad är det? Sa han och klev in.
Han omfamnade mig stort och jag kunde inte sluta gråta. Jag höll armarna om hans nacke och kollade nu in i hans ögon. Jag såg att hans ögon nu vart alldeles blanka och snart såg jag hur en tår sakta rann nerför hans kind. Jag torkade bort den med min tumme men det blev bara fler och fler.
- Varför gråter du för ? Sa jag och grät och skrattade på samma gång.
- Du är ledsen, då är jag ledsen. Vi två är ett. Berätta nu! Sa han och torkade sina tårar.
- Vi går upp på mitt rum, kom. Sa jag och tog hans hand.
Han omfamnade mig stort och jag kunde inte sluta gråta. Jag höll armarna om hans nacke och kollade nu in i hans ögon. Jag såg att hans ögon nu vart alldeles blanka och snart såg jag hur en tår sakta rann nerför hans kind. Jag torkade bort den med min tumme men det blev bara fler och fler.
- Varför gråter du för ? Sa jag och grät och skrattade på samma gång.
- Du är ledsen, då är jag ledsen. Vi två är ett. Berätta nu! Sa han och torkade sina tårar.
- Vi går upp på mitt rum, kom. Sa jag och tog hans hand.
Vi gick upp till mitt rum och nu stod vi där inne helt ensamma, mitt emot varandra och bara kollade på varandra.
- Berätta nu, är det bra eller dåligt?
- Det är inget bra, verkligen inte. Jag vet inte hur jag ska säga det här.
Jag såg hur Justin's min ändrades, han blev verkligen nervös.
- Jag ska flytta Justin.
- Flytta? Vänta, va? Vart då?
- Stockholm, tillbaka till Sverige.
- Vänta, skojar du nu? Sa han och la händerna på sitt huvud.
- Nej, jag skojar inte. Vi flyttar redan nästa vecka.
När Justin satte sig ner på huk på golvet med händerna för ansiktet kunde jag inte låta bli att börja gråta.
- Justin, jag vill inte, du fattar inte. Jag mår så jävla dåligt. Jag vill inte flytta, inte ifrån dig.
- Det är inget bra, verkligen inte. Jag vet inte hur jag ska säga det här.
Jag såg hur Justin's min ändrades, han blev verkligen nervös.
- Jag ska flytta Justin.
- Flytta? Vänta, va? Vart då?
- Stockholm, tillbaka till Sverige.
- Vänta, skojar du nu? Sa han och la händerna på sitt huvud.
- Nej, jag skojar inte. Vi flyttar redan nästa vecka.
När Justin satte sig ner på huk på golvet med händerna för ansiktet kunde jag inte låta bli att börja gråta.
- Justin, jag vill inte, du fattar inte. Jag mår så jävla dåligt. Jag vill inte flytta, inte ifrån dig.
När Justin kollade upp på mig såg jag att han hade gråtit. Han reste sig sakta upp och la händerna om min midja. Han lutade sin panna mot min.
- Jag älskar dig, du får inte flytta. Lämna mig inte här.
- Jag har inget val Justin, jag måste. Pappa låter mig inte stanna här.
- Vi får väl göra det bästa av situationen. Här, kom. Sa han och tog ett konstigt tag om min arm.
- Vad gör du? Frågade jag underligt.
- Vänta, ska bara sätta på radion. Nästa låt som kommer är våran låt, och vi ska dansa till den.
Jag log mot honom och innan han satte på radion så släckte han ner hela rummet och tände sedan mina små hjärtlampor så hela rummet lös i en svag färg av rött. Först sattes en rock låt på och jag kunde inte sluta skratta, det var verkligen en låt man inte kunde dansa eller gråta till.
- Nästa låt är våran, på riktigt! Sa Justin och log mot mig.
Ett litet piano spel börjades på radion och jag kände igen låten på en gång.
- Vad gör du? Frågade jag underligt.
- Vänta, ska bara sätta på radion. Nästa låt som kommer är våran låt, och vi ska dansa till den.
Jag log mot honom och innan han satte på radion så släckte han ner hela rummet och tände sedan mina små hjärtlampor så hela rummet lös i en svag färg av rött. Först sattes en rock låt på och jag kunde inte sluta skratta, det var verkligen en låt man inte kunde dansa eller gråta till.
- Nästa låt är våran, på riktigt! Sa Justin och log mot mig.
Ett litet piano spel börjades på radion och jag kände igen låten på en gång.
A drop in the ocean - Ron pope (lyssna samtidigt)
- Här, får jag lov? Sa justin och tog min hand.
Jag tog hans hand och allt var så perfekt. Låten, som nu var våran var så himla fin. Vi stod tätt intill varandra och dansade med låtens takt. Jag kollade in i hans ögon som nu igen vart alldeles blanka. Jag tog hans huvud och drog det mot mig. Jag pussade hans ögon lock lätt och kände smaken av salt, smaken av tårar.
- Förlåt att jag gråter, men jag tänker bara tanken av ett liv utan dig. Vilket jag inte kan föreställa mig.
Precis när jag skulle säga något satte Justin sitt finger på min läpp.
- Sch, säg ingenting. Du kommer bara få mig att gråta mer. Det är bra som det är. Du gråter, jag gråter och här står vi i ditt rum och dansar till våran låt.
Jag kramade honom hårt och kände hur han lyfte mig lätt över marken. Jag kollade på hans läppar och kysste dem sedan. Det ögonblicket var så sorgligt. Det kändes som om att det var våran sista kyss, våran sista kväll tillsammans. Trots att det nästan var våran sista kväll tillsammans hade jag aldrig känt mig så lycklig.
- *But I'm holding you closer than most, cause you are my heaven* Sjöng Justin för mig.
Han fick mig alltid att smälta lika mycket åt hans fina underbara röst. När låten var slut la jag mig i Justin's famn i sängen, klockan var trots allt halv två på natten.
- Vi försöker lösa det här, never say never. Sa han och pussade mig på pannan.
- Never say never, jag älskar dig! Godnatt.
- Godnatt. Sa han och tog sen ett löst tag om min haka.
Han drog mitt ansikte sakta upp mot hans och jag blev tvungen att sträcka på mig för att nå hans lena och kalla läppar.
- Never say never, jag älskar dig! Godnatt.
- Godnatt. Sa han och tog sen ett löst tag om min haka.
Han drog mitt ansikte sakta upp mot hans och jag blev tvungen att sträcka på mig för att nå hans lena och kalla läppar.
--------------------------------------------
Det visar sig att Melody flyttar trots allt, vad tycker ni om det? KOM IHÅG!!! Det är bara dåtid fortfarande. Vi skriver igen när det är nutid och ni kommer fatta direkt när det är nutid o så :) KOMMENTERAAAAAAA VAD NI TYCKTE OM KAPITLET! Det här kapitlet tjänar mer än 20 kommentarer tycker jag, eller? vi får väl se..
One less lonely girl - chapter 37
- Nej Melody, säg inte förlåt. Jag älskar dig. Du är min andra halva.
Justin kysste mig och hämtade sin telefon för att uppdatera hans twitter. "Förlåt bästa fans för att jag inte uppdaterat. Jag har varit upptagen med min härliga flickvän som jag älskar.. Men vet ni.. Jag älskar er med!"
- Jag vill inte att du ska flytta, fattar du det? Du är den som jag känner bäst här och ja, jag vill inte förlora dig! Bästavänner, eller hur?
Jag klarade inte av att svara utan vände mig och reste mig upp. Han såg att jag grät fortfarande och han torkade mina tårar med hans tröja.
- Här kom hit! Sa han och sträckte ut sina armar.
Jag kramade honom och grät nu i hans famn. Det gjorde så ont att veta att jag skulle lämna honom. Min bästavän. Vi hade verkligen kommit nära varandra igen och nu kommer pappa och förstör allt. Och hur ska jag göra med Justin?
Fan också.. fan!
Justin kysste mig och hämtade sin telefon för att uppdatera hans twitter. "Förlåt bästa fans för att jag inte uppdaterat. Jag har varit upptagen med min härliga flickvän som jag älskar.. Men vet ni.. Jag älskar er med!"
Nu var det skola och Justin hade också skola, fast han var hemskolad men endå. Vi försökte ses så mycket vi hann men läxorna tog nästan all våran tid som vi hade för att kunna vara med varandra. John och jag har blivit bra vänner igen, vi går trots allt i samma klass och umgås nu varje dag. Helt ärligt umgås jag mer med John än vad jag gör med Justin, vilket inte känns bra.
Idag hade vi studiedag, vilket var jätte skönt. Jag och John var hemma hos mig och pappa kom hem ovanligt tidigt vilket jag inte förstod varför.
- Pappa, vad gör du hemma såhär tidigt? Du slutar ju egentligen inte förns halv sex, klockan är bara halv två?
Pappa svarade inte utan stod och log jätte stort, vilket skrämde mig.
- Pappa, ditt leénde is freaking me out! Vad är det?
- Jag har en sak att säga! Jag har blivit befordrad!
- GRATTIS PAPPA! Sa jag och kramade honom.
- Grattis Lucas. Sa John och log mot pappa.
- Men det finns en hake, vi måste flytta tillbaka till Sverige.
Det var som att få en kniv i magen, flytta? Flytta bort från Atlanta? Bort från Justin?
- Vänta, va pappa! Nej, det går inte! Vi kan inte flytta!
- Melody, du vet inte hur mycket det här jobbet betyder för mig! Det är en ny början på min karriär. Jag måste ta det, annars får jag inte behålla det jobbet som jag har nu. Lång historia, orkar inte förklara men.. vi måste flytta!
Idag hade vi studiedag, vilket var jätte skönt. Jag och John var hemma hos mig och pappa kom hem ovanligt tidigt vilket jag inte förstod varför.
- Pappa, vad gör du hemma såhär tidigt? Du slutar ju egentligen inte förns halv sex, klockan är bara halv två?
Pappa svarade inte utan stod och log jätte stort, vilket skrämde mig.
- Pappa, ditt leénde is freaking me out! Vad är det?
- Jag har en sak att säga! Jag har blivit befordrad!
- GRATTIS PAPPA! Sa jag och kramade honom.
- Grattis Lucas. Sa John och log mot pappa.
- Men det finns en hake, vi måste flytta tillbaka till Sverige.
Det var som att få en kniv i magen, flytta? Flytta bort från Atlanta? Bort från Justin?
- Vänta, va pappa! Nej, det går inte! Vi kan inte flytta!
- Melody, du vet inte hur mycket det här jobbet betyder för mig! Det är en ny början på min karriär. Jag måste ta det, annars får jag inte behålla det jobbet som jag har nu. Lång historia, orkar inte förklara men.. vi måste flytta!
Jag kände hur tårarna började rinna och nu stod John och höll om mig.
- Jag vill inte, jag kan inte! JAG SKA INTE FLYTTA! Skrek jag och sprang upp till mitt rum och smällde igen dörren.
Jag slängde mig i sängen och grät. Jag höll nu i kortet på mig och Justin och kramade det hårt i min famn. Jag fick inte ur bilden ur huvudet på Justin och hans fina leénde. Jag grät så högt nu att jag tjöt. Snart öppnades dörren och in kom John. Han satte sig vid sängkanten och la handen på min rygg.
- Jag vill inte, jag kan inte! JAG SKA INTE FLYTTA! Skrek jag och sprang upp till mitt rum och smällde igen dörren.
Jag slängde mig i sängen och grät. Jag höll nu i kortet på mig och Justin och kramade det hårt i min famn. Jag fick inte ur bilden ur huvudet på Justin och hans fina leénde. Jag grät så högt nu att jag tjöt. Snart öppnades dörren och in kom John. Han satte sig vid sängkanten och la handen på min rygg.
- Jag vill inte att du ska flytta, fattar du det? Du är den som jag känner bäst här och ja, jag vill inte förlora dig! Bästavänner, eller hur?
Jag klarade inte av att svara utan vände mig och reste mig upp. Han såg att jag grät fortfarande och han torkade mina tårar med hans tröja.
- Här kom hit! Sa han och sträckte ut sina armar.
Jag kramade honom och grät nu i hans famn. Det gjorde så ont att veta att jag skulle lämna honom. Min bästavän. Vi hade verkligen kommit nära varandra igen och nu kommer pappa och förstör allt. Och hur ska jag göra med Justin?
Fan också.. fan!
-------------------------------------------
NEEEEEEJ!!!!!
KOMMENTERA :D Förlåt för kort kapitel, hehehe! hann inte längre!
KOMMENTERA :D Förlåt för kort kapitel, hehehe! hann inte längre!
One less lonely girl - chapter 36
Han kom fram till mig och satte sig brevid mig. Jag la min hand i hans och kollade sedan in i hans vackra gyllenbruna ögon.
- Du vet att jag älskar dig va? Sa Justin och pussade på min hand.
- Ja det vet jag, och du vet att jag älskar dig va?
Han kollade djupt in i mina ögon och jag såg hur hans huvud närmade sig mitt. Innan han kysste mig bet han sig sådär i läppen som gör att man bara vill kyssa hela honom.
- Ja, det vet jag! Sa han och log.
Både jag och Justin tyckte att festen igår va lyckad, även fast vi kanske inte minns allt. Det vi minns va det trevliga folket som kom och musiken, och att jag och Justin va inne på toaletten i en halvtimme, hehe! Jag och Justin satt och pratade om gårdagen vid middagen när Justin får ett sms, jag frågade om jag fick läsa sms först och det fick jag. Jag tog upp mobilen medan jag log, men léendet försvann snabbt.
- Vad!? Vad står det? sa Justin oroligt.
- VAFAN ÄR DET HÄR? skrek jag och slängde hans telefon på bordet och gick iväg till mitt rum. Justin tog upp mobilen och läste det så högt så jag kunde höra honom.
- *Hej cutie! Tack för igår, kommer aldrig glömma det vi två gjorde igår på toan ;);) puss / sabina*.
Justin gav ifrån sig ett starkt stönande och la sig bredvid mig och pussade mig på kinden, vi bara låg där och tittade på varandra i tio minuter och sa bara "jag älskar dig" några gånger. Justin ställde sig upp och vinkade med sin hand som ett tecken på att jag skulle följa efter. Vi gick in i köket, fortfarande helt nakna och plöstligt utan att jag han reagera lyfte han upp mig och la mig på rygg på bordet och lutade sig över mig.
- Haha Justin, igen? sa jag och var faktiskt nöjd med hans tanke.
- Varför inte? sa han och kysste mig. Vi har ju faktiskt en och en halv timme på oss.
- Du har en poäng! sa jag och satte mig upp och kysste honom passionerat medan han stod upp.
1 timme senare
Justin la sin genomsvettiga hand på min kind och vände mitt ansikte mot hans.
- Det där va fantastiskt!
- Vi gjorde det fan fyra gånger, hahaha! Men jag håller med dig! sa jag och kysste honom.
Vi gick in i dushen och bara stod och kramades, båda var helt slut och äckligt svettiga. Justin lättade lite på kramen och ställde sig bakom mig och kramade om mig, han la sitt ansikte på min axel så jag kunde se hans profil i ögonvrån. Han suckade och öppnade munnen för att prata:
- Jag hoppas du vet att du är den enda för mig och jag kommer aldrig, aldrig släppa taget om dig. Du är den finaste som finns. Första gången jag såg dig, även fast du såg lite, hehe rolig ut, tyckte jag att du va vacker. Man ville bara krama om dig. Min önskan slog in, jag fångade dig.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kände hur tårar började rinna. Men eftersom vi redan stod i duschen syntes det inte. Han pussade min hals, jag vände lite på ansiktet och kysste hans perfekta läppar. Han stod fortfarande bakom mig och höll sina händer runt min mage, jag höll mina händer på hans händer och vi bara stod där och kysstes.
Vi kände oss ganska så klara så vi gick ut i handdukar och precis när vi öppnar badrumsdörren hoppar vi båda till lite eftersom Pattie står där med ena armen på midjan och i den andra handen håller hon upp en använd kondom.
- Mamma lägg av va äckligt ta bort den!!
- Jag vill inte ens veta vad ni gjorde där inne, och jag vill inte veta vad ni gjort under den senaste timmen. Men tyvärr vet jag redan. Jag ringde dig Justin. När du svarade hörde man kvinno- och mansstönanden! Sedan när jag ringer igen, hör jag dig, säga "det där va fantastiskt" Sen, hör jag dig Melody (hon tittade på mig med en mördarblick) "Vi gjorde det fan fyra gånger". Jag la på och åkte direkt hit!
Båda vi två kände oss som två stora idioter.
- Förlåt mamma för att du behövde höra det där. Det var inte meningen. Men vi är ungdomar, älskar varandra och har varit tillsammans jätte länge. Förväntade du dig att vi skulle sitta varje kväll och möggla framför tvn?
- Ingen idé att vara lillgammal Justin. Jag är äcklad. Ni är bara 15 år gamla!
- MAMMA!? Du har alltid varit min förebild. Du hade sex första gången när du va mycket yngre än jag. Du ska inte säga någonting.
- Jag ångrar mig jätte mycket, för hur jag blev. Jag vill inte att att ni ska ångra er. Jag vill inte att ni ska föda barn innan ni blivit tillräckligt gamla för att ta hand om dom. Jag vill aldrig mer höra om det här igen.
- Mamma... började justn och la sin arm runt min midja. Melody är mitt allt. Det är henne jag ska gifta mig med. Jag har inte ångrat en minut av hennes sällskap. Och det kommer jag inte heller.
Nu började jag gråta. Pattie fick också tårar i ögonen och vi båda föll för orden Justin sa.
- Använd kondom. sa hon och försökte dölja hennes tårar och gick ut från huset.
- Justin, förl....
- Nej Melody, säg inte förlåt. Jag älskar dig. Du är min andra halva.
Justin kysste mig och hämtade sin telefon för att uppdatera hans twitter. "Förlåt bästa fans för att jag inte uppdaterat. Jag har varit upptagen med min härliga flickvän som jag älskar.. Men vet ni.. Jag älskar er med!"
- Du vet att jag älskar dig va? Sa Justin och pussade på min hand.
- Ja det vet jag, och du vet att jag älskar dig va?
Han kollade djupt in i mina ögon och jag såg hur hans huvud närmade sig mitt. Innan han kysste mig bet han sig sådär i läppen som gör att man bara vill kyssa hela honom.
- Ja, det vet jag! Sa han och log.
Både jag och Justin tyckte att festen igår va lyckad, även fast vi kanske inte minns allt. Det vi minns va det trevliga folket som kom och musiken, och att jag och Justin va inne på toaletten i en halvtimme, hehe! Jag och Justin satt och pratade om gårdagen vid middagen när Justin får ett sms, jag frågade om jag fick läsa sms först och det fick jag. Jag tog upp mobilen medan jag log, men léendet försvann snabbt.
- Vad!? Vad står det? sa Justin oroligt.
- VAFAN ÄR DET HÄR? skrek jag och slängde hans telefon på bordet och gick iväg till mitt rum. Justin tog upp mobilen och läste det så högt så jag kunde höra honom.
- *Hej cutie! Tack för igår, kommer aldrig glömma det vi två gjorde igår på toan ;);) puss / sabina*.
WHAT? va hon ens här? skrek Justin och sprang in i mitt rum där jag låg i sängen med ansiktet mot kudden.
- Justin hur fan ska jag minnas det? jag minns inte ett jävla skit och det gör inte du heller, eller så låtsas du bara. Fyfan.
- Melody jag svär på allt jag har inte gjort någonting med henne, och jag skulle fan ALDRIG göra dig illa, även om jag va skitpackad skulle jag aldrig göra så! Och jag skulle väl ändå minnas? Jag har inte ens något minne om att jag såg henne någonstans? Jag älskar dig mest i hela världen!
Jag funderade ett ögonblick och försökte minnas om hon faktiskt var här. För Sabina är ju Sabina och hon gör ju allt för att få Justin verkar det som. Hon kanske bara ljuger. Men hur visste hon att jag hade fest? Och varför skulle hon skriva så? Justin avbröt mina tankar och la sig på min rygg i sängen.
- Haha aj Justin du e tung, gå bort.
- Jag går bort bara om du lovar att tro på mig. sa han och höll sin hand i luften ovanför min midja för att visa att han skulle börja kittla mig om jag sa nej.
- Okej fine, vi glömmer det gå bort nu!
Justin satte sig på sidan bredvid mig och flinade. Jag insåg just att han skulle börja kittla mig igen, och jag hade rätt. Jag kunde inte sluta skratta och jag kunde inte slita mig loss från honom.
- Hahahahaha, JUSTIN NEJ! Lägg av, hahahahahahahaha!
- Okej då, haha sötnos! Haha en sak har jag undrat.. Varför har du en stor tavla där det står "I Love Justin Bieber" på? Haha du behöver inte skylta med det raring! Jag vet det redan!
- Det är för att jag blir påmind varje morgon om hur mycket jag älskar dig.
Vi låg bara där och log mot varandra. Efter en minut utan att le började Justin sjunga med sin underbara röst.
- In your eyes, in your eyes i feel love, in your eyes, in your eyes, i am home. Cause we are one.
- Justin! Du vet väl att han som sjunger är svensk?
- Klart jag vet, Danny heter han väl? och du är halv svensk, därför sjöng jag den!
- Haha gulle! Men vet du va, pappa och noah kommer hem om 2 timmar, så om du inte har något emot att ha lite kul så tyst med dig nu!
- Uuuh, haha det låter väldigt bra snygging! sa han och stoppade fingret i munnen för att leka sexig.
Justin kastade sig över mig och började kyssa mig, jag slet av hans gula hoodie och han tog av min. Vi fortsatte att kyssas som galningar och strax knäppte jag upp hans byxor och drog av dom. Mna byxor åkte också av och nu låg vi i underkläder. Jag kände något hårt mot mitt lår och log för mig själv. Justin kröp lite längre upp på mig och kysste mig medan hans ögon var stängda. Jag tog tag i hans hår och tryckte in tungan i hans mun och vi kysstes väldigt vilt, han slutade och sköt försiktigt ner mitt bh-band till armen och pussade på min axel, han gjorde samma sak med den andra. Jag fick hjälpa honom att ta av mig min bh och snart var alla våra kläder borta. Medan justin kysste min mage sträckte jag mig efter en av typ miljoner kondomer i min låda bredvid sängen. Justin tog den och satte på sig den snabbt, innan jag han tänka var den inne och detta höll på i cirka en kvart.
- Justin hur fan ska jag minnas det? jag minns inte ett jävla skit och det gör inte du heller, eller så låtsas du bara. Fyfan.
- Melody jag svär på allt jag har inte gjort någonting med henne, och jag skulle fan ALDRIG göra dig illa, även om jag va skitpackad skulle jag aldrig göra så! Och jag skulle väl ändå minnas? Jag har inte ens något minne om att jag såg henne någonstans? Jag älskar dig mest i hela världen!
Jag funderade ett ögonblick och försökte minnas om hon faktiskt var här. För Sabina är ju Sabina och hon gör ju allt för att få Justin verkar det som. Hon kanske bara ljuger. Men hur visste hon att jag hade fest? Och varför skulle hon skriva så? Justin avbröt mina tankar och la sig på min rygg i sängen.
- Haha aj Justin du e tung, gå bort.
- Jag går bort bara om du lovar att tro på mig. sa han och höll sin hand i luften ovanför min midja för att visa att han skulle börja kittla mig om jag sa nej.
- Okej fine, vi glömmer det gå bort nu!
Justin satte sig på sidan bredvid mig och flinade. Jag insåg just att han skulle börja kittla mig igen, och jag hade rätt. Jag kunde inte sluta skratta och jag kunde inte slita mig loss från honom.
- Hahahahaha, JUSTIN NEJ! Lägg av, hahahahahahahaha!
- Okej då, haha sötnos! Haha en sak har jag undrat.. Varför har du en stor tavla där det står "I Love Justin Bieber" på? Haha du behöver inte skylta med det raring! Jag vet det redan!
- Det är för att jag blir påmind varje morgon om hur mycket jag älskar dig.
Vi låg bara där och log mot varandra. Efter en minut utan att le började Justin sjunga med sin underbara röst.
- In your eyes, in your eyes i feel love, in your eyes, in your eyes, i am home. Cause we are one.
- Justin! Du vet väl att han som sjunger är svensk?
- Klart jag vet, Danny heter han väl? och du är halv svensk, därför sjöng jag den!
- Haha gulle! Men vet du va, pappa och noah kommer hem om 2 timmar, så om du inte har något emot att ha lite kul så tyst med dig nu!
- Uuuh, haha det låter väldigt bra snygging! sa han och stoppade fingret i munnen för att leka sexig.
Justin kastade sig över mig och började kyssa mig, jag slet av hans gula hoodie och han tog av min. Vi fortsatte att kyssas som galningar och strax knäppte jag upp hans byxor och drog av dom. Mna byxor åkte också av och nu låg vi i underkläder. Jag kände något hårt mot mitt lår och log för mig själv. Justin kröp lite längre upp på mig och kysste mig medan hans ögon var stängda. Jag tog tag i hans hår och tryckte in tungan i hans mun och vi kysstes väldigt vilt, han slutade och sköt försiktigt ner mitt bh-band till armen och pussade på min axel, han gjorde samma sak med den andra. Jag fick hjälpa honom att ta av mig min bh och snart var alla våra kläder borta. Medan justin kysste min mage sträckte jag mig efter en av typ miljoner kondomer i min låda bredvid sängen. Justin tog den och satte på sig den snabbt, innan jag han tänka var den inne och detta höll på i cirka en kvart.
Justin gav ifrån sig ett starkt stönande och la sig bredvid mig och pussade mig på kinden, vi bara låg där och tittade på varandra i tio minuter och sa bara "jag älskar dig" några gånger. Justin ställde sig upp och vinkade med sin hand som ett tecken på att jag skulle följa efter. Vi gick in i köket, fortfarande helt nakna och plöstligt utan att jag han reagera lyfte han upp mig och la mig på rygg på bordet och lutade sig över mig.
- Haha Justin, igen? sa jag och var faktiskt nöjd med hans tanke.
- Varför inte? sa han och kysste mig. Vi har ju faktiskt en och en halv timme på oss.
- Du har en poäng! sa jag och satte mig upp och kysste honom passionerat medan han stod upp.
1 timme senare
Justin la sin genomsvettiga hand på min kind och vände mitt ansikte mot hans.
- Det där va fantastiskt!
- Vi gjorde det fan fyra gånger, hahaha! Men jag håller med dig! sa jag och kysste honom.
Vi gick in i dushen och bara stod och kramades, båda var helt slut och äckligt svettiga. Justin lättade lite på kramen och ställde sig bakom mig och kramade om mig, han la sitt ansikte på min axel så jag kunde se hans profil i ögonvrån. Han suckade och öppnade munnen för att prata:
- Jag hoppas du vet att du är den enda för mig och jag kommer aldrig, aldrig släppa taget om dig. Du är den finaste som finns. Första gången jag såg dig, även fast du såg lite, hehe rolig ut, tyckte jag att du va vacker. Man ville bara krama om dig. Min önskan slog in, jag fångade dig.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kände hur tårar började rinna. Men eftersom vi redan stod i duschen syntes det inte. Han pussade min hals, jag vände lite på ansiktet och kysste hans perfekta läppar. Han stod fortfarande bakom mig och höll sina händer runt min mage, jag höll mina händer på hans händer och vi bara stod där och kysstes.
Vi kände oss ganska så klara så vi gick ut i handdukar och precis när vi öppnar badrumsdörren hoppar vi båda till lite eftersom Pattie står där med ena armen på midjan och i den andra handen håller hon upp en använd kondom.
- Mamma lägg av va äckligt ta bort den!!
- Jag vill inte ens veta vad ni gjorde där inne, och jag vill inte veta vad ni gjort under den senaste timmen. Men tyvärr vet jag redan. Jag ringde dig Justin. När du svarade hörde man kvinno- och mansstönanden! Sedan när jag ringer igen, hör jag dig, säga "det där va fantastiskt" Sen, hör jag dig Melody (hon tittade på mig med en mördarblick) "Vi gjorde det fan fyra gånger". Jag la på och åkte direkt hit!
Båda vi två kände oss som två stora idioter.
- Förlåt mamma för att du behövde höra det där. Det var inte meningen. Men vi är ungdomar, älskar varandra och har varit tillsammans jätte länge. Förväntade du dig att vi skulle sitta varje kväll och möggla framför tvn?
- Ingen idé att vara lillgammal Justin. Jag är äcklad. Ni är bara 15 år gamla!
- MAMMA!? Du har alltid varit min förebild. Du hade sex första gången när du va mycket yngre än jag. Du ska inte säga någonting.
- Jag ångrar mig jätte mycket, för hur jag blev. Jag vill inte att att ni ska ångra er. Jag vill inte att ni ska föda barn innan ni blivit tillräckligt gamla för att ta hand om dom. Jag vill aldrig mer höra om det här igen.
- Mamma... började justn och la sin arm runt min midja. Melody är mitt allt. Det är henne jag ska gifta mig med. Jag har inte ångrat en minut av hennes sällskap. Och det kommer jag inte heller.
Nu började jag gråta. Pattie fick också tårar i ögonen och vi båda föll för orden Justin sa.
- Använd kondom. sa hon och försökte dölja hennes tårar och gick ut från huset.
- Justin, förl....
- Nej Melody, säg inte förlåt. Jag älskar dig. Du är min andra halva.
Justin kysste mig och hämtade sin telefon för att uppdatera hans twitter. "Förlåt bästa fans för att jag inte uppdaterat. Jag har varit upptagen med min härliga flickvän som jag älskar.. Men vet ni.. Jag älskar er med!"
-----------------------------------------------------------
Det här kapitlet har min vän Tessi skrivit :) WOHOO!
KOMMENTERA NU! Förlåt för dålig uppdatering, men igår var både jag och Alice på maskerad(ja samma maskerad) Så vi kunde inte uppdatera! :( förlåt!
One less lonely girl - chapter 35
-Pappa, vad gör du här! Du sa att du skulle komma imorgon.
-Vi ville överraska dig, men det var vi som fick överraskning istället.. Sa pappa och granskade huset.
- Förlåt..
Jag höll upp ytterdörren åt dem som var kvar i huset och Katlyn tog med sig påsen med flaskorna och burkarna i.
- Var är Justin? Frågade pappa.
- Han är.. jag vet inte! Ska kolla. Sa jag och sprang upp på övervåningen.
Jag sprang in i alla rum och tillslut sprang jag in till toan, vilket inte var en god syn. Han låg i badkaret och jag såg hur det rann något från hans mun. Jag slog till honom på kinden för att se om han vaknade, vilket han inte gjorde. Jag fick den oroliga känslan i magen som steg sig till halsen.
- Justin, Justin? Sa jag och skakade på honom. Hans huvud bara föll lätt mot badkarskanten och jag förstod då att det var allvarligt, fan!
- PAPPA, PAPPA KOM HIT! Skrek jag med gråten i halsen.
När pappa kom upp var det första han gjorde att ta papper för att torka bort all spya. Han slog lite lätt mot Justin's kinder för att kolla om han vaknade, vilket han inte heller gjorde. Pappa bar upp honom i famnen och gick ner sakta för trappan och la honom i soffan.
När pappa kom upp var det första han gjorde att ta papper för att torka bort all spya. Han slog lite lätt mot Justin's kinder för att kolla om han vaknade, vilket han inte heller gjorde. Pappa bar upp honom i famnen och gick ner sakta för trappan och la honom i soffan.
- Vad har han druckit?
- Vadå druckit vi har int...
- Melody, snälla! Det är viktigt, det är hans liv det handlar om, VAD HAR HAN DRUCKIT? Skrek pappa på mig.
- Okej, okej! Han drack rätt så mycket vodka och en hel del redbull.
- Du vet väl att blandningen är riktigt farlig?
- Jag vet... Sa jag och började nu gråta.
- Jag vet... Sa jag och började nu gråta.
Jag kunde inte stå i rummet när pappa magpumpade honom. När jag hörde hur någon började hosta högt i vardagsrummet sprang jag direkt in. Där satt nu Justin upp i soffan med hinken i famnen.
- Melody! Var är Melody? Sa justin och kollade sig förvirrat omkring.
- Jag är här, förlåt att det blev såhär! Sa jag och sprang fram till honom.
En ny spyomgång kom upp men jag ignorerade det. Jag stod fortfarande och höll om honom bakifrån trots att han spydde.
- Det är bra när du håller om mig som du gör, du lättar på trycket! Förlåt att det blev såhär..
- Det är bra när du håller om mig som du gör, du lättar på trycket! Förlåt att det blev såhär..
- Det är okej, det är inte ditt fel! Sa jag och pussade honom i nacken.
- Tyvär Justin så måste jag ringa till din mamma!
- NEJ PAPPA! Inte till Pattie, hon kommer helt ärligt döda honom!
- NEJ PAPPA! Inte till Pattie, hon kommer helt ärligt döda honom!
- Döda?
- Ja, hon kommer döda mig. Jag får utegångsförbud bara av att vara inne på mobilen för länge på kvällarna, snälla ring inte min mamma? Jag gör vad som helst! Sa Justin och ställde nu ner hinken.
- Jag ringer inte din mamma, men ni får städa upp här fort! Och det här gör du aldrig om igen Melody, hör du det? Sa pappa och kollade strängt på mig.
- Nej, förlåt pappa. Det ska inte hända igen! Sa jag och kollade ner i marken.
Pappa och Noah gick ut på en promenad och medans så städade jag och Justin.
- Jag drack nog lite för mycket igår! Sa Justin och höll i en vodkaflaska.
- Jo, jag märkte det! Gör aldrig om det, inte för mycket men med måtta är okej.
- Jo, jag vet. Förlåt! Ska inte göra om det. Mår så sjukt dåligt, är så jävla bakis just nu.
- Haha ser det, du ser ut som ett jävla drägg! Sa jag och tog hans ansikte mellan mina händer.
Justin släppte nu taget om skräp påsarna och kysste mig. Jag puttade fort bort honom, vilket kändes jätte taskigt.
- Vad är felet? Kollade han och sa ledset till mig.
- Det, det smakar inte gott! Haha förlåt sötnos, men borsta tänderna först sen så..
- Haha, förstår det. Förlåt! Sa Justin och sprang nu upp på övervåningen för att borsta tänderna.
Jag gick ut och slängde påsarna och gick sedan in för att fortsätta dammsuga. Det sög verkligen, men blev tvungen att bli klar tills pappa kom hem. Justin kom snart ner gåendes ifrån trappan med ett jätte stort leénde på läpparna. Han hade duschat och hade handduken runt midjan. Jag märkte hur jag själv bet mig i läppen av att se
hans sexiga överkropp.
- Varför så glad för? Frågade jag.
- Jag, jag känner mig som en helt ny människa! Så FRÄSCH!
- Haha, fy vad gullig du är! Sa jag och kysste honom.
Justin slet av mig tröjan och jag rös av att känna hans kalla överkropp mot min. Vi gick in till badrummet medans jag jag kysste honom på nacken och när jag nafsade till lite hörde jag hur hans stönanden blev högre och högre. Innan vi klev in i duschen klädde vi av oss alla kläder. Medans vi kysstes sattes helt plötsligt duschkranen på och det var Justin som nu höll i duschslangen.
- SLUTA!! Det är as kallt vatten. Sa jag och försökte stänga av vattnet.
Han höll emot och jag kunde inte sluta skratta, jag fick någon sorts panik men endå så var det kul. Jag la armarna om hans nacke och tryckte min bara kropp mot hans. Innan jag skulle kyssa honom hörde jag att det knackade på ytterdörren och jag hoppade ur badkaret fort. Jag satte fort på mig min tröja och mina trosor. Jag torkade sen håret jätte fort med en handduk. Jag kollade på Justin som fortfarande stod där i bara handduk.
- Jag har inget ombyte här inne? Vad gör jag nu?
- Äh, det löser sig! Kom vi går ut nu! Sa jag och öppnade dörren.
Utanför stod pappa med armarna i kors.
- Vad har ni gjort? Säg att ni inte duschat tillsammans för då får Justin inte komma hit mer.
- Pappa, nu är du pinsam! Nej vi har inte duschat tillsammans.
- Varför har du då satt på din tröja bak och fram plus att du är alldeles blöt i håret? Och du har inte heller några byxor på dig? Justins .. outfit vill jag inte ens kommentera. Sa pappa och kollade ner på Justin's handduk.
- Nej vi har inte duschat tillsammans Mr.Knight! Sa Justin och kollade ner i marken.
Pappa kollade bara på Justin, Mr.Knight? Hahahaha!
- Du behöver inte kalla mig för Mr.Knight, kalla mig för Lucas! Sa pappa och log.
Jag visste det, det är något med Justin! Han kan verkligen få alla att bli på bra humör. Pappa gick ut i köket och gjorde mat och Justin och jag gick upp till mitt rum.
När vi kom in i rummet stängde jag dörren efter mig och satte mig på golvet och lutade mig mot min dörr.
- PJUH! Haha, du vet verkligen hur man hanterar sådana situationer!
- Nja, du vet, är man proffs så är man! Haha!
Han kom fram till mig och satte sig brevid mig. Jag la min hand i hans och kollade sedan in i hans vackra gyllenbruna ögon.
- Du vet att jag älskar dig va? Sa Justin och pussade på min hand.
- Ja det vet jag, och du vet att jag älskar dig va?
Han kollade djupt in i mina ögon och jag såg hur hans huvud närmade sig mitt. Innan han kysste mig bet han sig sådär i läppen som gör att man bara vill kyssa hela honom.
- Ja, det vet jag! Sa han och log.
Pappa kollade bara på Justin, Mr.Knight? Hahahaha!
- Du behöver inte kalla mig för Mr.Knight, kalla mig för Lucas! Sa pappa och log.
Jag visste det, det är något med Justin! Han kan verkligen få alla att bli på bra humör. Pappa gick ut i köket och gjorde mat och Justin och jag gick upp till mitt rum.
När vi kom in i rummet stängde jag dörren efter mig och satte mig på golvet och lutade mig mot min dörr.
- PJUH! Haha, du vet verkligen hur man hanterar sådana situationer!
- Nja, du vet, är man proffs så är man! Haha!
Han kom fram till mig och satte sig brevid mig. Jag la min hand i hans och kollade sedan in i hans vackra gyllenbruna ögon.
- Du vet att jag älskar dig va? Sa Justin och pussade på min hand.
- Ja det vet jag, och du vet att jag älskar dig va?
Han kollade djupt in i mina ögon och jag såg hur hans huvud närmade sig mitt. Innan han kysste mig bet han sig sådär i läppen som gör att man bara vill kyssa hela honom.
- Ja, det vet jag! Sa han och log.
--------------------------------------------------------
Förlåt för dålig uppdatering! Men vi har våra anledningar :) PUSS PÅ ER! Tack för att ni stannar trots den kassa uppdateringen.
KOMMENTERAA!!
NEJ DET ÄR INTE NUTID ÄN! vi skriver när det är nutid klart och tydligt! Ni kommer fatta när det är nutid för nu är dem fortfarande bara 15 år.. hahaha!
One less lonely girl - chapter 34
Han tog av mig mina trosor och förde in den sakta. Det var våran andra gång och det gjorde inte alls ont den här gången. Det var mycket bättre och den här gången vart det dubbelt så hett än första.
- WOW, den här sidan vill jag se av dig oftare! Sa Justin och la sig på rygg brevid mig alldeles utmattad.
Vi vaknade vid elva tiden dagen efter av att telefonen ringde.
-Ligg kvar du. Sa jag till Justin och gick till telefonen.
-Hej det är Melody. Sa jag med trött röst.
-Hej gumman, det är pappa. Hur är det?
-Jo det är bra, trött bara. Hur är det själv? och hur är det med Noah?
-Vi mår bra. Du vet att vi kommer om två dagar va? På måndag alltså.
-Ja jag vet, snälla får jag gå och sova nu. Sa jag.
-Gör det, ha det bra så länge.
-Detsamma, hälsa Noah. Puss
-Det ska jag. Puss.
När vi lagt på kastade jag mig i sängen där Justin låg.
-Kom hit. Sa Justin och sträckte ut armarna.
Jag kröp fram till honom och la mig hans famn. Jag la mitt huvud på hans bröst korg och hörde hur hans hjärta slog i jämna slag. Hans kropp värmde mig och jag ville bara ligga kvar där i evigheter. Men när jag hörde hur Justins mage kurrade förstod jag att det var dags att äta.
Jag tog på mig mjukis byxor och ett linne medans Justin tog på sig mjukis byxor och en svart hoodie. Vi gick ner till köket och lagade en stor frukost. När vi satt och åt frågade Justin:
-Vad ska vi göra idag?
-Vet inte, alltså det skulle typ jätte kul att ha fest här eller något, med alla kompisar och så. Sa jag.
-Ja! bra idé. Jag kan fixa dj, dricka och sånt. Men vilka ska komma då? Frågade Justin.
-Jag kan smsa runt lite, vill du bjuda någon?
-Det skulle vara jätte kul om Ryan och Chaz skulle komma. Jag kan höra med dom och flyga hit dem, men jag kan inte lova något.
-Okej, men då sätter vi igång!
Vi åt upp frukosten och medans Justin ringde runt efter dj plockade jag undan frukosten. När jag bäddade sängen kom Justin in i rummet. Jag har fixat dj nu. han kommer runt fem tiden för att installera allt.
-Det blir jätte bra. Sa jag och la mina armar över hans axlar.
Han la sina armar runt min midja och tryckte mig närmare honom. Kan kysste mig mjukt och naffsade sedan mig på halsen. Det kittlades med var samtidigt skönt.
-Jag ska dra till gymmet och träna. Gör det någonting att jag åker i väg i kanske två timmar?
-Tack för att du fråga om jag ville följa med! Men gör du det. Sa jag och log.
-Haha förlåt älskling! Vill du följa med?
-Nej tack, jag stannar nog hemma och fixar inför ikväll. Jag har smsat alla mina vänner om ikväll. Har fått svar av sju personer än så länge. Och alla tackade ja.
-Super! Men jag drar iväg en sväng med Kenny då, men jag ringer dig sen när jah är påväg hem. Åker nog hem innan jag kommer till dig. Måste duscha och fixa mig du vet. Sa han och blinkade.
-Haha, du kan ha på dig vad som helt, du är ändå ur snygg! Sa jag.
-Detsamma! Sa han. - Hejdå älskar dig.
-Älskar dig med. Sa jag.
Vi kysstes och sen gick han. Jag tog en lång dusch och passade på att göra nödvändiga saker, raka benen, hår impakning och så. När jag kom ut ur duschen kollade jag min mobil, jag hade fått svar från elva personer och bara en tackade nej pågrund av att den skulle ha gäster ikväll. Jag valde ut en outfit jag skulle ha under kvällen och det blev en vit klänning tillsammans med ett par klackskor.
Jag fixade i hela huset och efter några timmar var det dags att fixa sig.
Jag fixade håret, sminkade mig och efter en timme ringde mig mobil.
-Hej det är Melody.Sa jag.
-Älskling, det är Justin. Jag glömde ringa, men jag är klar nu. Ska jag komma? Dj:n kommer snart.
-Det är bara att komma över.
- Bra bra, ses snart. Puss
-Puss.
Efter bara några minuter ringde det på dörren, jag sprang ner och öppnade och där stod Justin i jeans, svart kofta och en t-shirt. Jag höll på att dö.
-Sluta vara så snygg! Sa jag och kysste honom.
-Haha! Ska du säga, läckerbit.
- Juste, Ryan och Chaz kunde inte komma! Men nästa helg flyger dem förmodligen ner hit!
- Okej, ska bli kul att träffa dem.
Vi fixade det sista i huset, dj:n kom och snart var festen igång. Det var runt 40 människor i mitt hus och fler skulle tydligen komma. Men vi tog hand om det bra, förutom att alla tjejer var som galna att Justin var där. Men han stod alltid vid min sida med handen runt min midja. Det kändes tryggt och även kul att se alla avundsjuka blickar så fort någon passerade oss.
Plötsligt hörde jag en bekant röst.
-Hej Melody.
När jag vände mig om stod John där. Fan! Justin hade gått iväg och pratat med lite tjejer så jag var helt ensam.
-Hej.. Sa jag drygt.
-Alltså förlåt! Det var verkligen inte meningen att det skulle spåra ur sådär. Man ska verkligen inte skylla på alkoholen utan på sig själv. Så jag gör det, allt var mitt fel och jag ber så hemskt mycket om ursäkt.
-Det är mest Justin du ska säga förlåt till.
-Ja jag vet.. men åh, kan inte du och jag snacka? I ditt rum eller så?
Jag kollade efter Justin och såg hur han stod och dansade framför några tjejer.
*Han bryr sig nog inte om jag försvinner ett tag*. Tänkte jag och visade vägen till mitt rum.
När vi kom in och John stängde dörren så satte vi oss i min säng mitt emot varandra.
-Så, vad vill du prata om? Sa jag.
-Alltså, jag saknar dig.. Jätte mycket. Det vi hade var så bra innan 'han' kom in i bilden.
-Okej Ett: 'han' heter JUSTIN, Två: Det har alltid varit Justin och det kommer alltid vara Justin. Han är one and only.
-Ja.. jag har förstått det, men jag vill att vi ska kunna vara vänner utan att det påverkar erat förhållande.
Jag log mot honom.
-Det värmer att du är så snäll och omtänksam, jag är gärna vän med dig. På ett villkor, säg aldrig bög till Justin igen, för då får du en hårdare smäll än förra gången!. Okej?
-Absolut, förlåt för det med!
Jag böjde mig fram till honom och kramade honom.
-Vänner? Frågade han.
-Haha vänner. Sa jag och log.
-Kom nu så går vi ut och festar! Sa han och hjälpte mig upp från sängen.
Precis när vi kom ut från mitt rum kom Justin. Han kollade misstänktsamt på mig. Jag knuffade John i sidan.
-Åh! Jo, du Justin. Jag vill be om ursäkt för hur jag va mot dig och att jag knuffade dig. Sa han och kollade ner i marken.
-Dude, det är lungt. Förlåt själv för smällen! Sa Justin och skratta.
John började också skratta och dom skakade en sån där så kallad ''broder handskakning''
-Nu festar vi! Sa Justin och vi gick ner till undervåningen där festen var igång.
Dagen efter vaknade jag av att jag låg på något hårt. Jag satte mig upp och märkte att jag hade somnat på golvet brevid min säng. Jag hade bara på mig trosor och Justin's hoodie. Jag ställde mig upp och vinglade till.
-Aj fan! Sa jag högt. Det kändes som om att hela mitt huvud skulle sprängas.
Jag kollade runt på hela övervåningen men hittade bara lite ölburkar. Men när jag kom ner på undervåningen fick jag en stor chock! Allt var kaos, några låg på golvet och sov, det låg ölburkar överallt och massa sånt.
-Fan.. Sa jag för mig själv.
Jag gick runt till alla och väkte dom och sa att dom skulle gå hem, jag började samla ihop ölburkarna som låg på golvet då plötsligt ytterdörren öppnades och in kom pappa och Noah!
-Pappa, vad gör du här! Du sa att du skulle komma imorgon.
Han kollade på mig och sedan runt i huset.
-Vi ville överraska dig, men det var vi som fick överraskning istället.. Sa pappa och granskade huset.
- Förlåt..
-----------------------------------------------------------------------
BAD!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 33
-Säg att du ger dig! Sa han och skratta.
-Aldrig!
-Synd för dig. Sa han och kittlade mig mer.
-Okejokej! Jag ger mig, sluta, jag ger mig.
Han slutade och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kröp ihop i hans famn.
God damn you're beautiful - Chester See
(lyssna samtidigt, det blir fint!)
Jag la händerna om hans nacke och sträckte på mig för att våra läppar skulle nuddas vid. Det kändes som om att all kärlek han hade bara flög över till mig och jag fick nu också känslan i magen, känslan som pirrade och man blev alldeles sprallig och glad. Jag har känt den här känslan förut, en gång men det är inget jag pratar om med någon. Efter kyssen log vi mot varandra och fortsatte kolla på varandra, jag kunde verkligen inte sluta le, han får mig så himla glad. Jag avbröt våran fina stämning med att nämna John.
- Du, jag vill nog prata lite om det här med John..
- Jag vet inte, han känns bara så.. skum. Han är ganska så annorlunda om man säger så. Kanske inte när han är med dig, men vad jag har märkt när jag sett honom.
- Och hur många gånger har du sett honom?
- Ser honom utanför mitt hus ganska så ofta, han bara står där och det blir en väldigt konstig stämning när våra blickar möts, som om att han står där och väntar på mig, eller förstår du vad jag menar?
- Jaha, vad konstigt.. jag visste inte ens att han visste var du bodde. Sa jag med öppen mun.
- Oj, ja, där har vi ett exempel till på att han är lite annorlunda, han som hatar mig så himla mycket står utanför mitt hus i princip varje dag, vilket jag antar att han nu kommer sluta med.
- Ja, du kanske har rätt. Men det är värt att ge honom en ny chans, han ville säkert inte mig något dåligt igår heller. Det blev bara för mycket.. dricka helt enkelt!
-Aldrig!
-Synd för dig. Sa han och kittlade mig mer.
-Okejokej! Jag ger mig, sluta, jag ger mig.
Han slutade och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kröp ihop i hans famn.
God damn you're beautiful - Chester See
(lyssna samtidigt, det blir fint!)
Jag märkte hur Justin kollade ner på mig så jag kunde inte låta bli att kolla upp.
- Vad är det? Frågade jag och bet mig i läppen.
- Jag vet inte, fick bara en underbar känsla i magen nyss som jag tror jag aldrig haft. En bra känsla såklart.
- Justin, det kallas att vara kär sötnos! Hahaha.
- Jag vet, men jag trodde det aldrig skulle kännas såhär bra som det gör just nu, är så lycklig och överdrivet glad! Gud vad tjejig jag låter nu men jag menar det.
- Vad är det? Frågade jag och bet mig i läppen.
- Jag vet inte, fick bara en underbar känsla i magen nyss som jag tror jag aldrig haft. En bra känsla såklart.
- Justin, det kallas att vara kär sötnos! Hahaha.
- Jag vet, men jag trodde det aldrig skulle kännas såhär bra som det gör just nu, är så lycklig och överdrivet glad! Gud vad tjejig jag låter nu men jag menar det.
Jag la händerna om hans nacke och sträckte på mig för att våra läppar skulle nuddas vid. Det kändes som om att all kärlek han hade bara flög över till mig och jag fick nu också känslan i magen, känslan som pirrade och man blev alldeles sprallig och glad. Jag har känt den här känslan förut, en gång men det är inget jag pratar om med någon. Efter kyssen log vi mot varandra och fortsatte kolla på varandra, jag kunde verkligen inte sluta le, han får mig så himla glad. Jag avbröt våran fina stämning med att nämna John.
- Du, jag vill nog prata lite om det här med John..
- Det finns egentligen ingenting att prata om, hatar honom. Men prata på du, vad är det? Frågade Justin.
- Jo, grejen är den att trots att det bara var igår som vi bråkade saknar.. jag honom på något vis. Det är jätte dåligt, jag vet! Men jag är fortfarande hur sur och arg som helst på honom, men han kanske inte ville något illa? Han var trots allt ganska så full, jag tror vi alla tre överreagerade lite.
- Så vad är det du menar med det du vill säga nu?
- Att jag förmodligen tänker förlåta honom, för att han är fortfarande en väldigt bra vän till mig som jag behöver, du vet hur jag är när det gäller bra vänner o så. Väldigt viktigt för mig, vilket John är.
- Jo, grejen är den att trots att det bara var igår som vi bråkade saknar.. jag honom på något vis. Det är jätte dåligt, jag vet! Men jag är fortfarande hur sur och arg som helst på honom, men han kanske inte ville något illa? Han var trots allt ganska så full, jag tror vi alla tre överreagerade lite.
- Så vad är det du menar med det du vill säga nu?
- Att jag förmodligen tänker förlåta honom, för att han är fortfarande en väldigt bra vän till mig som jag behöver, du vet hur jag är när det gäller bra vänner o så. Väldigt viktigt för mig, vilket John är.
- Jo, jag vet hur mycket han betyder men jag vill bara inte att du umgås med fel människor som du sen ångrar att du gjorde, vilket gör att jag inte litar på John men om du gör det så får du umgås med honom och förlåta honom, men det är inget jag skulle gjort.
- Varför då då? Frågade jag drygt.
- Varför då då? Frågade jag drygt.
- Jag vet inte, han känns bara så.. skum. Han är ganska så annorlunda om man säger så. Kanske inte när han är med dig, men vad jag har märkt när jag sett honom.
- Och hur många gånger har du sett honom?
- Ser honom utanför mitt hus ganska så ofta, han bara står där och det blir en väldigt konstig stämning när våra blickar möts, som om att han står där och väntar på mig, eller förstår du vad jag menar?
- Jaha, vad konstigt.. jag visste inte ens att han visste var du bodde. Sa jag med öppen mun.
- Oj, ja, där har vi ett exempel till på att han är lite annorlunda, han som hatar mig så himla mycket står utanför mitt hus i princip varje dag, vilket jag antar att han nu kommer sluta med.
- Ja, du kanske har rätt. Men det är värt att ge honom en ny chans, han ville säkert inte mig något dåligt igår heller. Det blev bara för mycket.. dricka helt enkelt!
- Ja det är sant, man blir ganska så förändrad när man dricker!
Vi slutade prata om John för ett tag och beslutade oss för att göra något riktigt kul innan natten var över, klockan var trots allt halv tolv.
Vi slutade prata om John för ett tag och beslutade oss för att göra något riktigt kul innan natten var över, klockan var trots allt halv tolv.
- Hmm, jag vet vad vi gör! Kan vi inte göra som en livechat? Du vet, på Ustream? Frågade Justin mig.
- Vad är livechat, Ustream? Va?
- Ja, det är när man typ webbar, så att alla kan se en och ställa frågor! Brukar inte ha det så ofta, men haft det några gånger med mina fans, det är jätte kul!
- Jo, okej, du får visa mig!
- Haha det är jätte enkelt, kom! Sa Justin och tog min hand och vi gick tillsammans upp till mitt datarum.
- Vad är livechat, Ustream? Va?
- Ja, det är när man typ webbar, så att alla kan se en och ställa frågor! Brukar inte ha det så ofta, men haft det några gånger med mina fans, det är jätte kul!
- Jo, okej, du får visa mig!
- Haha det är jätte enkelt, kom! Sa Justin och tog min hand och vi gick tillsammans upp till mitt datarum.
Han drog som vanligt ut min stol och sen satte han sig brevid mig och började justera på webben så att den satt perfekt riktade mot oss.
- Så, nu ska jag bara in på min användare och skicka ut länken på facebook, twitter och myspace, om det är okej? Eller vill du verkligen göra det här?
- Ja, ja, ja! Det verkar jätte roligt! Men känner mig jätte risig, måste göra mig i ordning lite. Sa jag och reste mig upp.
Innan jag knappt hann resa mig upp tog Justin tag i min arm.
- Sätt dig, du behöver verkligen inte göra dig i ordning! Du är jätte vacker som du är nu. Ditt hår ligger perfekt, inte för mycket smink, jätte söt outfit och nu när du ler när jag säger det här så blir du ännu vackrare! Så sluta säg att du är risig, för det är du verkligen inte! Sa han och kysste mig.
Han vet verkligen hur han ska få mitt självförtroende på topp.
- Sätt på nu! Är jätte nyfiken.
Justin tryckte på någon knapp som gjorde att vi syntes LIVE i en liten ruta på en hemsida och brevid våran ruta var det en chattruta där det bara kom fler och fler frågor. Det gick så fort så att jag knappt hann läsa en fråga. Visningarna steg från hundra till tusen, sen från tusen till tio tusen sen mer och mer och mer! På bara en timma hade vi över tjugo fem tusen som tittade på oss. Vi hann svara på jätte många frågor och såg väldigt många söta kommentarer om att vi var jätte söta tillsammans. Sen när jag fick frågan som både jag och Justin såg ignorerade jag att jag såg frågan.
- Melody.. jag såg att du såg frågan! Jag ser det på din min, snälla? Gör det nu!
- Va, vilken fråga? Frågade jag fast jag visste att jag hade sett den.
- Den frågan om du kunde sjunga något, jag är inte dum. haha!
- Jo, okej jag såg den, men och? Jag vill inte sjunga..
- Never say never? Kommer du ihåg?
Jag kollade på chatt rutan och såg nu att det bara vällde fram kommentarer där det stod Never Say Never! Jag lutade mig över Justin och viskade till honom:
- Justin, jag vet inte ens vad jag ska sjunga, hjälp mig!
- Sjung bara något, vi alla älskar allt du sjunger!
Jag satt och tänkte ett tag och sen så började jag sjunga på 'The Scientist' med Coldplay.
- Så, nu ska jag bara in på min användare och skicka ut länken på facebook, twitter och myspace, om det är okej? Eller vill du verkligen göra det här?
- Ja, ja, ja! Det verkar jätte roligt! Men känner mig jätte risig, måste göra mig i ordning lite. Sa jag och reste mig upp.
Innan jag knappt hann resa mig upp tog Justin tag i min arm.
- Sätt dig, du behöver verkligen inte göra dig i ordning! Du är jätte vacker som du är nu. Ditt hår ligger perfekt, inte för mycket smink, jätte söt outfit och nu när du ler när jag säger det här så blir du ännu vackrare! Så sluta säg att du är risig, för det är du verkligen inte! Sa han och kysste mig.
Han vet verkligen hur han ska få mitt självförtroende på topp.
- Sätt på nu! Är jätte nyfiken.
Justin tryckte på någon knapp som gjorde att vi syntes LIVE i en liten ruta på en hemsida och brevid våran ruta var det en chattruta där det bara kom fler och fler frågor. Det gick så fort så att jag knappt hann läsa en fråga. Visningarna steg från hundra till tusen, sen från tusen till tio tusen sen mer och mer och mer! På bara en timma hade vi över tjugo fem tusen som tittade på oss. Vi hann svara på jätte många frågor och såg väldigt många söta kommentarer om att vi var jätte söta tillsammans. Sen när jag fick frågan som både jag och Justin såg ignorerade jag att jag såg frågan.
- Melody.. jag såg att du såg frågan! Jag ser det på din min, snälla? Gör det nu!
- Va, vilken fråga? Frågade jag fast jag visste att jag hade sett den.
- Den frågan om du kunde sjunga något, jag är inte dum. haha!
- Jo, okej jag såg den, men och? Jag vill inte sjunga..
- Never say never? Kommer du ihåg?
Jag kollade på chatt rutan och såg nu att det bara vällde fram kommentarer där det stod Never Say Never! Jag lutade mig över Justin och viskade till honom:
- Justin, jag vet inte ens vad jag ska sjunga, hjälp mig!
- Sjung bara något, vi alla älskar allt du sjunger!
Jag satt och tänkte ett tag och sen så började jag sjunga på 'The Scientist' med Coldplay.
Efter att ha sjung en vers och refrängen slutade jag att sjunga och satte händerna i ansiktet. Så snart så tog Justin bort mina händer och kollade in djupt i mina ögon.
- Inget att skämmas för älskling, du är jätte duktig, var glad över din talang istället för att skämmas. Sa han och pussade mig på näsan.
Jag log mot honom och svarade: - Tack, du vet verkligen hur du ska hantera sånna här situationer! Trots att du är min pojkvän är du helt ärligt min förebild, jag älskar dig!
Jag lade händerna på hans huvud och tog ett löst grepp om hans hår och kysste honom. Jag kände hur hans händer la sig på min midja och drog mig tätt intill hans kropp. Det var som om att vi glömde att kameran var på och så snart så ringde min mobil. Jag reste mig snabbt upp och sprang till min munkjacka vid dörren där mobilen låg.
- Hej, det är Melody!
- Hej Melody, tro inte att jag inte hänger med i nutiden men jag vet vad internet är och är inne på chatten. Kanske dags att stänga av kameran snart, det är rätt så sent! Sa pappa argt i andra luren.
- Oj, pappa! trodde du redan somnat, jo men vi ska stänga av nu, hehe! Vi hörs imorgon, godnatt! Sa jag och la på.
- Inget att skämmas för älskling, du är jätte duktig, var glad över din talang istället för att skämmas. Sa han och pussade mig på näsan.
Jag log mot honom och svarade: - Tack, du vet verkligen hur du ska hantera sånna här situationer! Trots att du är min pojkvän är du helt ärligt min förebild, jag älskar dig!
Jag lade händerna på hans huvud och tog ett löst grepp om hans hår och kysste honom. Jag kände hur hans händer la sig på min midja och drog mig tätt intill hans kropp. Det var som om att vi glömde att kameran var på och så snart så ringde min mobil. Jag reste mig snabbt upp och sprang till min munkjacka vid dörren där mobilen låg.
- Hej, det är Melody!
- Hej Melody, tro inte att jag inte hänger med i nutiden men jag vet vad internet är och är inne på chatten. Kanske dags att stänga av kameran snart, det är rätt så sent! Sa pappa argt i andra luren.
- Oj, pappa! trodde du redan somnat, jo men vi ska stänga av nu, hehe! Vi hörs imorgon, godnatt! Sa jag och la på.
Gud så pinsamt, hade pappa sett allt? Aja, han får väl vänja sig. När jag kom tillbaka in i data rummet satt Justin och sjöng för kameran och jag blev bara knäsvag av att höra hans underbara halvhesa röst när han är trött på kvällen, det är då den låter som sexigast.
- Älskling, vi stänger av nu! Vi har suttit här i typ en och en halv timma, det räcker. Kom in och lägg dig inne i pappas rum sen när du stängt av.
Jag gav honom en puss på kinden och sen en slängkyss till webben ut till alla fans på chatten. Jag gick in i mitt rum och öppnade första lådan. Där låg min rosa BH och mina spetsiga rosa trosor. Jag gick in på toan och bytte om fort och sprang sen ut och la mig i pappas säng.
När Justin kom in i rummet släckte han taklampan och tände den lilla lampan på skrivbordet för att få en liten mysig stämning. Innan han satte sig i sängen drog jag sakta av mig täcket. Jag såg hur han stannade till och hans blick följde hur täcket sakta föll ner på golvet. Snart så såg jag hur hans blick fixerade sig över hur jag smått rörde på min kropp.
Jag viftade med mitt finger till honom som ett tecken att han skulle komma och när han väl låg över mig sa jag:
- Tänk vad jag kunde få dig att göra med ett enda finger, undra vad jag kan få dig att göra med hela min kropp.
Han vart alldeles vild och kysste mig mer och mer passionerat. Hans händer lekte sig över min kropp och jag fick inte nog av hans erfarenhet. Jag ville bara ha mer och mer! Jag kände hur han sträckte sig över något på nattduksbordet och förstod att det var en kondom för jag kände hur han sakta satte på sig den.
- Har du något kanadensiskt i dig möjligtvis?
- Haha, va vadå kanadensiskt?
- Ja, du vet.. från Kanada?
- I mig? Nja, det tror jag inte, hurså? Sa jag och kysste honom på halsen.
- Nå, vill du ha det? Något kanadensiskt i dig?
Jag förstod vad han menade och började skratta högt, vilket Justin snart också gjorde.
- Det vet du att jag vill!
Han tog av mig mina trosor och förde in den sakta. Det var våran andra gång och det gjorde inte alls ont den här gången. Det var mycket bättre och den här gången vart det dubbelt så hett än första.
- WOW, den här sidan vill jag se av dig oftare! Sa Justin och la sig på rygg brevid mig alldeles utmattad.
- Älskling, vi stänger av nu! Vi har suttit här i typ en och en halv timma, det räcker. Kom in och lägg dig inne i pappas rum sen när du stängt av.
Jag gav honom en puss på kinden och sen en slängkyss till webben ut till alla fans på chatten. Jag gick in i mitt rum och öppnade första lådan. Där låg min rosa BH och mina spetsiga rosa trosor. Jag gick in på toan och bytte om fort och sprang sen ut och la mig i pappas säng.
När Justin kom in i rummet släckte han taklampan och tände den lilla lampan på skrivbordet för att få en liten mysig stämning. Innan han satte sig i sängen drog jag sakta av mig täcket. Jag såg hur han stannade till och hans blick följde hur täcket sakta föll ner på golvet. Snart så såg jag hur hans blick fixerade sig över hur jag smått rörde på min kropp.
Jag viftade med mitt finger till honom som ett tecken att han skulle komma och när han väl låg över mig sa jag:
- Tänk vad jag kunde få dig att göra med ett enda finger, undra vad jag kan få dig att göra med hela min kropp.
Han vart alldeles vild och kysste mig mer och mer passionerat. Hans händer lekte sig över min kropp och jag fick inte nog av hans erfarenhet. Jag ville bara ha mer och mer! Jag kände hur han sträckte sig över något på nattduksbordet och förstod att det var en kondom för jag kände hur han sakta satte på sig den.
- Har du något kanadensiskt i dig möjligtvis?
- Haha, va vadå kanadensiskt?
- Ja, du vet.. från Kanada?
- I mig? Nja, det tror jag inte, hurså? Sa jag och kysste honom på halsen.
- Nå, vill du ha det? Något kanadensiskt i dig?
Jag förstod vad han menade och började skratta högt, vilket Justin snart också gjorde.
- Det vet du att jag vill!
Han tog av mig mina trosor och förde in den sakta. Det var våran andra gång och det gjorde inte alls ont den här gången. Det var mycket bättre och den här gången vart det dubbelt så hett än första.
- WOW, den här sidan vill jag se av dig oftare! Sa Justin och la sig på rygg brevid mig alldeles utmattad.
---------------------------------------------------------------
Ganska så medel långt kapitel :) Vad tycker ni ? BIEBERGASM i slutet .. hahaha :D
KOMMENTERAAAAAAA OM NI VILL HA MER!!
One less lonely girl - chapter 32
-Vad är det här Justin?
-Du får se, kom!
Justin tog min hand och vi gick tillsammans in i den stora byggnaden.
När vi kom in tappade jag hakan.
-Justin!
-Kom älskling. Sa Justin och tog min hand. Vi fick fram till bordet, han drog ut stolen så att jag kunde sätta mig.
Sen gick han och satte sig mitt emot mig.
-Jag ville göra något större, men det får bli någon annan gång.
-Justin, det här är underbart!
Han log mot mig, det kom in en servetris, vi beställde och fick snart in maten.
-Var det gott? Sa Justin.
-Ja, det var jätte gott, smaka. Jag tog en kött bit med sås på min gaffel och stoppade in den i Justin mun.
-Herregud va gott, här smaka mitt. Jag gapade och tuggade.
-Det var också jätte gott. Sa jag och kysste honom.
När vi ätit klart ställde sig Justin upp och gick fram till mig.
-Får jag lov? Sa han och log. Han sträckte fram hans hand och jag tog den.
-Absolut.
Musiken höjdes och vi började dansa, snart så sattes 'First dance' på. Både jag och Justin sjöng med medans vi dansade i takt med musiken.
-Everybody says that we look cute together. Let's make this a night the two of us remember. Sjöng jag.
-If you just give give the first dance to me. Girl I promise I'll be gentle. Sjöng Justin och log mot mig.
Jag la mitt huvud på hans axel och andades in hans lukt. Det är hos han jag hör hemma, tänkte jag för mig själv.
Vid tio tiden åkte vi hem till mig.
Vi bytte om till mjukis kläder och satte på en film i vardagsrummet. Under filmen fick Justin ett sms, han kollade det och la snabbt undan sin mobil.
-Vem var det? Frågade jag.
-Nä det var ingen.
-Nehe okej. Sa jag och kollade konstigt på honom.
Efter ett tag sa Justin.
-Ska bara gå på toa, kommer snart! Han ställde sig upp och kysste mig.
Han gick iväg och jag såg hur hans mobil låg i soffan. Sanbbt tog jag upp den och kollade senaste meddelandet.
Det var ett bildmeddelande från SABINA! Skojar han med mig?
Jag tryckte upp det och såg en bild på henne när hon lekte sexig i vattnet. Fyfan! Under bilden stod det:
*Nu förstår du kanske vad du missar, men du kan alltid ringa.*
Jag blev så jävla arg! Jag tryckte på ring.
-*Justin, heeeeej, jag visste väl att du skulle ringa så småningom* Sa en ful röst.
-*Nu lyssnar du jävligt noga på mig, du ska inte prata, titta eller ens tänka på honoom. Han är min så hejdå BITCH!*
När jag vände mig om stod Justin där.
-Ja det där var ju noramlt. Sa Justin.
-Smsar du med henne? Frågade jag argt.
-Men snälla Melody..
-Svara, smsar du med henne?
-Nej det gör jag inte! Jag fick det här smset helt plötsligt. Ville inte säga till dig för visste att du skulle bli sur.
-Ja, vad tycker du att jag ska bli? Glad, göra glädjetjut? JIHU min pojkvän pratar med en annan tjej som gillar honom.
-Sluta tramsa nu Melody, jag sa ju att jag inte pratade eller messade med henne! Lita på mig, snälla.
Jag kollade på honom och såg hur han fick fram sina hund ögon. Jag kunde inte hålla mig för skratt så jag sprang bakom soffan och gömde mig. Jag hörde Justins snabba steg komma efter, han slängde sig över mig och började kittla mig. Jag skrek och sprang upp på övervåningen och svängde in i pappas rum och hoppade ner i hans säng. När Justin kom in gömde jag mig under täcket.
-Nu kommer stora stygga Justin, sa han och hoppade på mig igen.
-NEEEJ! Skrek jag full med skratt.
Han satte sig över mig och kittlade mig.
-Säg att du ger dig! Sa han och skratta.
-Aldrig!
-Synd för dig. Sa han och kittlade mig mer.
-Okejokej! Jag ger mig, sluta, jag ger mig.
Han slutade och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kröp ihop i hans famn.
--------------------------------------------------------------------------
Kort kapitel men ni fick tre långa igår! pusss
KOMMETERA!
-Du får se, kom!
Justin tog min hand och vi gick tillsammans in i den stora byggnaden.
När vi kom in tappade jag hakan.
-Justin!
-Kom älskling. Sa Justin och tog min hand. Vi fick fram till bordet, han drog ut stolen så att jag kunde sätta mig.
Sen gick han och satte sig mitt emot mig.
-Jag ville göra något större, men det får bli någon annan gång.
-Justin, det här är underbart!
Han log mot mig, det kom in en servetris, vi beställde och fick snart in maten.
-Var det gott? Sa Justin.
-Ja, det var jätte gott, smaka. Jag tog en kött bit med sås på min gaffel och stoppade in den i Justin mun.
-Herregud va gott, här smaka mitt. Jag gapade och tuggade.
-Det var också jätte gott. Sa jag och kysste honom.
När vi ätit klart ställde sig Justin upp och gick fram till mig.
-Får jag lov? Sa han och log. Han sträckte fram hans hand och jag tog den.
-Absolut.
Musiken höjdes och vi började dansa, snart så sattes 'First dance' på. Både jag och Justin sjöng med medans vi dansade i takt med musiken.
-Everybody says that we look cute together. Let's make this a night the two of us remember. Sjöng jag.
-If you just give give the first dance to me. Girl I promise I'll be gentle. Sjöng Justin och log mot mig.
Jag la mitt huvud på hans axel och andades in hans lukt. Det är hos han jag hör hemma, tänkte jag för mig själv.
Vid tio tiden åkte vi hem till mig.
Vi bytte om till mjukis kläder och satte på en film i vardagsrummet. Under filmen fick Justin ett sms, han kollade det och la snabbt undan sin mobil.
-Vem var det? Frågade jag.
-Nä det var ingen.
-Nehe okej. Sa jag och kollade konstigt på honom.
Efter ett tag sa Justin.
-Ska bara gå på toa, kommer snart! Han ställde sig upp och kysste mig.
Han gick iväg och jag såg hur hans mobil låg i soffan. Sanbbt tog jag upp den och kollade senaste meddelandet.
Det var ett bildmeddelande från SABINA! Skojar han med mig?
Jag tryckte upp det och såg en bild på henne när hon lekte sexig i vattnet. Fyfan! Under bilden stod det:
*Nu förstår du kanske vad du missar, men du kan alltid ringa.*
Jag blev så jävla arg! Jag tryckte på ring.
-*Justin, heeeeej, jag visste väl att du skulle ringa så småningom* Sa en ful röst.
-*Nu lyssnar du jävligt noga på mig, du ska inte prata, titta eller ens tänka på honoom. Han är min så hejdå BITCH!*
När jag vände mig om stod Justin där.
-Ja det där var ju noramlt. Sa Justin.
-Smsar du med henne? Frågade jag argt.
-Men snälla Melody..
-Svara, smsar du med henne?
-Nej det gör jag inte! Jag fick det här smset helt plötsligt. Ville inte säga till dig för visste att du skulle bli sur.
-Ja, vad tycker du att jag ska bli? Glad, göra glädjetjut? JIHU min pojkvän pratar med en annan tjej som gillar honom.
-Sluta tramsa nu Melody, jag sa ju att jag inte pratade eller messade med henne! Lita på mig, snälla.
Jag kollade på honom och såg hur han fick fram sina hund ögon. Jag kunde inte hålla mig för skratt så jag sprang bakom soffan och gömde mig. Jag hörde Justins snabba steg komma efter, han slängde sig över mig och började kittla mig. Jag skrek och sprang upp på övervåningen och svängde in i pappas rum och hoppade ner i hans säng. När Justin kom in gömde jag mig under täcket.
-Nu kommer stora stygga Justin, sa han och hoppade på mig igen.
-NEEEJ! Skrek jag full med skratt.
Han satte sig över mig och kittlade mig.
-Säg att du ger dig! Sa han och skratta.
-Aldrig!
-Synd för dig. Sa han och kittlade mig mer.
-Okejokej! Jag ger mig, sluta, jag ger mig.
Han slutade och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag besvarade kyssen och kröp ihop i hans famn.
--------------------------------------------------------------------------
Kort kapitel men ni fick tre långa igår! pusss
KOMMETERA!
One less lonely girl - chapter 31
Innan jag ens hann reagera gav Justin honom en rak höger och han föll hårt mot golvet.
- Hur gick det? Här, kom så drar vi! Sa Justin och sträckte ut sin hand.
Jag tog tag i den och förns då kände jag smärtan i min rygg, det gjorde riktigt ont.
- Dra åt helvete John! Sa jag och smällde sedan igen ytterdörren.
- Hur gick det? Här, kom så drar vi! Sa Justin och sträckte ut sin hand.
Jag tog tag i den och förns då kände jag smärtan i min rygg, det gjorde riktigt ont.
- Dra åt helvete John! Sa jag och smällde sedan igen ytterdörren.
- Haha, vad skrattar du åt? Sa Justin och log mot mig.
- Smällen du gav honom, så ägd han blev!
- Hahaha, har as ont i handen! Men kul var det, och han förtjänade det. Gick det bra förresten?
- Nja, har ganska så ont i ryggen. Men kom hit, vi tar lite is på. Sa jag och öppnade ytterdörren och sedan gick vi in i köket. Jag gav Justin lite is och sen lite till mig.
-Kan du hjälpa mig? sa jag och vände ryggen emot honom. Han drog sakta ner dragkedjan på min klänning.
-Herregud! Älskling, du är helt röd! Nä nu jävlar han sprang ut genom ytterdörren tillbaka till festen.
-NEJ! JUSTIN!
Han sprang in i villan som hade hade haft fest och letade upp John. Jag var precis bakom honom. Justin sprang fram till honom och knuffade in honom i vägen.
-Din jävel! Du rör inte henne fattar du! John blev jätte rädd och fick tårar i ögonen.
-Justin! Det räcker okej? Du har redan slagit honom en gång. Jag gjorde så att Justin släppte taget om John.
-Kom vi går. Sa jag och tog Justin i handen.
-Ah ta din bög och dra! Skrek John, jag vände mig om och gav honom en örfil.
-AJJJ! Vad gör du!? Är du helt dum i huvudet!
Nu var det Justin som fick slita loss mig från John. Han tog min hand och vi gick tillsammans hem till mig.
Jag märkte hur Justin små fnissa.
-Haha vad skrattar du åt nu då?
-Smällen DU gav honom. Klockrent älskling! Sa han och kramade mig.
-Nä nu börjar jag bli skit trött. Ska du sova här? eller vänta, det var ingen fråga. Du ska sova här. Sa jag och log.
-Haha! Då har jag inget val men det gör jag gärna! Sa han.
Istället för att gå till min säng gick vi till pappas rum. Han har dubbelrum, mycket mysigare med stor säng, även om vi kommer ligga nära varandra.
Vi borstade tänderna och jag tog bort mitt smink.
När jag borstade mitt hår märkte jag hur Justin kollade på mig.
-Haha vad? Sa jag.
-Du är så grymt vacker utan smink. Visst du är alltid vacker men speciellt utan smink.
-Tack älskling! Sa jag och kramade honom.
Vi gick in till pappas rum och la oss tätt intill varandra.
-Anledningen till att jag slog John idag var för att när du skrek blev jag så jävla rädd att han gjorde illa dig. Och det är det västa som skulle kunna hända, att någon gjorde dig illa eller sårade dig. Och när han sen knuffade dig, där gick droppen, jag stod inte ut. Jag var tvungen att göra någonting. Hppas du inte är sur över det..Sa han och kollade på mig.
-Jag blev först rädd, men sen glad. Utan dig kunde vad som helst hända. Jag är tacksam för det Justin och för allt du gör för mig.
-Du ska inte tacka, du är värd det.
Jag kysste honom mjukt, han snurrade runt så att jag låg under honom och så började han kyssa min hals, ner på brösten och sen vidare till min mage.
Han drog av mig Justin tröjan jag hade på mig och jag gjorde det samma på honom. Jag kysste hans mage och jag hörde hur hans andetag blev snabbare.
-Vill du? Sa han och kollade på mig.
-Ja, jag vill ha dig på alla sätt jag kan få dig.
-Det är första gången för mig..Är det de för dig?
-Ja, har sparat mig till den perfekta. Sa jag och kysste honom.
Vi hjälptes åt att ta av varandra kläderna och Justin tog fram en kondom han hade i fickan.
-Haha! Går du alltid runt med en kondom eller?
-Nej..eller..i fall att.. Sa han och kollade blygt på mig.
-Gullunge! Sa jag och pussade honom.
Han satte på sig kondomen. Nu var det dags, min oskuld skulle vara tagen om några sekunder. Men det var med någon jag älskade och någon jag ville göra det med.
-Är du säker? Sa han och kollade på mig.
-Ja, jag är säker. Sa jag.
Sen var den inne. Först gjorde det ont, men det försvann. Sen blev det bara skönt. jag vet inte hur länge vi höll på men minst en timme. Sen var vi båda så utmattade så vi somnade tätt intill varandra.
Dagen efter vaknade vi båda vid elva tiden av att solen lysste in genom fönstret.
-Godmorgon sunshine! Sa Justin.
-Hej babe. Sa jag och sträckte på mig.
Vi satte på oss varsin morgonrock och gick sedan ner och åt frukost.
-Vad ska vi göra idag? Frågade jag Justin.
-Bara ta det lugnt, kanske gå ner på stranden och chilla, sen ikväll tänkte jag att vi skulle göra något lite speciellt.
-Aha, vadå för något?
-Nä, det är en överrasking. Sa Justin och log.
Vi åt lugnt upp våran frukost och gick sedan till stranden, det var mycket folk men vi fick en liten plats mitt bland alla. Det kom fram människor hela tiden som ville ha Justins autograf och han ställde självklart upp.
När klockan närmade sig tre packade vi ihop allting och åkte hem. Justin skulle hem och spendera lite tid med familjen med skulle komma och hämta upp mig vid halv sju. Så jag passade på att plugga.
Det gick fort och bra så när klockan bara var halv fem började jag fixa mig. Jag hoppade in i duschen, tvättade håret, rakade benen och valde sedan kvällen outfit. Det blev en ägg vit klänning med klackskor till.
Justin hämtade mig vid halv sju som vi sa och vi åkte till en byggnad.
-Vad är det här Justin?
-Du får se, kom!
Justin tog min hand och vi gick tillsammans in i den stora byggnaden.
När vi kom in tappade jag hakan.
-Justin!
----------------------------------------------------------------------------------------
Vad är det för något???
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 30
Vi kramades och sen la vi oss ner i sängen. Han la armen om mig och innan jag somnade viskade han.
- Jag är glad att det är vi igen, godnatt! Sa han och pussade mig på pannan.
Jag svarade inte men han visste att jag menade desamma. Sömnen tog över och jag somnade med huvudet mot hans bröst.
----------------------------------------------------------------------
- Jag är glad att det är vi igen, godnatt! Sa han och pussade mig på pannan.
Jag svarade inte men han visste att jag menade desamma. Sömnen tog över och jag somnade med huvudet mot hans bröst.
Nästa morgon när jag skulle lägga armen om Justin var han inte i sängen. När jag går ner på undervåningen står han där vid spisen och det luktar så sjukt gott.
- Hej finaste! Sa jag och omfamnade honom bakifrån och pussade honom i nacken.
- Hej sötnos, ville inte väcka dig, du sov så sött så jag bestämde mig för att göra i ordning lite frukost.
- Det luktar jätte gott, tack så mycket! Sa jag och satte mig vid bordet.
Jag hällde upp två glas juice och ställde sedan fram brödrosten och brödet på bordet. Han kom sen och serverade äggena och bacona i en varsin tallrik, en till mig och en till honom.
När jag började lägga på aggena och bacona på min macka kollade Justin med en förvånande min på mig.
- På macka? Skojar du? Frågade Justin och pekade på min macka.
- Det är jätte gott! Du måste smaka, sen lägger man även på lite ketchup, det blir as gott.
- Ketchup? Haha va? Gud så äckligt, nemen kan prova för din skull.
Justin gjorde desamma som mig och när han sen tog en tugga blev det bara fler och fler tuggor.
- Det var inte så dumt, det var as gott!
- Told you! Sa jag och gav honom en blink.
- Vad ska vi hitta på idag då? Det är lördag.. Frågade Justin.
- Jag vet inte, kanske någon fest eller så?
- Hörde att det var någon fest bara några kvarter här ifrån.
- Jaha den, det är Amanda i min klass som fyller år och jag kan fixa in oss, om du vill? Frågade jag.
- Ja okej, visst. Men jag menar, kommer det inte bli lite konstigt ifall.. jag kommer?
- Haha, se det som om att du är överraskningen, hon blir nog superglad!
- Okej bra! Sa han och log.
- Hej finaste! Sa jag och omfamnade honom bakifrån och pussade honom i nacken.
- Hej sötnos, ville inte väcka dig, du sov så sött så jag bestämde mig för att göra i ordning lite frukost.
- Det luktar jätte gott, tack så mycket! Sa jag och satte mig vid bordet.
Jag hällde upp två glas juice och ställde sedan fram brödrosten och brödet på bordet. Han kom sen och serverade äggena och bacona i en varsin tallrik, en till mig och en till honom.
När jag började lägga på aggena och bacona på min macka kollade Justin med en förvånande min på mig.
- På macka? Skojar du? Frågade Justin och pekade på min macka.
- Det är jätte gott! Du måste smaka, sen lägger man även på lite ketchup, det blir as gott.
- Ketchup? Haha va? Gud så äckligt, nemen kan prova för din skull.
Justin gjorde desamma som mig och när han sen tog en tugga blev det bara fler och fler tuggor.
- Det var inte så dumt, det var as gott!
- Told you! Sa jag och gav honom en blink.
- Vad ska vi hitta på idag då? Det är lördag.. Frågade Justin.
- Jag vet inte, kanske någon fest eller så?
- Hörde att det var någon fest bara några kvarter här ifrån.
- Jaha den, det är Amanda i min klass som fyller år och jag kan fixa in oss, om du vill? Frågade jag.
- Ja okej, visst. Men jag menar, kommer det inte bli lite konstigt ifall.. jag kommer?
- Haha, se det som om att du är överraskningen, hon blir nog superglad!
- Okej bra! Sa han och log.
Vi dukade undan och sen ringde jag direkt till Amanda.
- Hej, är det okej om jag och en kompis kommer idag till din fest?
- Hej, vem är det? Frågade amanda.
- Hej, är det okej om jag och en kompis kommer idag till din fest?
- Hej, vem är det? Frågade amanda.
- Det är Melody!
- Jaha, jo okej visst! Vem är din kompis?
- Det är en överraskning!
- Okej, är han snygg?
- Du, han är sjukt snygg, men han är min! haha!
- Haha okej, men den börjar redan vid halv åtta, det finns dricka och sånt här så ni behöver inte ta med!
- Okej, bra! Vi kommer runt halv åtta då. Puss!
- Puss!
Jag sprang ut i köket där Justin stod och diskade.
- Justin! Vi får komma!
- Okej, brabra! Men jag känner inte för att dricka ikväll, eller jag dricker inte rättare sagt. Men du får om du vill.
- Nja, ett glas räcker nog bara för mig! Sa jag och log.
- Okej, men vad ska vi göra under tiden? Film?
- Jo, det låter bra! Haha, saknar våra filmdagar.
- Jag också, kom! Sa han och tog min hand och gick ut till vardagsrummet.
Vi satte först på MTV för att kolla om det var något kul, vilket det inte var. Så vi satte på filmen 'Never back down' , egentligen gillar jag inte filmer där folk slåss men den här filmen var riktigt riktigt bra!
När klockan närmade sig sex gick jag och Justin upp ur soffan för att göra oss i ordning.
- Jag går hem nu, möter dig utanför vid tjugo över sju. Love you! Sa han och gav mig en kyss innan han gick.
Jag vart alldeles varm och jag hade fortfarande känslan av hans läppar kvar mot mina. Jag sprang upp till mitt rum och ringde pappa fort innan jag sprang in i duschen. Känns så konstigt utan Noah och Pappa hemma men endå lite skönt med ff.
Efter att jag duschat och sminkat mig var det dags för klädval. Jag smsade Amanda och frågade om man skulle vara uppklädd och fick ett snabbt svar att det skulle man vara. Jag kollade runt lite i min ''fest'' garderob och provade lite allt möjligt, ville inte vara alldeles för uppklädd.
- Jaha, jo okej visst! Vem är din kompis?
- Det är en överraskning!
- Okej, är han snygg?
- Du, han är sjukt snygg, men han är min! haha!
- Haha okej, men den börjar redan vid halv åtta, det finns dricka och sånt här så ni behöver inte ta med!
- Okej, bra! Vi kommer runt halv åtta då. Puss!
- Puss!
Jag sprang ut i köket där Justin stod och diskade.
- Justin! Vi får komma!
- Okej, brabra! Men jag känner inte för att dricka ikväll, eller jag dricker inte rättare sagt. Men du får om du vill.
- Nja, ett glas räcker nog bara för mig! Sa jag och log.
- Okej, men vad ska vi göra under tiden? Film?
- Jo, det låter bra! Haha, saknar våra filmdagar.
- Jag också, kom! Sa han och tog min hand och gick ut till vardagsrummet.
Vi satte först på MTV för att kolla om det var något kul, vilket det inte var. Så vi satte på filmen 'Never back down' , egentligen gillar jag inte filmer där folk slåss men den här filmen var riktigt riktigt bra!
När klockan närmade sig sex gick jag och Justin upp ur soffan för att göra oss i ordning.
- Jag går hem nu, möter dig utanför vid tjugo över sju. Love you! Sa han och gav mig en kyss innan han gick.
Jag vart alldeles varm och jag hade fortfarande känslan av hans läppar kvar mot mina. Jag sprang upp till mitt rum och ringde pappa fort innan jag sprang in i duschen. Känns så konstigt utan Noah och Pappa hemma men endå lite skönt med ff.
Efter att jag duschat och sminkat mig var det dags för klädval. Jag smsade Amanda och frågade om man skulle vara uppklädd och fick ett snabbt svar att det skulle man vara. Jag kollade runt lite i min ''fest'' garderob och provade lite allt möjligt, ville inte vara alldeles för uppklädd.
Jag valde en ljus rosa klänning som var lite randig. Till det valde jag två fina rosa armband. Det plingade på dörren och innan jag sprang ner sprayade jag lite Britney Spears parfym för jag vet att Justin älskar den doften.
- Hej älskling! vi måste skynda oss, och du ser helt otrolig ut! Sa han och kramade mig.
- Hej, du ser inte så dum ut du heller! Sa jag och log och låste sen ytterdörren.
Vi gick hand i hand till festen och när Amanda öppnade dörren började hon skrika.
- JUSTIN BIEBER!? SKOJAR DU?
- Hej! Sa Justin och gav henne en kram. - Grattis!
- Ehm, TACK! Tack så jätte mycket. Kom in!
Medans Justin gick upp på toa stod jag och pratade med Amanda.
- Är du tillsammans med Justin Bieber? Varför har du inte sagt något?
- Nja, asså jag ser inte det som en cool grej, han är lika normal som oss andra. Inget mer med det liksom! haha.
- Sant ju, och du har rätt, han är riktigt snygg! Men han är din, och nej, jag rör honom inte. Här, ta ett glas. Sa amanda och räckte mig ett glas.
Det smakade skit men jag drack endå. Medans Amanda minglade vidare såg jag John och precis när jag skulle vända blicken bort möttes våra blickar. Han kom emot mig, och ja, han var riktigt full.
- Hej, gud vad fin du är snygging! Sa han och klängde på mig.
- Hej, hehe tack! Sa jag och försökte få bort honom vilket var omöjligt.
- Vart har du den där jävla Justin då? Sa han och jag kände hur hans saliv bara flög i småstänk mot mitt ansikte.
- Han är på övervåningen, på toa. Sa jag och kollade bort.
- Aha, där ser man! Här kom med mig! Sa han och tog mig i handen.
- Nej, jag vill inte! väntar här på Justin. Sa jag och ryckte ur min hand ur hans.
- Nej, KOM MED MIG! Skrek han och tog tag i min arm hårt och slet i mig.
- SLÄPP MIG! RÖR MIG INTE! skrek jag högt.
Då ser jag hur Justin kommer ner springandes från trappan och tar tag John's arm.
- Släpp henne, och rör du henne en gång till slår jag dig fattar du det? Sa han och stod bara nån centimeter ifrån John's ansikte.
- Oj vad rädd jag blir, vad säger du om det här? Sa John och puttade in mig i väggen.
Innan jag ens hann reagera gav Justin honom en rak höger och han föll hårt mot golvet.
- Hur gick det? Här, kom så drar vi! Sa Justin och sträckte ut sin hand.
Jag tog tag i den och förns då kände jag smärtan i min rygg, det gjorde riktigt ont.
- Dra åt helvete John! Sa jag och smällde sedan igen ytterdörren.
- Hej älskling! vi måste skynda oss, och du ser helt otrolig ut! Sa han och kramade mig.
- Hej, du ser inte så dum ut du heller! Sa jag och log och låste sen ytterdörren.
Vi gick hand i hand till festen och när Amanda öppnade dörren började hon skrika.
- JUSTIN BIEBER!? SKOJAR DU?
- Hej! Sa Justin och gav henne en kram. - Grattis!
- Ehm, TACK! Tack så jätte mycket. Kom in!
Medans Justin gick upp på toa stod jag och pratade med Amanda.
- Är du tillsammans med Justin Bieber? Varför har du inte sagt något?
- Nja, asså jag ser inte det som en cool grej, han är lika normal som oss andra. Inget mer med det liksom! haha.
- Sant ju, och du har rätt, han är riktigt snygg! Men han är din, och nej, jag rör honom inte. Här, ta ett glas. Sa amanda och räckte mig ett glas.
Det smakade skit men jag drack endå. Medans Amanda minglade vidare såg jag John och precis när jag skulle vända blicken bort möttes våra blickar. Han kom emot mig, och ja, han var riktigt full.
- Hej, gud vad fin du är snygging! Sa han och klängde på mig.
- Hej, hehe tack! Sa jag och försökte få bort honom vilket var omöjligt.
- Vart har du den där jävla Justin då? Sa han och jag kände hur hans saliv bara flög i småstänk mot mitt ansikte.
- Han är på övervåningen, på toa. Sa jag och kollade bort.
- Aha, där ser man! Här kom med mig! Sa han och tog mig i handen.
- Nej, jag vill inte! väntar här på Justin. Sa jag och ryckte ur min hand ur hans.
- Nej, KOM MED MIG! Skrek han och tog tag i min arm hårt och slet i mig.
- SLÄPP MIG! RÖR MIG INTE! skrek jag högt.
Då ser jag hur Justin kommer ner springandes från trappan och tar tag John's arm.
- Släpp henne, och rör du henne en gång till slår jag dig fattar du det? Sa han och stod bara nån centimeter ifrån John's ansikte.
- Oj vad rädd jag blir, vad säger du om det här? Sa John och puttade in mig i väggen.
Innan jag ens hann reagera gav Justin honom en rak höger och han föll hårt mot golvet.
- Hur gick det? Här, kom så drar vi! Sa Justin och sträckte ut sin hand.
Jag tog tag i den och förns då kände jag smärtan i min rygg, det gjorde riktigt ont.
- Dra åt helvete John! Sa jag och smällde sedan igen ytterdörren.
----------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!!!!!!!!!! Var det rätt åt John? OH YES!
Gilla oss på facebook!
Tryck på bilden eller gå in här --> http://www.facebook.com/pages/bieberdreambloggse/115717678494981
One less lonely girl - chapter 29
- Lämna mig inte! Jag älskar dig, det var ett misstag, han var ett tidsfördriv för att komma över dig! Och jag vet själv och det har jag vetat sen första början att jag aldrig kommer att kunna göra. Sa jag och försökte stanna honom.
Han ignorerade mig och fortsatte gå till bilen. Trots att jag ställde mig framför fortsatte han åka och tutade bara till mig. När jag såg bilen försvinna i korsningen la jag mig ner på gatan med ansiktet mot asfallten. Jag känner hur någon petar på mig och när jag vänder mig om står John där.
- Jag antar att vi har en hel del att prata om, kom hit. Sa han och hjälpte mig att resa mig upp.
------------------------------------------------------------------------------------
PUSS!
KOMMENTERA!
Vad tycker ni mer ska hända i novellen? Förslag?
Han ignorerade mig och fortsatte gå till bilen. Trots att jag ställde mig framför fortsatte han åka och tutade bara till mig. När jag såg bilen försvinna i korsningen la jag mig ner på gatan med ansiktet mot asfallten. Jag känner hur någon petar på mig och när jag vänder mig om står John där.
- Jag antar att vi har en hel del att prata om, kom hit. Sa han och hjälpte mig att resa mig upp.
När vi satte oss i soffan satt John och kollade på mig men jag ignorerade det. Jag satt med händerna för ansiktet och bara grät.
- Melody, nu får du berätta vad som händer för det här är så förvirrande, Justin Bieber!?
Jag tog ett djupt andetag och berättade sen hela historien om mig och Justin. Jag berättade inte allt i detalj men bara så att han skulle förstå..
- Så du menar att du var tillsammans med Justin, Justin Bieber!?
- Ja..
- FETT COOLT JU!
- Va?
- Ja, det är jätte coolt ju!
- Och det är bara så du reagerar? Inte typ: Åh, hon sa ingenting till mig om att hon var tillsammans med Justin när hon höll på med mig o blablabla.
- Mjo, men jag visste inget och nu orkar jag inte bry mig om the past om du förstår vad jag menar.
- Jaha, okej.. sa jag.
- Men vad händer nu? Du gillar honom fortfarande?
- Gillar? Jag ÄLSKAR honom fortfarande. Jag vet, jag borde inte hålla på som jag gör och ge dig fel signaler men.. jag kan inte kontrollera mina känslor. Jag trodde att jag hade kommit över honom och när han väl dyker upp här utanför min dörr oförberett så kommer alla känslor bara tillbaka.
- Så, du har gjort ditt val?
- Det har aldrig funnits ett val, förlåt John.
- Nej, men jag förstår. Hmm.. Justin Bieber alltså, har ni gjort det?
- Gjort vadå? Va? Sa jag och började le.
- Haha du är ju fan dum! Nemen skit it, det var inget.
- Haha okej, men så det är lugnt mellan oss? Jag menar, jag gillar dig verkligen jätte mycket, mer än vän! Men han tar en större plats i mitt liv om man säger så. Jag älskar honom verkligen!
- Jo, det är väl lugnt. Såklart blir man lite ledsen, du är så sjukt fin och snäll, aldrig känt såhär för en tjej men det var underbart så länge det varade. Sa han och kramade mig.
Jag svarade inte utan kramade om honom.
- Ska du inte springa? Han åker väl förmodligen snart tillbaka till Europa ju? Sa John och log.
- FAN OCKSÅ! Skrek jag och sprang ut i hallen för att sätta på mig skorna.
Jag sprang in i vardagsrummet fort innan jag skulle springa iväg.
- Förresten, tack John! Glöm inte att låsa efter mig, kommer tillbaka snart. Sa jag och åkte till ATL's flygplats.
- Melody, nu får du berätta vad som händer för det här är så förvirrande, Justin Bieber!?
Jag tog ett djupt andetag och berättade sen hela historien om mig och Justin. Jag berättade inte allt i detalj men bara så att han skulle förstå..
- Så du menar att du var tillsammans med Justin, Justin Bieber!?
- Ja..
- FETT COOLT JU!
- Va?
- Ja, det är jätte coolt ju!
- Och det är bara så du reagerar? Inte typ: Åh, hon sa ingenting till mig om att hon var tillsammans med Justin när hon höll på med mig o blablabla.
- Mjo, men jag visste inget och nu orkar jag inte bry mig om the past om du förstår vad jag menar.
- Jaha, okej.. sa jag.
- Men vad händer nu? Du gillar honom fortfarande?
- Gillar? Jag ÄLSKAR honom fortfarande. Jag vet, jag borde inte hålla på som jag gör och ge dig fel signaler men.. jag kan inte kontrollera mina känslor. Jag trodde att jag hade kommit över honom och när han väl dyker upp här utanför min dörr oförberett så kommer alla känslor bara tillbaka.
- Så, du har gjort ditt val?
- Det har aldrig funnits ett val, förlåt John.
- Nej, men jag förstår. Hmm.. Justin Bieber alltså, har ni gjort det?
- Gjort vadå? Va? Sa jag och började le.
- Haha du är ju fan dum! Nemen skit it, det var inget.
- Haha okej, men så det är lugnt mellan oss? Jag menar, jag gillar dig verkligen jätte mycket, mer än vän! Men han tar en större plats i mitt liv om man säger så. Jag älskar honom verkligen!
- Jo, det är väl lugnt. Såklart blir man lite ledsen, du är så sjukt fin och snäll, aldrig känt såhär för en tjej men det var underbart så länge det varade. Sa han och kramade mig.
Jag svarade inte utan kramade om honom.
- Ska du inte springa? Han åker väl förmodligen snart tillbaka till Europa ju? Sa John och log.
- FAN OCKSÅ! Skrek jag och sprang ut i hallen för att sätta på mig skorna.
Jag sprang in i vardagsrummet fort innan jag skulle springa iväg.
- Förresten, tack John! Glöm inte att låsa efter mig, kommer tillbaka snart. Sa jag och åkte till ATL's flygplats.
Jag sprang in genom dörrarna till flygplatsen, jag försökte hitta Justin men det var så mycket folk.
Jag skrek:
-Justin! JUSTIN!
Efter ungefär en halvtimme utan att ha hittat honom, när jag var påväg ut hörde jag en röst:
-Melody?
Jag vände mig om och såg Justin där. Jag sprang emot honom och hoppade upp i hans famn!
-Justin, jag är så ledsen.. jag visste inte vad jag skulle göra, plötsligt var du bara borta och jag behövde någon att luta mig mot, någon som jag kunde prata med och någon som lyssnade. Det gjorde John, men inte på samma sätt som du. Jag har saknat dig så otroligt mycket.. Men när jag fick veta om dig och Jasmine visste jag inte vad jag skulle göra, därför blev det som det blev.
Jag kände hur min röst inte höll, jag slutade prata för att andas.
-Jag älskar dig.. Jag älskar dig så otroligt mycket, och det vet du! Sa jag och brast ut i gråt.
- Jag vill inte förlora dig Justin. Jag klarar inte av att förlora dig, hela mitt liv kommer rasa. Allt känns så bra när jag är med dig, jag känner min lycklig med dig. Det är dig jag behöver.
Jag kollade på honom med mina ögon som var fyllda med tårar och såg hur hans ögon blev blanka.
-Jag älskar dig. Sa han och kramade mig hårt. -När den där John kallade dig älskling visste jag inte vad jag skulle ta mig till.
-Förlåt..Sa jag i hans famn.
-Förlåt själv, allt det där med Jasmine. Du är den enda, den enda för mig. Sa han tog sitt finger under min haka och kysste mig.
-Jag måste åka Melody..Men jag försöker att komma hem så snart som möjligt, kommer redan hem nästa vecka tror jag! Vi håller kontakt som vi gjorde förut fast mer.
-Okej..Men du vet att jag älskar dig, glöm aldrig det Justin!
-Detsamma, min vackra ängel. Sa han. Vi kysstes hejdå och han åkte iväg.
Nu vet jag iallfall att han kommer hem till mig igen och då ska jag finnas där.
Jag åkte hem igen utan en klump i magen. För nu kändes allt bra igen.
Nästa Vecka:
Tiden gick så fort och Justin kommer hem redan imorgon. Under veckan som gick så har jag umgåts mycket med John ( bara som vänner) och jag har också blivit en i gänget igen tillsammans med Tiffany, Nicole och Alyssa.
Men jag har hela tiden tänkt på Justin, jag saknar hon så fruktansvärt mycket. Men imorgon kommer han hem igen och då ska jag bjuda honom på middag hemma hos mig. Pappa och Noah åker idag till farmor och farfar och dom kommer hem om en vecka. Så idag var förberedelse dagen. Jag städade hela huset, handlade mat till middagen och handlade kläder som jag skulle ha imorgon.
Ungefär 6 på kvällen ringer min mobil. Det var John.
-Hallå? Sa jag.
-Hej det är John, jag undrar om du vill hitta på något?
-Ja visst, håller på att fixa lite inför imorgon, men jag kan ses om 20 minuter kanske.
-Vad händer imorgon?
-Justin kommer hem. Sa jag med glad röst.
-Aha..Okej, men då kanske jag stör?
-Nejnej, jag kan komma över. Ska bara byta om. Puss
Jag la på och gick upp till mitt rum och bytte om till ett par ljusblåa jeans, en brun tröja och brun kofta med massa smycken. Jag gick över till John och vi satte på en film. Men hela tiden kände jag att det var som en slags spänning mellan oss, en pinsam spänning.
JOHN'S PERSPEKTIV:
Varför kommer han hem igen? Jag vill ju ha Melody, vill bara kyssa henne just nu.
Men hon kommer bara knuffa bort mig. Men hon är ju så sjukt fin. Skulle kunna kalla mig själv kär.
Men det är Justin hon vill ha, inte mig.
MELODY'S PERSPEKTIV:
Jag kände att det bara var jobbigt att vara hemma hos John så jag sa att jag var tvungen att gå hem.
Jag somnade vid 9 tiden på kvällen bara för att tiden skulle gå snabbare.
När jag vaknade nästa morgon hade jag fått sms av Justin.
*Hej min fina tjej! Kommer hem vid 5 på kvällen tror jag. Jag skyndar mig, jag ska bara hem och fräscha upp mig lite, sen kommer jag över till dig. Älskar dig*
Jag svarade inte utan började laga maten vi skulle äta. Framåt tre tiden började jag fixa mig, jag duschade och sånt och satte på mig en rosa klänning med volanger. Vid halv sex hörde jag hur det plingade på dörren. Jag sprang ner och öppnade och där stod han. Justin. Jag hoppade upp i hans famn och han kramade mig hårt.
-Hej älskling! Åh vad jag har saknat dig.
På kvällen åt vi god mat, lyssnade på musik, Justin berättade om veckan som varit och jag fick berätta om hur jag haft det. Det blev så känslosamt att jag började gråta. Han höll om mig och började sjunga på 'one time'.
-Jag fryser.. Sa jag.
-Vänta här då. Han gick iväg och hämtade sin munkjacka. Sen bar han upp mig till min säng. Vi satte oss i sängen och kollade på varandra. Han lutade sig framåt för att ge mig en kyss.
-I'm looking at an angel. And believe me when I say. She got that whole place glowing. Sjöng han och log.
-Åh vad jag älskar dig Justin Bieber.
-Jag älskar dig med!
Vi kramades och sen la vi oss ner i sängen. Han la armen om mig och innan jag somnade viskade han.
- Jag är glad att det är vi igen, godnatt! Sa han och pussade mig på pannan.
Jag svarade inte men han visste att jag menade desamma. Sömnen tog över och jag somnade med huvudet mot hans bröst.
Jag skrek:
-Justin! JUSTIN!
Efter ungefär en halvtimme utan att ha hittat honom, när jag var påväg ut hörde jag en röst:
-Melody?
Jag vände mig om och såg Justin där. Jag sprang emot honom och hoppade upp i hans famn!
-Justin, jag är så ledsen.. jag visste inte vad jag skulle göra, plötsligt var du bara borta och jag behövde någon att luta mig mot, någon som jag kunde prata med och någon som lyssnade. Det gjorde John, men inte på samma sätt som du. Jag har saknat dig så otroligt mycket.. Men när jag fick veta om dig och Jasmine visste jag inte vad jag skulle göra, därför blev det som det blev.
Jag kände hur min röst inte höll, jag slutade prata för att andas.
-Jag älskar dig.. Jag älskar dig så otroligt mycket, och det vet du! Sa jag och brast ut i gråt.
- Jag vill inte förlora dig Justin. Jag klarar inte av att förlora dig, hela mitt liv kommer rasa. Allt känns så bra när jag är med dig, jag känner min lycklig med dig. Det är dig jag behöver.
Jag kollade på honom med mina ögon som var fyllda med tårar och såg hur hans ögon blev blanka.
-Jag älskar dig. Sa han och kramade mig hårt. -När den där John kallade dig älskling visste jag inte vad jag skulle ta mig till.
-Förlåt..Sa jag i hans famn.
-Förlåt själv, allt det där med Jasmine. Du är den enda, den enda för mig. Sa han tog sitt finger under min haka och kysste mig.
-Jag måste åka Melody..Men jag försöker att komma hem så snart som möjligt, kommer redan hem nästa vecka tror jag! Vi håller kontakt som vi gjorde förut fast mer.
-Okej..Men du vet att jag älskar dig, glöm aldrig det Justin!
-Detsamma, min vackra ängel. Sa han. Vi kysstes hejdå och han åkte iväg.
Nu vet jag iallfall att han kommer hem till mig igen och då ska jag finnas där.
Jag åkte hem igen utan en klump i magen. För nu kändes allt bra igen.
Nästa Vecka:
Tiden gick så fort och Justin kommer hem redan imorgon. Under veckan som gick så har jag umgåts mycket med John ( bara som vänner) och jag har också blivit en i gänget igen tillsammans med Tiffany, Nicole och Alyssa.
Men jag har hela tiden tänkt på Justin, jag saknar hon så fruktansvärt mycket. Men imorgon kommer han hem igen och då ska jag bjuda honom på middag hemma hos mig. Pappa och Noah åker idag till farmor och farfar och dom kommer hem om en vecka. Så idag var förberedelse dagen. Jag städade hela huset, handlade mat till middagen och handlade kläder som jag skulle ha imorgon.
Ungefär 6 på kvällen ringer min mobil. Det var John.
-Hallå? Sa jag.
-Hej det är John, jag undrar om du vill hitta på något?
-Ja visst, håller på att fixa lite inför imorgon, men jag kan ses om 20 minuter kanske.
-Vad händer imorgon?
-Justin kommer hem. Sa jag med glad röst.
-Aha..Okej, men då kanske jag stör?
-Nejnej, jag kan komma över. Ska bara byta om. Puss
Jag la på och gick upp till mitt rum och bytte om till ett par ljusblåa jeans, en brun tröja och brun kofta med massa smycken. Jag gick över till John och vi satte på en film. Men hela tiden kände jag att det var som en slags spänning mellan oss, en pinsam spänning.
JOHN'S PERSPEKTIV:
Varför kommer han hem igen? Jag vill ju ha Melody, vill bara kyssa henne just nu.
Men hon kommer bara knuffa bort mig. Men hon är ju så sjukt fin. Skulle kunna kalla mig själv kär.
Men det är Justin hon vill ha, inte mig.
MELODY'S PERSPEKTIV:
Jag kände att det bara var jobbigt att vara hemma hos John så jag sa att jag var tvungen att gå hem.
Jag somnade vid 9 tiden på kvällen bara för att tiden skulle gå snabbare.
När jag vaknade nästa morgon hade jag fått sms av Justin.
*Hej min fina tjej! Kommer hem vid 5 på kvällen tror jag. Jag skyndar mig, jag ska bara hem och fräscha upp mig lite, sen kommer jag över till dig. Älskar dig*
Jag svarade inte utan började laga maten vi skulle äta. Framåt tre tiden började jag fixa mig, jag duschade och sånt och satte på mig en rosa klänning med volanger. Vid halv sex hörde jag hur det plingade på dörren. Jag sprang ner och öppnade och där stod han. Justin. Jag hoppade upp i hans famn och han kramade mig hårt.
-Hej älskling! Åh vad jag har saknat dig.
På kvällen åt vi god mat, lyssnade på musik, Justin berättade om veckan som varit och jag fick berätta om hur jag haft det. Det blev så känslosamt att jag började gråta. Han höll om mig och började sjunga på 'one time'.
-Jag fryser.. Sa jag.
-Vänta här då. Han gick iväg och hämtade sin munkjacka. Sen bar han upp mig till min säng. Vi satte oss i sängen och kollade på varandra. Han lutade sig framåt för att ge mig en kyss.
-I'm looking at an angel. And believe me when I say. She got that whole place glowing. Sjöng han och log.
-Åh vad jag älskar dig Justin Bieber.
-Jag älskar dig med!
Vi kramades och sen la vi oss ner i sängen. Han la armen om mig och innan jag somnade viskade han.
- Jag är glad att det är vi igen, godnatt! Sa han och pussade mig på pannan.
Jag svarade inte men han visste att jag menade desamma. Sömnen tog över och jag somnade med huvudet mot hans bröst.
------------------------------------------------------------------------------------
PUSS!
KOMMENTERA!
Vad tycker ni mer ska hända i novellen? Förslag?
Angående Nutid/Flashback!
Flashback har det varit sen den 29 maj 2009 när hon var med i MADE för första gången. Om ni kollar på första kapitlet så är det i nutid då hon sitter och kollar på sitt MADE avsnitt på TV:N. Flashbacken är väldigt lång men i flashbacken är dem just nu i Augusti/början av september 2009 och i nutiden är dem i början av 2011 :) Vi börjar snart skriva i nutid.
One less lonely girl - chapter 28
Jag kollade min mobil och såg att Justin hade smsat.
*När ska du ringa då? Ska snart ut och äta med Jasmine. Ring innan. Puss*
Där gick gränsen. Jag ringde Justin.
-Hallå? Svarade han.
-Justin, det funkar inte längre..
Lyssna samtidigt som du läser!
-Va, vad pratar du om? Sa Justin.
-Vårt förhållande..
Justin blev helt tyst i telefonen.
-Justin? Sa jag med gråten i halsen. Men han svarade inte.
-Justin! Jag började gråta nu gråta.. - Justin säg något!
-Vad vill du att jag ska säga.. Sa han med låg röst.
-Men Justin, förstår du inte?! Du kommer turnera jätte mycket, du gillar den där Jasmine och vi pratar knappt längre. Det funkar inte.
-Du har träffat någon annan, eller hur? Sa han.
-NEEJ, jag har inte direkt.. träffat någon och varför tror du det? Jag grät så hysteriskt att jag knappt kunde andas.
-Melody, jag har haft dom bästa stunderna med dig, och inte med någon annan. Jasmine är bara en vän, även fast det inte fått det att framstå som det och du har förändrat hela mitt liv. Jag älskar dig så otroligt mycket, jag vill inte förlora dig, speciellt inte nu när vi är tusen tals mil ifrån varandra. Jag vill inte ta det här snacket på telefon!
Justin blev alldeles tyst.
-Nej, jag ger mig. Jag ger upp. Om du själv håller med om att du förtjänar bättre så måste jag inse att du gör det, eller för det gör du verkligen..men du ska veta att jag älskar dig.
Innan jag hann svara så hade han lagt på. Jag fick nu tillbaka den hemska klumpen i magen och jag kunde inte sluta gråta. Jag tog på mig mina skor och sprang hem det fortaste jag kunde. När jag kom tog jag ivrigt av mig skorna och när jag skulle springa upp till mitt rum krockade jag in i pappa.
- Gumman, vad är det som har hänt? Sa han och hjälpte mig upp.
- LÅT MIG VARA! Skrek jag och kom ur hans grepp.
Jag smällde igen dörren och spegeln ramlade. Jag orkade inte bry mig utan slängde mig direkt i sängen för att bara gråta ut. När jag legat och gråtit ett tag och det hade börjat lugna ner sig ringde min mobil. Det stod John på skärmen. Jag ignorerade samtalet och la tillbaka den under kudden. Efter bara några minuter somnade jag.
*När ska du ringa då? Ska snart ut och äta med Jasmine. Ring innan. Puss*
Där gick gränsen. Jag ringde Justin.
-Hallå? Svarade han.
-Justin, det funkar inte längre..
Lyssna samtidigt som du läser!
-Va, vad pratar du om? Sa Justin.
-Vårt förhållande..
Justin blev helt tyst i telefonen.
-Justin? Sa jag med gråten i halsen. Men han svarade inte.
-Justin! Jag började gråta nu gråta.. - Justin säg något!
-Vad vill du att jag ska säga.. Sa han med låg röst.
-Men Justin, förstår du inte?! Du kommer turnera jätte mycket, du gillar den där Jasmine och vi pratar knappt längre. Det funkar inte.
-Du har träffat någon annan, eller hur? Sa han.
-NEEJ, jag har inte direkt.. träffat någon och varför tror du det? Jag grät så hysteriskt att jag knappt kunde andas.
-Melody, jag har haft dom bästa stunderna med dig, och inte med någon annan. Jasmine är bara en vän, även fast det inte fått det att framstå som det och du har förändrat hela mitt liv. Jag älskar dig så otroligt mycket, jag vill inte förlora dig, speciellt inte nu när vi är tusen tals mil ifrån varandra. Jag vill inte ta det här snacket på telefon!
-Jag älskar dig med, men..
-Men vad!? Vad är det som är problemet då! Jag kommer hem snart och då blir det du och jag igen.
-Justin..
-Du behöver inte säga något, jag fattar. Du vill inte ha mig längre. Du förtjänar så bättre än en popstjärna som är ute och turnerar hela tiden. Du förtjänar en kille som kan vara hos dig så fort du behöver honom, och jag vet, jag är inte den killen! Jag försöker verkligen och en dag ska jag bli den killen.
-Justin sluta, du är och kommer alltid förbli killen i mitt liv men som du säger, du kommer vara borta hela tiden nu resten av året. Jag behöver någon som kan vara hos mig hela tiden och hur mycket både du och jag än vill att det ska vara du så vet vi båda att det inte kommer bli så, inte resten av 2009 iallafall.
-Men vad!? Vad är det som är problemet då! Jag kommer hem snart och då blir det du och jag igen.
-Justin..
-Du behöver inte säga något, jag fattar. Du vill inte ha mig längre. Du förtjänar så bättre än en popstjärna som är ute och turnerar hela tiden. Du förtjänar en kille som kan vara hos dig så fort du behöver honom, och jag vet, jag är inte den killen! Jag försöker verkligen och en dag ska jag bli den killen.
-Justin sluta, du är och kommer alltid förbli killen i mitt liv men som du säger, du kommer vara borta hela tiden nu resten av året. Jag behöver någon som kan vara hos mig hela tiden och hur mycket både du och jag än vill att det ska vara du så vet vi båda att det inte kommer bli så, inte resten av 2009 iallafall.
Justin blev alldeles tyst.
-Nej, jag ger mig. Jag ger upp. Om du själv håller med om att du förtjänar bättre så måste jag inse att du gör det, eller för det gör du verkligen..men du ska veta att jag älskar dig.
Innan jag hann svara så hade han lagt på. Jag fick nu tillbaka den hemska klumpen i magen och jag kunde inte sluta gråta. Jag tog på mig mina skor och sprang hem det fortaste jag kunde. När jag kom tog jag ivrigt av mig skorna och när jag skulle springa upp till mitt rum krockade jag in i pappa.
- Gumman, vad är det som har hänt? Sa han och hjälpte mig upp.
- LÅT MIG VARA! Skrek jag och kom ur hans grepp.
Jag smällde igen dörren och spegeln ramlade. Jag orkade inte bry mig utan slängde mig direkt i sängen för att bara gråta ut. När jag legat och gråtit ett tag och det hade börjat lugna ner sig ringde min mobil. Det stod John på skärmen. Jag ignorerade samtalet och la tillbaka den under kudden. Efter bara några minuter somnade jag.
Helgen gick och skolan började. Jag berättade inte för någon om Justin, inte ens till Tiffany, Alyssa eller Nicole. Alla märkte att något var fel, och John har inte ens någon aning om att Justin är min pojkvän, eller var rättare sagt. John och jag har kommit varandra mycket närmre, men just nu är han ett tidsfördriv för att jag ska komma över Justin. Vilket är väldigt elakt, men om det är något jag behöver just nu så är det någon jag kan prata med, vilket jag verkligen kan med John.
1 vecka senare.
1 vecka senare.
Första veckan i skolan startade bra och jag hade höjt mig redan i två ämnen. Man kunde nästan nu säga att John och jag var på G. Jag har umgåtts med honom varje dag och han har även sovit hos mig två gånger redan. Ännu kan jag inte sluta räkna dagarna tills Justin kommer hem, vilket han gör om 34 dagar.. hela 34 dagar. Jag mådde bara dåligt av att tänka på det och ringde över John hem till mig för att liva upp stämningen.
- Hej sötnos! Kom över till mig nu, saknar dig!
- Hej, jag kommer snart, om typ en halvtimma. Puss.
Jag satte på mig mina shorts och en fin vit topp och med lite smycken. Efter bara en kvart plingade det redan på dörren och jag sprang fort till dörren och öppnade. När jag öppnade stod han där, med sin fina röda kofta och vit röda keps. Killen som jag trodde befann sig på andra sidan jordklotet.
- Vad, vad gör du här? Du ska inte vara hemma förens om 34 dagar!! Stammade jag.
- Vad tror du? Jag är här för dig! Sa Justin och gav mig en kram.
Jag kramade honom svagt och när jag kände hans doft försvann alla andra tankar om John. Jag kramade honom hårdare och kände hur hans armar kramade om mig hårdare.
- Ska vi prata? Frågade jag.
- Ja, jag antar att det är det som är bäst!
Vi satte oss i vardagsrummet och pratade. Han berättade precis allt om hur han hade avbokat konserterna i Spanien, Frankrike, Tyskland och Belgien för att komma hem hit till ATL, till mig. Jag visste inte vad jag skulle säga utan satt där och log stort som bara den. Han berättade även att han hade skickat hem Jasmine för bara för några dagar sen och det gjorde mig så jävla glad.
- Du, jag, jag har saknat dig, oss, dina kyssar, ALLT! Sa han och drog mitt ansikte mot hans.
- Hej sötnos! Kom över till mig nu, saknar dig!
- Hej, jag kommer snart, om typ en halvtimma. Puss.
Jag satte på mig mina shorts och en fin vit topp och med lite smycken. Efter bara en kvart plingade det redan på dörren och jag sprang fort till dörren och öppnade. När jag öppnade stod han där, med sin fina röda kofta och vit röda keps. Killen som jag trodde befann sig på andra sidan jordklotet.
- Vad, vad gör du här? Du ska inte vara hemma förens om 34 dagar!! Stammade jag.
- Vad tror du? Jag är här för dig! Sa Justin och gav mig en kram.
Jag kramade honom svagt och när jag kände hans doft försvann alla andra tankar om John. Jag kramade honom hårdare och kände hur hans armar kramade om mig hårdare.
- Ska vi prata? Frågade jag.
- Ja, jag antar att det är det som är bäst!
Vi satte oss i vardagsrummet och pratade. Han berättade precis allt om hur han hade avbokat konserterna i Spanien, Frankrike, Tyskland och Belgien för att komma hem hit till ATL, till mig. Jag visste inte vad jag skulle säga utan satt där och log stort som bara den. Han berättade även att han hade skickat hem Jasmine för bara för några dagar sen och det gjorde mig så jävla glad.
- Du, jag, jag har saknat dig, oss, dina kyssar, ALLT! Sa han och drog mitt ansikte mot hans.
Våra läppar möttes för första gången på en månad och det kändes så bra, det kändes verkligen som förr.
- ÄLSKLING! Jag har med mig film och popcorn, jag har valt the notebook, som du ville att vi skulle se förut! Hörde jag John säga ute i hallen.
Justin avbröt kyssen och kollade på mig förvånande och sedan såg jag hur sårad han var. John kom in i vardagsrummet och blev lika förvånad han.
- JUSTIN BIEBER? Vad gör han här? Sa John med öppen mun.
Justin reste sig upp och gick med snabba steg mot ytterdörren. Tårarna började redan flöda, hur fan kunde jag?
- Justin, det är inte som du tror! Förlåt! Förlåt!
- Du har inget att säga förlåt för, det är ditt val, ditt liv. Men jag inser nu att det inte var värt att lämna Europa för att träffa dig. Slöseri med tid. Sa han och smällde igen ytterdörren.
Jag struntade i att sätta på mig skorna och sprang ut till honom på trottoaren.
- Lämna mig inte! Jag älskar dig, det var ett misstag, han var ett tidsfördriv för att komma över dig! Och jag vet själv och det har jag vetat sen första början att jag aldrig kommer att kunna göra. Sa jag och försökte stanna honom.
Han ignorerade mig och fortsatte gå till bilen. Trots att jag ställde mig framför fortsatte han åka och tutade bara till mig. När jag såg bilen försvinna i korsningen la jag mig ner på gatan med ansiktet mot asfallten. Jag känner hur någon petar på mig och när jag vänder mig om står John där.
- Jag antar att vi har en hel del att prata om, kom hit. Sa han och hjälpte mig att resa mig upp.
-------------------------------------------
- ÄLSKLING! Jag har med mig film och popcorn, jag har valt the notebook, som du ville att vi skulle se förut! Hörde jag John säga ute i hallen.
Justin avbröt kyssen och kollade på mig förvånande och sedan såg jag hur sårad han var. John kom in i vardagsrummet och blev lika förvånad han.
- JUSTIN BIEBER? Vad gör han här? Sa John med öppen mun.
Justin reste sig upp och gick med snabba steg mot ytterdörren. Tårarna började redan flöda, hur fan kunde jag?
- Justin, det är inte som du tror! Förlåt! Förlåt!
- Du har inget att säga förlåt för, det är ditt val, ditt liv. Men jag inser nu att det inte var värt att lämna Europa för att träffa dig. Slöseri med tid. Sa han och smällde igen ytterdörren.
Jag struntade i att sätta på mig skorna och sprang ut till honom på trottoaren.
- Lämna mig inte! Jag älskar dig, det var ett misstag, han var ett tidsfördriv för att komma över dig! Och jag vet själv och det har jag vetat sen första början att jag aldrig kommer att kunna göra. Sa jag och försökte stanna honom.
Han ignorerade mig och fortsatte gå till bilen. Trots att jag ställde mig framför fortsatte han åka och tutade bara till mig. När jag såg bilen försvinna i korsningen la jag mig ner på gatan med ansiktet mot asfallten. Jag känner hur någon petar på mig och när jag vänder mig om står John där.
- Jag antar att vi har en hel del att prata om, kom hit. Sa han och hjälpte mig att resa mig upp.
-------------------------------------------
Sorgligt ..... :(
Kommentera nu! Berätta era tankar runt detta kapitel, vad tycker ni? Är detta bra eller dåligt? Dåligt antar jag.. men kom ihåg! DET HÄR ÄR INTE NUTID, UTAN FLASHBACK!
Kommentera nu! Berätta era tankar runt detta kapitel, vad tycker ni? Är detta bra eller dåligt? Dåligt antar jag.. men kom ihåg! DET HÄR ÄR INTE NUTID, UTAN FLASHBACK!
One less lonely girl - chapter 27
Han vinkade tillbaks och så snart var han borta. Jag log för mig själv och stängde dörren om mig. Jag fick nu tillbaka klumpen i magen av att tänka på Justin, hur kunde han? Trots att det kanske bara är skvaller så vet man aldrig. Är möjligtvis John den nya? Just nu vet jag faktiskt inte vad jag känner..
( Justin och Jasmine, det är dom på riktigt också )
Nästa morgon vaknade jag av att mobilen ringde. Det var Justin.
- Hej.. sa jag drygt.
- HEJ! Äntligen, du svarar! Vad har hänt med din mobil egentligen, saknar dig!
- Jag vet inte, har tänkt o svara men glömt! Vad gör du?
- Aha okej, saknad man känner sig.. Inte mycket, är med Jasmine, du då?
När han sa Jasmine kom den där oroliga klumpen i magen tillbaka.
- Aha, din nya fli.. Jag sa inte hela ordet utan blev tyst.
- Min nya vadå? Om du tänkte säga flickvän vet jag inte vad jag ska tro.
- Men Justin! Det är inte så jävla lätt att inte motstå att vara svartsjuk och misstänka saker. När det står om dig i varenda tidning så fort du är i närheten av den där jävla tjejen. Och igår stod det att ni hånglade i en bil i New York, och det är just där ni befinner er nu! Om det kommer ut bildbevis vet jag inte vad jag ska tro.
Justin blev alldeles tyst, men jag hörde att han var kvar för jag hörde hans tunga andetag.
- Justin?
- Ja, jo, nej vi gjorde ingenting, eller, hon försökte, men jag puttade undan henne. Men vi löste det och jag är verkligen jätte ledsen, kan inte sluta tänka på det och dig! Jag, jag vet inte vad jag ska säga! Men det var också därför jag ringde..
Nu var det jag som vart alldeles tyst. Var det sant som tidningen hade skrivit? Och puttade han verkligen undan henne?
- Melody?
- Jag, jag vet inte heller vad jag ska säga! Jag, jag måste gå! Ringer dig senare kanske. Puss!
Jag la på mobilen fort utan att höra han säga hejdå. Jag gick upp till datorn för jag kunde inte släppa det där med Jasmine. Jag gick fort in på oceanup.com, och det första som kom upp var en stor bild på Justin Bieber och Jasmine Villegas. John hade rätt. Det ser så verkligt ut, jag ville inte tro det, men man ser ju, att det är... på riktigt.
Klumpen dyker upp hela tiden, vad ska jag göra? Jag orkar inte att min pojkvän ljuger för mig. Även fast jag tänker på Justin, tänker jag på John också, hans härliga stora kramar, man blir liksom varm inombords.
Men allt det här är fel, fyfan vad jobbigt allting blev nu...
Imorgon är det skola. Jag orkar inte, det är ett stort äckligt hus med människor som springer om kring.. Jag vill bara ha Jo.. Menar Justin brevid mig nu. Jag kände hur en tår föll ner för min kind. Vad händer med mig? Det är bara för mycket..
Jag la mig i min säng och försökte renasa mina tankar, men det ända jag tänkte på var Jasmine och Justin. Tänk om det inte är meningen att jag och Justin ska vara med varandra. Men det är ju det jag vill..eller vill jag verkligen det? Nu efter att John kom in i bilden tänker jag inte lika mycket på honom. Det är som att John fyller hållet i mitt hjärta efter Justin. Men jag älskar Justin.. Men räcker det?
Allt blev så rörigt jag satte på mig jens och en tröja och gick sedan ut. Jag måste tänka annat.
Jag gick till samma strand som förut, tog av mig skorna och satte mig i sanden och kollade ut över havet.
-Hej? Sa en röst bakom mig. Jag vände mig om och såg att det var John.
-Oj hej! Är du här, vilket öde. Sa jag han böjde sig ner och vi kramades snabbt.
-Får jag slå mig ner? Sa han och log.
-Ja visst.
Jag kände egentligen bara för att vara ensam, men det var ändå skönt att ha någon här.
John satte sig ner, axel mot axel med mig. Vi log mot varandra.
-Så vads gör du här? Frågade han.
-Brukar gå hitt när jag har mycket att tänka på. Dudå?
-Tycker bara att det är så himmla fint här, här kan man gå mom man vill vara ensam. Om du förstår?
Jag log mot honom och nickade.
-Jag förstår precis.
Vi satt och pratade bort tiden och plötsligt var klockan fem.
-Oj jag måste hem! Sa jag och ställde mig upp.
-Okej, jag stannar lite till. Sa han och ställde sig upp med mig.
-Okej, men vi ses snart igen. Sa jag och kramade honom.
-Det gör vi. Vi kramades länge men tillslut kände jag att det räckte. Jag sa hejdå och gick sedan hem.
Jag kollade min mobil och såg att Justin hade smsat.
*När ska du ringa då? Ska snart ut och äta med Jasmine. Ring innan. Puss*
Där gick gränsen. Jag ringde Justin.
-Hallå? Svarade han.
-Justin, det funkar inte längre..
-----------------------------------------------------------------------------------------------
NO!
KOMMENTERA!
Jag la mig i min säng och försökte renasa mina tankar, men det ända jag tänkte på var Jasmine och Justin. Tänk om det inte är meningen att jag och Justin ska vara med varandra. Men det är ju det jag vill..eller vill jag verkligen det? Nu efter att John kom in i bilden tänker jag inte lika mycket på honom. Det är som att John fyller hållet i mitt hjärta efter Justin. Men jag älskar Justin.. Men räcker det?
Allt blev så rörigt jag satte på mig jens och en tröja och gick sedan ut. Jag måste tänka annat.
Jag gick till samma strand som förut, tog av mig skorna och satte mig i sanden och kollade ut över havet.
-Hej? Sa en röst bakom mig. Jag vände mig om och såg att det var John.
-Oj hej! Är du här, vilket öde. Sa jag han böjde sig ner och vi kramades snabbt.
-Får jag slå mig ner? Sa han och log.
-Ja visst.
Jag kände egentligen bara för att vara ensam, men det var ändå skönt att ha någon här.
John satte sig ner, axel mot axel med mig. Vi log mot varandra.
-Så vads gör du här? Frågade han.
-Brukar gå hitt när jag har mycket att tänka på. Dudå?
-Tycker bara att det är så himmla fint här, här kan man gå mom man vill vara ensam. Om du förstår?
Jag log mot honom och nickade.
-Jag förstår precis.
Vi satt och pratade bort tiden och plötsligt var klockan fem.
-Oj jag måste hem! Sa jag och ställde mig upp.
-Okej, jag stannar lite till. Sa han och ställde sig upp med mig.
-Okej, men vi ses snart igen. Sa jag och kramade honom.
-Det gör vi. Vi kramades länge men tillslut kände jag att det räckte. Jag sa hejdå och gick sedan hem.
Jag kollade min mobil och såg att Justin hade smsat.
*När ska du ringa då? Ska snart ut och äta med Jasmine. Ring innan. Puss*
Där gick gränsen. Jag ringde Justin.
-Hallå? Svarade han.
-Justin, det funkar inte längre..
-----------------------------------------------------------------------------------------------
NO!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 26
*Älskling varför svarar du inte nör jag ringer?! Älskar dig*
*Svara snälla, Älskar dig!*
*Nu börjar jag bli orolig, hör av dig, älskar dig!*
*Melody vafan!*
Vad fan håller jag på med! Jag ringde upp Justin och berättade allt, han hade varit orolig och blev lättad när jag ringde. När vi sagt 'jag älskar dig' och lagt på somnade jag på en gång.
*Svara snälla, Älskar dig!*
*Nu börjar jag bli orolig, hör av dig, älskar dig!*
*Melody vafan!*
Vad fan håller jag på med! Jag ringde upp Justin och berättade allt, han hade varit orolig och blev lättad när jag ringde. När vi sagt 'jag älskar dig' och lagt på somnade jag på en gång.
1. John (skit snygg) 2. "Dagens outfit"
Jag vaknade upp med världens huvudvärk. Pappa kom in med en kopp te och mackor. Jag har verkligen världens bästa pappa! Han frågade vad jag skulle göra ikväll. Det är lördag, två dagar kvar till skolan! Fyfan va jobbigt.. Och vad ska jag göra idag? Funderar bara på att vara hemma, jag orkar inte göra nånting. Tänker bara på honom hela tiden, hans vackra léende, han underbara sångröst, hans bruna stora hundögon. Jag saknar honom för mycket.. Men jag kan ändå inte offra mina sista lediga dagar till att deppa. Så vad ska jag göra idag?
Jag bestämde mig för att messa någon, John kanske? Vi bytte ju nummer, och han va typ skit trevlig och... skit snygg. Jag tog upp min telefon, ännu ett sms av Justin. Jag bestämde mig för att inte titta på det så jag raderade det på en gång. Jag vill inte sakna honom för mycket. Så jag skrev ett nytt sms och skickade det till John.
*Heej John, det är Melody om du kommer ihåg mig från igår, går i din nya klass:) Undrade bara om vi skulle ses idag eftersom vi snackade om det igår, har ändå ingenting att göra!*
Jag fick ett svar på direkten.
*Heej, klart jag kommer ihåg dig! Ja självklart ska vi ses, jag skulle precis ringa dig. Du bodde väl i det stora blå huset på min gata? Jag kan komma när som helst:) Puss*
*Ja precis, awesome, kom om typ en halvtimme? Min pappa ska precis till jobbet så jag e ensam hemma:)*
Oj, jag tänkte inte på vad jag skrev, en halvtimma!? Jag hoppade upp ur sängen och sprang till duschen i rummet brevid, duschade och rakade benen osv på fem minuter, fixade håret, sminkade mig på tio minuter och sprang tillbaka till mitt rum för att klä på mig. Plötsligt plingade det på dörren, det är ju en kvart kvar? Det är antagligen inte John... Jag har inga kläder på mig, paniiik. jag slängde på mig en stor Justin Bieber t-shirt och sprang ner till dörren och kikade i hålet. Jo det va John, jag öppnade dörren iallafall, och där stod han, den nya SNYGGA killen i min klass. Jag blev halvt generad för att jag märkte att vi bara stod och stirrade på varandra några sekunder utan att säga någonting.
-Eh, heej, du är tidig, sa jag och gav honom en kram. Jag hann typ.. Inte klä på mig! Hehe.
-Haha det är lugnt, men vafan har du på dig? Haha säg inte att du är ett Justin Bieber fan, jag hatar honom, han är fan största bögen!
Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera, så jag bara log och sa:
-Jaa, hehe jag är ett stort fan!
Jag bad honom vänta där nere och sprang upp för att sätta på mig ett par jeans, en vit tröja och en rosa kofta över. När jag kom ner satt John och kollade i min Justin Bieber bok och hånflinade.
-Haha asså han är så jävla ful! Vet du jag såg på en löpsedel nyss att han satt i en bil med en tjej och strulade.. Haha ofta han kan få tjejer liksom!
Tur att han inte såg att det var jag, jag vet inte riktigt när jag ska säga att jag faktiskt är tillsammans med honom.
-Aha.. stod det va hon hette eller någonting? sa jag och log diskret.
-Det var någon brunett, tror hon hette någonting på J.. Jas nånting..
-JASMINE? skrek jag och såg hans förvånade min och kom på att jag just skrek ut det jag sa.
-Ja precis? Men du, vad ska vi göra idag?
Jag fick en chock, en stor klump i magen och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bestämde mig för att låta det vara för en stund. Även fast jag var grymt sårad, jag hade panik inombords, men skulle Justin verkligen göra något sånt? Jag valde att inte tro på det, skvallertidningar har fel för det mesta.
- Vi kan gå till stranden? Typ ta en promenad och prata eller något?
-Låter awesome!
Vi gick ner till stranden, gick längst vattnet och bara pratade om allt. Han berättade väldigt mycket om sina ex, medan jag inte sa någonting om varken Justin eller någon annan. Jag förstår ju att han trodde att jag var singel, men jag visste inte om jag ville säga sanningen eller inte. Han skulle nog förmodligen vilja avsluta våran nya vänskap..
Klockan blev 6, och vi båda kände för att äta middag, så vi gick till närmaste resturang som bara låg några minuter ifrån stranden. Jag kunde inte sluta tänka på Jasmine och Justin men försökte ignorera det hela och njuta av middagen med John.
- Är något fel? Du ser lite dyster ut. Frågade John.
- Nej, nej ingenting! Är bara otroligt trött. Måste nog hem efter middagen, lovade att vara med Pappa ikväll. Sa jag och försökte tränga fram ett leénde.
- Jo, okej! Ska också röra mig hemmåt sen, passa lillasystern du vet.
Vi åt upp maten och pratade en hel del, jag berättade om skolan och jag visste att han skulle stormtrivas, speciellt i min klass. När vi ätit upp öppnade han dörren för mig och ledde mig hem. När vi var utanför mig stod vi och kollade på varandra och jag kände på en gång att det på något vis bara fanns något där, som jag gillade.
- Jag antar, att vi kanske kan höras imorgon? Sa han och log.
- Ja, det gör vi! Och på måndag går vi till skolan tillsammans.
Han kramade mig och höll om mig länge, jag kände mig verkligen trygg i hans stora famn. Det kändes lite underligt för jag har senaste tre månaderna varit i Justin's famn.
- Hejdå! Sa jag och vinkade.
Han vinkade tillbaks och så snart var han borta. Jag log för mig själv och stängde dörren om mig. Jag fick nu tillbaka klumpen i magen av att tänka på Justin, hur kunde han? Trots att det kanske bara är skvaller så vet man aldrig. Är möjligtvis John den nya? Just nu vet jag faktiskt inte vad jag känner..
----------------------------------
WOOOOOOOW! Jävla Justin, och John! Eller håller ni med?
KOMMENTERA! (Fick hjälp av två underbara vänner på detta kapitel, thank you!!)
KOMMENTERA! (Fick hjälp av två underbara vänner på detta kapitel, thank you!!)
One less lonely girl - chapter 25
Medans pappa packade ner lite kläder i min väska stod jag och kollade ner på golvet. Där låg tavlan i splittror, helt förstörd.. jag som hade kämpat så hårt! Hade det någon mening med att den skulle falla? Ödet?
1. min outfit. 2 bilden över. pappa tog på mig när vi va på stan. 3. festen
När jag stod i duschen ringde det på min mobil, jag stängde av duschen och svarade i mobilen.
-Hallå?
-Melody! Du måste följa med på fest ikväll, du vet Cornelia i andra klassen, iallfall hon ska ha en skit stor fest ikväll hos sig och vi ska ditt. Du med!
-Alltså jag vet inte..
-Melody skärp dig..Vi har inte träffats på jätte länge och vi saknar dig som fan!
-Okej då..Ett tag kan jag vara med.
-Super! Juste, det kommer börja en ny kille i våran klass efter lovet, John heter han. Iallfall så bjöd jag med honom så han kan få lära känns oss.
-Super..
-Sluta sura! Vi kommer till dig halv sex och hämtar upp dig då, okej?
-Okej, puss.
Nu var klockan tre, så jag, pappa och Noah åkte ut på stan och hamlade på en hamburgekedja. Medans vi åt kände jag hur jag fick ett meddelande. Jag tog snabbt upp mobilen och läste.
*Hej Älskling, nu är det fullt upp om dagarna och fansen är som galna. Jag tänker på dig varje dag, varje sekund alltså hela tiden! Önskar att vi kunde träffas för utan dig är inget som vanligt. Jag ränkar dagar tills jag får se dig igen! Jag älskar dig från solen och tillbaka och mycketmycket mer. / Din Justin. *
Jag log för mig själv och svarade snabbt tillbaka.
*Hej my favorite boy! När jag ser att du smsar blir hela min kropp varm. Jag hoppas allt är bra med dig även om det är så jobbigt att vara ifrån varandra. Jag tänker på dig och på allt vi gjort tillsammans, du har förändrat mitt liv och jag älskar dig så otroligt mycket! me + you. / Love från din Melody*
Vi åt upp våra hamburgare och åkte sedan hem. Då var klockan framåt halv fem så jag började gör i ordning mig.
Jag satte på mig en svart klänning med lite glitter, svarta klackskor, plattade håret och sminkade mig.
Klockan halv sex kom tjejerna och hämtade upp mig.
-Fan va snygg du är! Värsta läckerbiten. Sa Alyssa när vi satt i bilen.
-Ni är inte dumma ni heller. Sa jag och log lite.
Det kändes fel att gå ut och ha roligt nu när det är så jobbigt. Men jag måste få dom här dagarna att gå fort så jag får träffa Justin så snart som möjligt.
1. min outfit. 2 bilden över. pappa tog på mig när vi va på stan. 3. festen
När jag stod i duschen ringde det på min mobil, jag stängde av duschen och svarade i mobilen.
-Hallå?
-Melody! Du måste följa med på fest ikväll, du vet Cornelia i andra klassen, iallfall hon ska ha en skit stor fest ikväll hos sig och vi ska ditt. Du med!
-Alltså jag vet inte..
-Melody skärp dig..Vi har inte träffats på jätte länge och vi saknar dig som fan!
-Okej då..Ett tag kan jag vara med.
-Super! Juste, det kommer börja en ny kille i våran klass efter lovet, John heter han. Iallfall så bjöd jag med honom så han kan få lära känns oss.
-Super..
-Sluta sura! Vi kommer till dig halv sex och hämtar upp dig då, okej?
-Okej, puss.
Nu var klockan tre, så jag, pappa och Noah åkte ut på stan och hamlade på en hamburgekedja. Medans vi åt kände jag hur jag fick ett meddelande. Jag tog snabbt upp mobilen och läste.
*Hej Älskling, nu är det fullt upp om dagarna och fansen är som galna. Jag tänker på dig varje dag, varje sekund alltså hela tiden! Önskar att vi kunde träffas för utan dig är inget som vanligt. Jag ränkar dagar tills jag får se dig igen! Jag älskar dig från solen och tillbaka och mycketmycket mer. / Din Justin. *
Jag log för mig själv och svarade snabbt tillbaka.
*Hej my favorite boy! När jag ser att du smsar blir hela min kropp varm. Jag hoppas allt är bra med dig även om det är så jobbigt att vara ifrån varandra. Jag tänker på dig och på allt vi gjort tillsammans, du har förändrat mitt liv och jag älskar dig så otroligt mycket! me + you. / Love från din Melody*
Vi åt upp våra hamburgare och åkte sedan hem. Då var klockan framåt halv fem så jag började gör i ordning mig.
Jag satte på mig en svart klänning med lite glitter, svarta klackskor, plattade håret och sminkade mig.
Klockan halv sex kom tjejerna och hämtade upp mig.
-Fan va snygg du är! Värsta läckerbiten. Sa Alyssa när vi satt i bilen.
-Ni är inte dumma ni heller. Sa jag och log lite.
Det kändes fel att gå ut och ha roligt nu när det är så jobbigt. Men jag måste få dom här dagarna att gå fort så jag får träffa Justin så snart som möjligt.
När vi kom fram var festen redan igång, folk stod på gräsmattan, huset var fullt och det såg helt galet ut.
'Ha så kul nu!' tänkte jag för mig själv när vi gick in.
Vi hälsade på alla vi kände och satte oss sedan i soffan med varsin cider. Efter ett tag försvann tjejerna och jag började prata med en gammal kompis till mig som heter Gloria. Efter ett tag knackade någon på mig rygg, jag vände mig om och såg att Alyssa, Tiffany och Nicole stod där tillsammans med en väldigt snygg kille.
-Melody, det här är John. Den nya killen sa Tiffany och blinkade bakom hans rygg.
-Hej! Sa han och log.
-Hej! Vi tog varandras händer och hälsade.
Vi alla satte oss i soffan och pratade om allt möjligt. Tiden gick och efter ett tag blev tjejerna så trötta att dom gick hem, men jag tyckte att John var så himmla trevligt och han var väldigt lätt att prata med. Så jag stannade kvar. Han berättade om att han hade bott i New York först men efter att hans pappa blev allvarligt sjuk flyttade dom till ATL. Under kvällen kände jag att jag fick ganska många sms. Men jag kollade dom inte. Han följde mig sedan hem till dörren.
-Vi ses snart då. Sa han och log.
-Det gör vi! Ha det bra.
Vi kramades och sen gick jag in. När jag tagit bort allt smink och lagt mig i sängen tog jag upp mobilen. 4 missade samtal och 6 sms. Alla från Justin.
*Älskling varför svarar du inte nör jag ringer?! Älskar dig*
*Svara snälla, Älskar dig!*
*Nu börjar jag blo orolig, hör av dig, älskar dig!*
*Melody vafan!*
Vad fan håller jag på med! Jag ringde upp Justin och berättade allt, han hade varit orolig och blev lättad när jag ringde. När vi sagt 'jag älskar dig' och lagt på somande jag på en gång.
--------------------------------------------------------------------------------------
JOHN?! OH NOOO. The new guy? damn!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 24
*Justin! Åh din dumbom du kan ringa mig när som helst, det vet du. Jag har det inte så bra, jag har det som du om inte jobbigare. Jag drömde om dig inatt, när jag vakande utan dig känndes det hemskt. Saknar dig med, saknar allt med dig! Kommer du ihåg våran första kyss? Den kommer jag aldrig glömma. Har din smak i munnen fortfarande. Älskar dig så mycket och saknar dig.. ah så mycket att det inte finns ord. Men hör av dig snart / Din föralltid Melody*
Jag läste smset en gång till och log sedan för mig själv. Jag kommer nog klara mig tänkte jag för mig själv.
Tillslut när allt var klart satte jag upp den på på taket på något vis. Jag la mig ner under täcket och gäspade. Sen låg jag och kollade på tavlan tills jag slumrade till. Jag öppnade ögonen för ett ögonblick och satte mig sakta upp i sängen för att sms:a Justin.
*Tänker på dig hela tiden, trots alla bilder som jag sett på dig och.. henne, så kan jag inte sluta tänka på dig! Ja, jag är svartsjuk, men det går över. Jag älskar dig mest älskling. Godnatt*
Jag läste smset en gång till och log sedan för mig själv. Jag kommer nog klara mig tänkte jag för mig själv.
Jag somnade fort om och den här gången drömde jag sött utan att vakna. Han låg där brevid mig med sin arm runt mig och vi kunde inte sluta kolla på varandra.
Nästa morgon smsade jag pappa och bad honom komma med frukost, kände mig inte alls bra. Inte bara pågrund av att jag saknade Justin, utan jag mådde även väldigt illa och kände att jag började bli sjuk. Så gullig som pappa är kom han in med frukost och det var min favorit han hade lagat. Äggröra med bacon och en rostad macka jag kunde lägga allt på. Sen även ett glas apelsin juice.
- Tack pappa! du är bara bäst! Sa jag och gav honom en kram.
- Lugnt, men kom inte för nära! vill inte vara sjuk till jobbet på måndag.
- Pappa, så sjuk är jag inte! haha.
- Okej, men endå! För säkerhetens skull.
- Du som är 34 år, ofta du inte har bättre imunförsvar?
- Fyller 35 om två veckor så, haha! Jo, jag har bra imunförsvar men endå!
- Haha juste, grattis i förskott bästaste du!
- Tack! Men nu måste jag ner, sköta tvätten. Krya på dig nu! Vila och tänk inte alltför mycket på pojken. Han kommer hem snart, det går fortare än vad du tror! Sa han och stängde dörren efter sig.
Fortare än vad jag tror? Skojar han? Det har gått två dagar och jag kommer bryta ihop snart! Jag satte på TV:n och försökte inte att tänka på honom vilket var omöjligt. Skolan började redan nästa vecka och jag har knappt umgåtts med Nicole, Tiffany eller Alyssa. Känns som jag övergivit dem, har umgåtts allt för mycket med Justin. Trots att dem messat en hel del har jag hela tiden svarat att jag inte kan träffas.
Jag plockade upp mobilen och slängde iväg ett snabbt förlåt sms till tjejerna. Dem svarade alla tre inom bara några sekunder, inte så konstigt för dem alla tre var med varandra.
*Vi har försökt ta kontakt med dig hela sommaren, men det har bara varit justin justin justin! Har du ens tackat oss för MADE? Vi har inte ens setts sen talangshowen. Vi är lite besvikna på dig, men såklart vi förlåter dig! Bara du försöker iallafall spendera lite tid till dina bästavänner. Vi älskar dig! Syns om fyra dagar! Puss*
- Tack pappa! du är bara bäst! Sa jag och gav honom en kram.
- Lugnt, men kom inte för nära! vill inte vara sjuk till jobbet på måndag.
- Pappa, så sjuk är jag inte! haha.
- Okej, men endå! För säkerhetens skull.
- Du som är 34 år, ofta du inte har bättre imunförsvar?
- Fyller 35 om två veckor så, haha! Jo, jag har bra imunförsvar men endå!
- Haha juste, grattis i förskott bästaste du!
- Tack! Men nu måste jag ner, sköta tvätten. Krya på dig nu! Vila och tänk inte alltför mycket på pojken. Han kommer hem snart, det går fortare än vad du tror! Sa han och stängde dörren efter sig.
Fortare än vad jag tror? Skojar han? Det har gått två dagar och jag kommer bryta ihop snart! Jag satte på TV:n och försökte inte att tänka på honom vilket var omöjligt. Skolan började redan nästa vecka och jag har knappt umgåtts med Nicole, Tiffany eller Alyssa. Känns som jag övergivit dem, har umgåtts allt för mycket med Justin. Trots att dem messat en hel del har jag hela tiden svarat att jag inte kan träffas.
Jag plockade upp mobilen och slängde iväg ett snabbt förlåt sms till tjejerna. Dem svarade alla tre inom bara några sekunder, inte så konstigt för dem alla tre var med varandra.
*Vi har försökt ta kontakt med dig hela sommaren, men det har bara varit justin justin justin! Har du ens tackat oss för MADE? Vi har inte ens setts sen talangshowen. Vi är lite besvikna på dig, men såklart vi förlåter dig! Bara du försöker iallafall spendera lite tid till dina bästavänner. Vi älskar dig! Syns om fyra dagar! Puss*
Varför måste jag vara så känslig när jag mår som dåligast. Jag försökte hålla inne alla tårar som bara ville falla ner, tillslut blev trycket för hårt och jag kvävde gråten i kudden. Jag har svikit mina vänner och har inte Justin här vid mig. Jag borde inte gå ner och bli så här depprimerad.
Jag tog ett djupt andetag och ringde upp Tiffany för hon bad mig att ringa.
- Hej! Sa Tiffany halv drygt.
Trots att jag försökte hålla in tårarna fortsatte dem bara att rinna.
- Men gumman, hur är det? Frågade nu Tiffany omtänksamt.
- Jag, jag vet inte vad jag ska säga! FÖRLÅT!
Nu pratade även Alyssa och Nicole i högtalaren med Tiffany. Dem förlät mig på en gång och vi pratade i telefon om hur sommaren varit. Berättade även allt som hänt mellan mig och Justin.
Efter att ha pratat i fyra timmar tog jag all kraft jag orkade för att gå upp ur sängen och hämta min bärbara dator. Jag gick först in på Justin's officiella hemsida för att kolla om det var några nya bilder, vilket det självklart var! Det var igår när dem anlände i New York. Jag hade precis slutat att gråta men när jag såg hans fina leénde på bilderna kunde jag inte låta bli att känna klumpen i halsen igen.
- Hej! Sa Tiffany halv drygt.
Trots att jag försökte hålla in tårarna fortsatte dem bara att rinna.
- Men gumman, hur är det? Frågade nu Tiffany omtänksamt.
- Jag, jag vet inte vad jag ska säga! FÖRLÅT!
Nu pratade även Alyssa och Nicole i högtalaren med Tiffany. Dem förlät mig på en gång och vi pratade i telefon om hur sommaren varit. Berättade även allt som hänt mellan mig och Justin.
Efter att ha pratat i fyra timmar tog jag all kraft jag orkade för att gå upp ur sängen och hämta min bärbara dator. Jag gick först in på Justin's officiella hemsida för att kolla om det var några nya bilder, vilket det självklart var! Det var igår när dem anlände i New York. Jag hade precis slutat att gråta men när jag såg hans fina leénde på bilderna kunde jag inte låta bli att känna klumpen i halsen igen.
Det hade även kommit ut bilder från konserten, då jag ser något väldigt oförväntat. Jasmine och Justin sjunger Overboard antar jag? Han höll om hennes midja på en av bilderna, va fan? Säkert inte seriöst men det ser ut som dem skulle kyssas vilken sekund som helst. När jag kollade på lite andra bilder såg jag även jasmine stå och krama Justin, och hon såg ut att vara överdrivet glad för den delen också..
Nu vred sig tårarna till först ilska och sen svartsjuka. Medans hon spenderade varenda timme, varenda dag, varenda kväll med honom sitter jag här, i mitt rum och gråter över honom. Efter att ha försökt ignorera bilderna på Justin och Jasmine gjorde jag ett stort fotocollage av Justin. Jag tog fram alla tidningar jag hade med Justin i och tog ut massor av bilder och satte ihop alla till en och samma tavla. När jag kollade på tidningshögarna insåg jag att jag verkligen var besatt av killen. Jag stannade uppe till halv tre på natten för att få allting klart och gjort tills imorgon så att jag kunde vakna upp av att se den fina tavlan.
Nu vred sig tårarna till först ilska och sen svartsjuka. Medans hon spenderade varenda timme, varenda dag, varenda kväll med honom sitter jag här, i mitt rum och gråter över honom. Efter att ha försökt ignorera bilderna på Justin och Jasmine gjorde jag ett stort fotocollage av Justin. Jag tog fram alla tidningar jag hade med Justin i och tog ut massor av bilder och satte ihop alla till en och samma tavla. När jag kollade på tidningshögarna insåg jag att jag verkligen var besatt av killen. Jag stannade uppe till halv tre på natten för att få allting klart och gjort tills imorgon så att jag kunde vakna upp av att se den fina tavlan.
Tillslut när allt var klart satte jag upp den på på taket på något vis. Jag la mig ner under täcket och gäspade. Sen låg jag och kollade på tavlan tills jag slumrade till. Jag öppnade ögonen för ett ögonblick och satte mig sakta upp i sängen för att sms:a Justin.
*Tänker på dig hela tiden, trots alla bilder som jag sett på dig och.. henne, så kan jag inte sluta tänka på dig! Ja, jag är svartsjuk, men det går över. Jag älskar dig mest älskling. Godnatt*
Precis när jag var påväg att somna vibrerade mobilen under huvudkudden och jag kunde inte låta bli att bli alldeles till mig. Jag drog åt mig mobilen och läste meddelandet fort, det var från Justin.
*Vilka bilder, vad pratar du om? När ska du inse? Hon är bara en vän och inget annat! Du har ingenting att vara svartsjuk på så lägg ner nu Melody. Jag älskar och saknar dig också, men sluta tänk sådär! Det gör mig bara frustrerad och ledsen, you're the only one. Gnight /Justin.*
*Vilka bilder, vad pratar du om? När ska du inse? Hon är bara en vän och inget annat! Du har ingenting att vara svartsjuk på så lägg ner nu Melody. Jag älskar och saknar dig också, men sluta tänk sådär! Det gör mig bara frustrerad och ledsen, you're the only one. Gnight /Justin.*
Han hade rätt i något av det han skrev, säger han att jag är den enda för honom och hon bara en vän får jag helt enkelt lita på det. Men man vet ju aldrig, han kan få vem han vill där ute och endå så håller han sig till mig, en oduglig tjej som inte ens kan laga sin egna frukost.
Jag kunde inte sluta grubbla på det hela och låg nu än en gång och kollade upp i taket på honom, min finaste pojkvän. Jag var som besatt och kunde inte slita blicken ifrån den. Så snart så tog sömnen över.
Nästa morgon vaknade jag av smärta och en smäll. Det låg glas splitter över hela mig och jag hade skärt upp armarna och fått rivmärken i ansiktet.
- PAPPAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Försökte jag skrika men tårarna tog än en gång över.
Han kom uppspringandes fort och plockade bort all glassplitter ifrån mig och hämtade fort våtservetter och plåster.
- VAD TÄNKER DU MED? Du sätter upp en tavla i taket, ovanför dig? Såklart den ramlar! Sa pappa och tryckte våtservetten med alsolsprit mot min arm.
- AJ, AJ AJ! Det gör jätte ont! Jag vet, jag tänkte mig inte för, aj aj aj! Sa jag och försökte ta bort hans hand ifrån mina sår.
- Vi måste genast in till akuten! Här, kom med mig! Sa han och reste mig sakta ur sängen.
- Vänta, vänta! Släpp ner mig, så handikappad är jag inte. Men jag är tillräckligt handikappad till att packa ner kläder, jag kan inte åka i pyjamas!
Han kom uppspringandes fort och plockade bort all glassplitter ifrån mig och hämtade fort våtservetter och plåster.
- VAD TÄNKER DU MED? Du sätter upp en tavla i taket, ovanför dig? Såklart den ramlar! Sa pappa och tryckte våtservetten med alsolsprit mot min arm.
- AJ, AJ AJ! Det gör jätte ont! Jag vet, jag tänkte mig inte för, aj aj aj! Sa jag och försökte ta bort hans hand ifrån mina sår.
- Vi måste genast in till akuten! Här, kom med mig! Sa han och reste mig sakta ur sängen.
- Vänta, vänta! Släpp ner mig, så handikappad är jag inte. Men jag är tillräckligt handikappad till att packa ner kläder, jag kan inte åka i pyjamas!
Medans pappa packade ner lite kläder i min väska stod jag och kollade ner på golvet. Där låg tavlan i splittror, helt förstörd.. jag som hade kämpat så hårt! Hade det någon mening med att den skulle falla? Ödet?
---------------------------------------------
Förlåt för dåligt kapitel! och uppdateringen för min del (ronya) Ska bättra mig!
Förlåt för dåligt kapitel! och uppdateringen för min del (ronya) Ska bättra mig!
One less lonely girl - chapter 23
-Du är bland det bästa som hänt mig. me + you. Sa han och kysste mig en gång till.
-Jag lovar att höra av mig när jag kommit fram, saknar dig redan. Och Melody kom ihåg. Never say Never!
Med dom orden försvann han. Och nu var det bara tomt.
1. Jag på stranden. 2. Pappa med mig när jag var nyfödd. 3. Jag i spegeln
Jag tog taxi hem till mig. När jag kom hem la jag mig i sängen, jag var helt borta. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag ville inte äta eller dricka. Jag gick in till toan och låste om mig. Jag satte mig ner med huvudet lutat mot badkaret. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, Justin är borta. Han som har förändrat hela mitt liv, han som jag älskar så otroligt mycket..Han är borta.
Jag satte på mig bikin och åkte sedan till stranden. Det var helt öde. Anledningen till att jag åkte till just den här stranden är för att det här var mitt och mammas favorit ställe. Vi åkte alltid hitt när vi bara ville vara ensama. Och nu var det ett sådant tillfälle. Jag tog av min klänningen jag hade över min bikini och gick ut i vattnet.
Jag kände hur tårarna rann ner för kinden, men jag hindrade dom inte. Jag ville få ut alla kännslor.
Jag stod och kollade ut på havet, sekunder blev minuter och minuter blev timmar. Tillslut mörknade det och jag var tvungen att åka hem. När jag kom hem tog jag en lång dusch. Plötsligt knackade det på dörren.
-Melody? Det var pappas röst. - Noah är hos en kompis så det blir bara du och jag till middag, vad vill du äta?
-Ingenting tack..är mätt. Sa jag.
-Sluta Melody, jag köper hem två pizzor. Kom ner om en halvtimme. Okej?
-Okejdå..
Jag gick in i mitt rum, satte på mig mjukisbyxor och en tröja jag fått av Justin. Jag luktade på den och kände en svag doft av hans parfym. Alla minnen kom upp, som första gången vi kysstes, eller när vi sjöng overboard. Jag svalde tårarna och gick ner till pappa.
Han hade dukat fint, med ljus och servetter. Han hade köpt öl till sig och en cola till mig. Min älskade pappa.
Jag satte mig ner och åt av min hawaii pizza. Jag åt snabbt upp den, hade inte märkt hur hungrig jag hade varit.
Efter maten dukade pappa undan men jag satt kvar vid matbordet.
-Behöver du prata? Sa pappa och satte sig på sin stol.
Jag kollade på honom och kände hur mitt hjärta värmdes av hans ord.
-Ja..
Jag släppte allt och pratade ut, om mig och Justin, hur det känns att han är borta. Sen började jag prata om hur mycket jag saknar mamma. Under hela tiden grät jag. Men pappa lyssnade hela tiden, han ställde inte massa frågor och han avbröt mig inte. När jag hade pratat klart flyttade han sin stol så att han satt brevid mig. Han kramade mig hårt och länge.
Vi satt och pratade ända fram till två på natten om allt. Vi låg i min säng och åt glass och chips.
-Nu ska du nog sova gumman. Sa pappa och bäddade ner mig.
-Du vet inte hur tacksam jag är över det du gjort för mig ikväll.
-Det sista jag vill är att du ska vara ledsen gumman. Jag är själv glad att vi hade det här samtalet.
Han kramade mig och kysste mig i pannan.
-Godnatt. Sa han.
-Godnatt, och du pappa?
-Ja?
-Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med.
Han stängde dörren och det blev tomt igen. Men nu känndes det iallfall mycket bättre.
Jag somande efter ett tag och drömde om Justin. Jag drömde att Justin var här, vi låg i min säng och bara kollade på varandra. Han smekt min kind och sa hur mycket han älskade mig. Jag var så lycklig. Precis när vi skulle kyssas vaknade jag, ensam igen.
Jag hade ingen lust att gå upp, jag kollade var klockan var på mobilen och märkte att jag fått sms. Av Justin!
Jag satte mig snabbt upp i sängen och läste :
*Hej älskling, antog att du sov så jag ringde inte utan smsade dig. Hoppas du har det bra där hemma. Själv har jag inte det så bra, jag tänker på dig hela tiden och det gör mig galen. Saknar din röst, din närhet och värme.
Önskar bara att du var här eller att jag kunde komma till dig. Vi ses om två månader iallfall.
Älskar dig och saknar dig! Hoppas du hör av dig / Din Justin.*
Jag läste smset om och om igen. Jag kände hoppet inom mig. Han tänkte på mig och saknade mig!
Jag smsade snabbt tillbaka.
*Justin! Åh din dumbom du kan ringa mig när som helst, det vet du. Jag har det inte så bra, jag har det som du om inte jobbigare. Jag drömde om dig inatt, när jag vakande utan dig känndes det hemskt. Saknar dig med, saknar allt med dig! Kommer du ihåg våran första kyss? Den kommer jag aldrig glömma. Har din smak i munnen fortfarande. Älskar dig så mycket och saknar dig.. ah så mycket att det inte finns ord. Men hör av dig snart / Din föralltid Melody*
Jag läste smset en gång till och log sedan för mig själv. Jag kommer nog klara mig tänkte jag för mig själv.
---------------------------------------------------------------------------------
TODIE!
KOMMENTERA!
Och jag hoppas ni har grattat Sean Kingston! För idag är det hans dag! Puss
-Jag lovar att höra av mig när jag kommit fram, saknar dig redan. Och Melody kom ihåg. Never say Never!
Med dom orden försvann han. Och nu var det bara tomt.
1. Jag på stranden. 2. Pappa med mig när jag var nyfödd. 3. Jag i spegeln
Jag tog taxi hem till mig. När jag kom hem la jag mig i sängen, jag var helt borta. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag ville inte äta eller dricka. Jag gick in till toan och låste om mig. Jag satte mig ner med huvudet lutat mot badkaret. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, Justin är borta. Han som har förändrat hela mitt liv, han som jag älskar så otroligt mycket..Han är borta.
Jag satte på mig bikin och åkte sedan till stranden. Det var helt öde. Anledningen till att jag åkte till just den här stranden är för att det här var mitt och mammas favorit ställe. Vi åkte alltid hitt när vi bara ville vara ensama. Och nu var det ett sådant tillfälle. Jag tog av min klänningen jag hade över min bikini och gick ut i vattnet.
Jag kände hur tårarna rann ner för kinden, men jag hindrade dom inte. Jag ville få ut alla kännslor.
Jag stod och kollade ut på havet, sekunder blev minuter och minuter blev timmar. Tillslut mörknade det och jag var tvungen att åka hem. När jag kom hem tog jag en lång dusch. Plötsligt knackade det på dörren.
-Melody? Det var pappas röst. - Noah är hos en kompis så det blir bara du och jag till middag, vad vill du äta?
-Ingenting tack..är mätt. Sa jag.
-Sluta Melody, jag köper hem två pizzor. Kom ner om en halvtimme. Okej?
-Okejdå..
Jag gick in i mitt rum, satte på mig mjukisbyxor och en tröja jag fått av Justin. Jag luktade på den och kände en svag doft av hans parfym. Alla minnen kom upp, som första gången vi kysstes, eller när vi sjöng overboard. Jag svalde tårarna och gick ner till pappa.
Han hade dukat fint, med ljus och servetter. Han hade köpt öl till sig och en cola till mig. Min älskade pappa.
Jag satte mig ner och åt av min hawaii pizza. Jag åt snabbt upp den, hade inte märkt hur hungrig jag hade varit.
Efter maten dukade pappa undan men jag satt kvar vid matbordet.
-Behöver du prata? Sa pappa och satte sig på sin stol.
Jag kollade på honom och kände hur mitt hjärta värmdes av hans ord.
-Ja..
Jag släppte allt och pratade ut, om mig och Justin, hur det känns att han är borta. Sen började jag prata om hur mycket jag saknar mamma. Under hela tiden grät jag. Men pappa lyssnade hela tiden, han ställde inte massa frågor och han avbröt mig inte. När jag hade pratat klart flyttade han sin stol så att han satt brevid mig. Han kramade mig hårt och länge.
Vi satt och pratade ända fram till två på natten om allt. Vi låg i min säng och åt glass och chips.
-Nu ska du nog sova gumman. Sa pappa och bäddade ner mig.
-Du vet inte hur tacksam jag är över det du gjort för mig ikväll.
-Det sista jag vill är att du ska vara ledsen gumman. Jag är själv glad att vi hade det här samtalet.
Han kramade mig och kysste mig i pannan.
-Godnatt. Sa han.
-Godnatt, och du pappa?
-Ja?
-Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med.
Han stängde dörren och det blev tomt igen. Men nu känndes det iallfall mycket bättre.
Jag somande efter ett tag och drömde om Justin. Jag drömde att Justin var här, vi låg i min säng och bara kollade på varandra. Han smekt min kind och sa hur mycket han älskade mig. Jag var så lycklig. Precis när vi skulle kyssas vaknade jag, ensam igen.
Jag hade ingen lust att gå upp, jag kollade var klockan var på mobilen och märkte att jag fått sms. Av Justin!
Jag satte mig snabbt upp i sängen och läste :
*Hej älskling, antog att du sov så jag ringde inte utan smsade dig. Hoppas du har det bra där hemma. Själv har jag inte det så bra, jag tänker på dig hela tiden och det gör mig galen. Saknar din röst, din närhet och värme.
Önskar bara att du var här eller att jag kunde komma till dig. Vi ses om två månader iallfall.
Älskar dig och saknar dig! Hoppas du hör av dig / Din Justin.*
Jag läste smset om och om igen. Jag kände hoppet inom mig. Han tänkte på mig och saknade mig!
Jag smsade snabbt tillbaka.
*Justin! Åh din dumbom du kan ringa mig när som helst, det vet du. Jag har det inte så bra, jag har det som du om inte jobbigare. Jag drömde om dig inatt, när jag vakande utan dig känndes det hemskt. Saknar dig med, saknar allt med dig! Kommer du ihåg våran första kyss? Den kommer jag aldrig glömma. Har din smak i munnen fortfarande. Älskar dig så mycket och saknar dig.. ah så mycket att det inte finns ord. Men hör av dig snart / Din föralltid Melody*
Jag läste smset en gång till och log sedan för mig själv. Jag kommer nog klara mig tänkte jag för mig själv.
---------------------------------------------------------------------------------
TODIE!
KOMMENTERA!
Och jag hoppas ni har grattat Sean Kingston! För idag är det hans dag! Puss
One less lonely girl - chapter 22
Efter att han skrivit tweeten var det jätte många som skrev och bad om ursäkt för att har varit dåliga fans mot Justin och även mig. Efter att Justin hade skrivit till några fans och följt dem så stängde vi av datorn för att gå upp och sova. Fan att han åker imorgon, jag vill inte!
Jag vaknade på natten igen, den här gången var jag bara kissnödig. Jag sprang till badrummet för att kissa. När jag var klar gick jag tillbaka till mitt rum och såg Justin ligga där i sängen och sova djupt.
Jag la mig brevid honom med ansiktet emot honom. Imorgon åker han och jag kommer inte få se honom på nästan två månader, jag tror inte jag kommer klara det. Tänkte jag för mig själv. Plötsligt slog Justin upp ögonen som om han hörde vad jag tänkte.
-Vad är det älskling? Frågade han.
-Inget.. Sa jag med tyst röst.
Han kollade allvarligt på mig och jag förstod att jag inte skulle komma undan.
-Det är bara de att du åker imorgon och jag tror inte jag kommer klara det utan dig. Sa jag med ledsen röst.
-Älskling..Jag tror inte heller att jag kommer klara mig utan dig. Du betyder så himmla mycket för mig och jag kan inte tänka mig en dag utan dig, det funkar bara inte.
Han tog min hand och kysste den.
-Men vi får hålla kontakt, skriva brev, sms , skypa och snacka i telefon. Varenda dag. Sa han.
-Men tänkt om du träffar någon annan, eller får kännslor för någon annan.. Sa jag.
Han satte sig snabbt upp i sängen.
-Melody, det där var det dumaste jag någonsin hört! Varför skulle jag vilja ha någon anna än dig? Du har förändrat mig och mitt liv. Jag älskar dig och det är bara dig jag vill ha. Säg aldrig något sånt igen. Sa Justin med allvarlig röst.
-Förlåt.. Tycker bara att det är så hemskt.
Han la sig ner igen om kramade om mig.
-Vi klarar det sa han. Jag älskar dig.
-Och jag älskar dig.
Sedan somnade vi.
Dagen efter gick vi upp vid 9 tiden, åt frukost och sedan åkte Justin hem till sig för att packa allt. Jag skulle möta honom vid flygplatsen vid 2 tiden. Jag kände att jag ville vara så fin som möjligt. Så jag satte på mig mina finaste kläder och klackskor, fixade håret och sminkade mig. Jag blev inte för uppklädd men ändå fin. Jag åkte till flygplatsen och mötte upp Justin och Kenny där.
-Men åhh... nu har du bara gjort det svårare för mig att lämna dig. Sa Justin och kramade mig hårt.
Jag andades in hans lukt och kände en stor klump imagen. Jag kramade honom tillbaka och började gråta.
Han kysste mig och tog sedan mig i handen, vi gick tillsammans till säkerhetskontrollen. Nu var det dags att säga hejdå.
Vi karamde om varandra i 5 minuter, han kysste mig flera gånger och sa hur mycket han älskade mig.
-Du är bland det bästa som hänt mig. me + you. Sa han och kysste mig en gång till.
-Jag lovar att höra av mig när jag kommit fram, saknar dig redan. Och Melody kom ihåg. Never say Never!
Med dom orden försvann han. Och nu var det bara tomt.
---------------------------------------------------------------------------------------
NEJ! Är det slutet? Vad händer!
KOMMENTERA!
Jag vaknade på natten igen, den här gången var jag bara kissnödig. Jag sprang till badrummet för att kissa. När jag var klar gick jag tillbaka till mitt rum och såg Justin ligga där i sängen och sova djupt.
Jag la mig brevid honom med ansiktet emot honom. Imorgon åker han och jag kommer inte få se honom på nästan två månader, jag tror inte jag kommer klara det. Tänkte jag för mig själv. Plötsligt slog Justin upp ögonen som om han hörde vad jag tänkte.
-Vad är det älskling? Frågade han.
-Inget.. Sa jag med tyst röst.
Han kollade allvarligt på mig och jag förstod att jag inte skulle komma undan.
-Det är bara de att du åker imorgon och jag tror inte jag kommer klara det utan dig. Sa jag med ledsen röst.
-Älskling..Jag tror inte heller att jag kommer klara mig utan dig. Du betyder så himmla mycket för mig och jag kan inte tänka mig en dag utan dig, det funkar bara inte.
Han tog min hand och kysste den.
-Men vi får hålla kontakt, skriva brev, sms , skypa och snacka i telefon. Varenda dag. Sa han.
-Men tänkt om du träffar någon annan, eller får kännslor för någon annan.. Sa jag.
Han satte sig snabbt upp i sängen.
-Melody, det där var det dumaste jag någonsin hört! Varför skulle jag vilja ha någon anna än dig? Du har förändrat mig och mitt liv. Jag älskar dig och det är bara dig jag vill ha. Säg aldrig något sånt igen. Sa Justin med allvarlig röst.
-Förlåt.. Tycker bara att det är så hemskt.
Han la sig ner igen om kramade om mig.
-Vi klarar det sa han. Jag älskar dig.
-Och jag älskar dig.
Sedan somnade vi.
Dagen efter gick vi upp vid 9 tiden, åt frukost och sedan åkte Justin hem till sig för att packa allt. Jag skulle möta honom vid flygplatsen vid 2 tiden. Jag kände att jag ville vara så fin som möjligt. Så jag satte på mig mina finaste kläder och klackskor, fixade håret och sminkade mig. Jag blev inte för uppklädd men ändå fin. Jag åkte till flygplatsen och mötte upp Justin och Kenny där.
-Men åhh... nu har du bara gjort det svårare för mig att lämna dig. Sa Justin och kramade mig hårt.
Jag andades in hans lukt och kände en stor klump imagen. Jag kramade honom tillbaka och började gråta.
Han kysste mig och tog sedan mig i handen, vi gick tillsammans till säkerhetskontrollen. Nu var det dags att säga hejdå.
Vi karamde om varandra i 5 minuter, han kysste mig flera gånger och sa hur mycket han älskade mig.
-Du är bland det bästa som hänt mig. me + you. Sa han och kysste mig en gång till.
-Jag lovar att höra av mig när jag kommit fram, saknar dig redan. Och Melody kom ihåg. Never say Never!
Med dom orden försvann han. Och nu var det bara tomt.
---------------------------------------------------------------------------------------
NEJ! Är det slutet? Vad händer!
KOMMENTERA!
One less lonely girl - chapter 21
Efter vi ätit tog Justin plötsligt upp ett paket.
-Eftersom det här är våran sista kväll vill jag ge dig det här.
-Men Justin?
jag öppnade långsamt paketet och blev ståendes med öppen munn.
-Herregud Justin. Sa jag och kände hur tårarna steg.
Jag svarade inte utan gav honom en snabb puss på kinden som ett tack.
-Eftersom det här är våran sista kväll vill jag ge dig det här.
-Men Justin?
jag öppnade långsamt paketet och blev ståendes med öppen munn.
-Herregud Justin. Sa jag och kände hur tårarna steg.
Jag visste inte vad jag skulle säga. Det var ett jätte fint armband med olika små symboler på. En av symbolerna stod det ett J på.
- ÅH! Justin, jag vet inte vad jag ska säga! Det är jätte fint, du behövde verkligen inte köpa något! Men tack! Sa jag och kramade honom hårt.
- ÅH! Justin, jag vet inte vad jag ska säga! Det är jätte fint, du behövde verkligen inte köpa något! Men tack! Sa jag och kramade honom hårt.
- Såklart jag köper något. Vill du veta vad symbolerna betyder? Frågade han mig och tog min arm.
- Jaaa!
- Hästhoven betyder tur, hjärtat betyder kärlek, sen står peace-tecknet såklart för fred och sen står J:et för Justin. Jag har ett likadant fast istället för J står det ett M. Sa han och sträckte ut armen.
- Åh! Jag vet inte vad jag ska säga, hur gulligt som helst! Ska kolla på det och tänka på dig varje dag.
- Jag vill verkligen inte åka imorgon, det kommer bli så svårt att lämna dig. Men som tur har jag jasm.. Eh, som tur har jag mitt fina crew med mig på turnén! Men aa, hehe! Sa Justin nervöst.
Tänkte han precis säga Jasmine?
- Justin, vem är jasmine?
- Hur vet du vem hon är?
- Nja, bli inte arg nu.. Men när jag var hemma hos dig på tävlingsdagen så, så..
- Så vadå? Frågade han lite irriterat.
- Så hittade jag din dagbok eller vad det nu var, och jag kunde inte låta bli att ta den och läsa lite!
Jag såg hur Justin's min förändrades, fan.. han vart riktigt arg.
- Varför gjorde du det för!? Det är inte direkt så att jag rotar i ditt privatliv, jag skriver fan allt i den där boken! Sa han och reste sig upp ifrån bordet och glasen skakade till.
- Förlåt, men jag kunde inte hjälpa det! Nu får du förklara dig vem den där Jasmine är.
- Hon är min turné kompis bara. Sa han och kollade bort. Jag hörde på rösten att han fortfarande var irriterad.
- Jaaa!
- Hästhoven betyder tur, hjärtat betyder kärlek, sen står peace-tecknet såklart för fred och sen står J:et för Justin. Jag har ett likadant fast istället för J står det ett M. Sa han och sträckte ut armen.
- Åh! Jag vet inte vad jag ska säga, hur gulligt som helst! Ska kolla på det och tänka på dig varje dag.
- Jag vill verkligen inte åka imorgon, det kommer bli så svårt att lämna dig. Men som tur har jag jasm.. Eh, som tur har jag mitt fina crew med mig på turnén! Men aa, hehe! Sa Justin nervöst.
Tänkte han precis säga Jasmine?
- Justin, vem är jasmine?
- Hur vet du vem hon är?
- Nja, bli inte arg nu.. Men när jag var hemma hos dig på tävlingsdagen så, så..
- Så vadå? Frågade han lite irriterat.
- Så hittade jag din dagbok eller vad det nu var, och jag kunde inte låta bli att ta den och läsa lite!
Jag såg hur Justin's min förändrades, fan.. han vart riktigt arg.
- Varför gjorde du det för!? Det är inte direkt så att jag rotar i ditt privatliv, jag skriver fan allt i den där boken! Sa han och reste sig upp ifrån bordet och glasen skakade till.
- Förlåt, men jag kunde inte hjälpa det! Nu får du förklara dig vem den där Jasmine är.
- Hon är min turné kompis bara. Sa han och kollade bort. Jag hörde på rösten att han fortfarande var irriterad.
- Så som du skrev såg det inte ut som det, och varför blir du så nervös när du bara sa Jasmine?
- Men snälla, Jasmine är bara en bra kompis till mig. Vet inte varför jag inte sagt något om henne, förstod att du skulle reagera något så här som du gör nu.
- Och hur reagerar jag?
- Du blir svartsjuk, det syns på dina ögon..
- Hur kan jag inte låta bli? Du ska åka iväg med henne i nästan två månader medans jag ska ruttna här i ATL?
- Ja, men vi håller kontakten? Eller hur?
- Mjo, det är sant!
- Och om jag gillade Jasmine skulle jag aldrig sagt att jag älskar dig eller gett dig det här armbandet och även så mycket mer som jag gjort för dig. Du är den enda!
Han fick mig att le som alltid. Jag gick fram och gav honom en kram som han besvarade.
- Förlåt att jag läste! Sa jag ledset.
- Säger inte att det är lugnt men som sagt, godsäkten uttagen sötnos.
- Haha, aldrig hört dig säga det! Det låter helt sjukt, hahaha! Sa jag och började skratta högt.
Vi satte oss ner och åt upp maten. Sen åkte vi hemmåt och när vi kom hem utanför mig (Justin skulle sova hos mig inatt) så tappade vi båda hakan.
- VAD FAN HAR HÄNT? Skrek jag och kollade på huset.
Justin och jag kollade på varandra med oroade blickar. Det var någon som hade klottrat på ytterdörren och skrivit ''HORA'' med stora bokstäver. Två fönster var sönderslagna och på dörrmattan låg det ett brev. Vem fan gör något sånt här? Justin skulle självklart ta upp sin Iphone och ta kort på det hela, han ska hela tiden ta kort på allt och alla för att uppdatera sig för fansen.
När vi båda läste brevet förstod vi på en gång att det var från en belieber. Hon skrev bland annat att hon ville att jag skulle dö och lämna Justin ifred. Justin's fans kanske inte är så snälla trots allt, inte alla iallafall.
- Vem fan gör något sånt här? Sa jag.
- Åh, att mina fans tar ut svartsjukan på dig är bara att gå för långt! Jag HATAR när dem håller på såhär. Dem måvara beskyddande eller vad man säger, men att hålla på såhär är för fan att gå för långt. Sa Justin irriterat och gick in med raska steg i huset.
- Vad ska jag säga till pappa? Sa jag och stängde dörren efter mig.
- Jag vet inte, sanningen kanske?
- Jo, sant! Han förstår nog.
Justin gick till datorn och jag satte mig brevid honom.
- Vad ska du göra? Frågade jag nyfiket och lutade mig mot hans axel.
- Ska in på twitter och skriva hur respektlöst det här var bara. Sa han och kopplade in telefonen till datorn för att föra över bilderna.
- Du behöver verkligen in...
- Jo, jag ska göra det här! Jag ska skälla ut dem på riktigt. Mina fans ska inte hålla på såhär, dem ska stötta mig när jag är lycklig och inte trycka ner mig och inte den jag gillar heller bara för att dem är svartsjuka. Nu är gränsen nådd! Såklart pekar jag inte ut alla fansen, men dem som vet att dem skulle vara en av dem som skulle kunna göra något sånt här ska känna sig utpekade så det skriker om det!
- Men snälla, Jasmine är bara en bra kompis till mig. Vet inte varför jag inte sagt något om henne, förstod att du skulle reagera något så här som du gör nu.
- Och hur reagerar jag?
- Du blir svartsjuk, det syns på dina ögon..
- Hur kan jag inte låta bli? Du ska åka iväg med henne i nästan två månader medans jag ska ruttna här i ATL?
- Ja, men vi håller kontakten? Eller hur?
- Mjo, det är sant!
- Och om jag gillade Jasmine skulle jag aldrig sagt att jag älskar dig eller gett dig det här armbandet och även så mycket mer som jag gjort för dig. Du är den enda!
Han fick mig att le som alltid. Jag gick fram och gav honom en kram som han besvarade.
- Förlåt att jag läste! Sa jag ledset.
- Säger inte att det är lugnt men som sagt, godsäkten uttagen sötnos.
- Haha, aldrig hört dig säga det! Det låter helt sjukt, hahaha! Sa jag och började skratta högt.
Vi satte oss ner och åt upp maten. Sen åkte vi hemmåt och när vi kom hem utanför mig (Justin skulle sova hos mig inatt) så tappade vi båda hakan.
- VAD FAN HAR HÄNT? Skrek jag och kollade på huset.
Justin och jag kollade på varandra med oroade blickar. Det var någon som hade klottrat på ytterdörren och skrivit ''HORA'' med stora bokstäver. Två fönster var sönderslagna och på dörrmattan låg det ett brev. Vem fan gör något sånt här? Justin skulle självklart ta upp sin Iphone och ta kort på det hela, han ska hela tiden ta kort på allt och alla för att uppdatera sig för fansen.
När vi båda läste brevet förstod vi på en gång att det var från en belieber. Hon skrev bland annat att hon ville att jag skulle dö och lämna Justin ifred. Justin's fans kanske inte är så snälla trots allt, inte alla iallafall.
- Vem fan gör något sånt här? Sa jag.
- Åh, att mina fans tar ut svartsjukan på dig är bara att gå för långt! Jag HATAR när dem håller på såhär. Dem måvara beskyddande eller vad man säger, men att hålla på såhär är för fan att gå för långt. Sa Justin irriterat och gick in med raska steg i huset.
- Vad ska jag säga till pappa? Sa jag och stängde dörren efter mig.
- Jag vet inte, sanningen kanske?
- Jo, sant! Han förstår nog.
Justin gick till datorn och jag satte mig brevid honom.
- Vad ska du göra? Frågade jag nyfiket och lutade mig mot hans axel.
- Ska in på twitter och skriva hur respektlöst det här var bara. Sa han och kopplade in telefonen till datorn för att föra över bilderna.
- Du behöver verkligen in...
- Jo, jag ska göra det här! Jag ska skälla ut dem på riktigt. Mina fans ska inte hålla på såhär, dem ska stötta mig när jag är lycklig och inte trycka ner mig och inte den jag gillar heller bara för att dem är svartsjuka. Nu är gränsen nådd! Såklart pekar jag inte ut alla fansen, men dem som vet att dem skulle vara en av dem som skulle kunna göra något sånt här ska känna sig utpekade så det skriker om det!
Jag svarade inte utan gav honom en snabb puss på kinden som ett tack.
Efter att han skrivit tweeten var det jätte många som skrev och bad om ursäkt för att har varit dåliga fans mot Justin och även mig. Efter att Justin hade skrivit till några fans och följt dem så stängde vi av datorn för att gå upp och sova. Fan att han åker imorgon, jag vill inte!
-------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA!!
One less lonely girl - chapter 20
Jag la på innan han hann säga hejdå. Jag ringde till tjejerna och gick sedan in till Justin som var i sitt rum.
-Hej älskling! Sa han och lyfte upp mig. Han bar mig till sängen och började kyssa mig. Men eftersom vi haft en stressig dag somnade vi båda på direkten.
Jag vaknade klockan två på morgonen av att dörren inte var stängd helt så jag gick upp och stängde den. När jag var påväg tillbaka till sängen snubblade jag på min väska.
-Aj. Sa jag tyst för mig själv.
Jag märkte att hela väskan hade åkt ut på hela golvet. Jag tog upp min mobil och lyste så att jag skulle kunna plocka ihop allt igen. När jag lyfte upp min svarta munkjacka märkte jag att Justins svarta dagbok låg där. Jag hade lagt den i min väska när jag var hemma och nu hade den råkat trilla ur väskan. Nu blev jag jätte nyfiken vad som stod så jag gick in i badrummet och satte mig i hans stora badkar och började läsa. Men det var inte förens ett namn jag inte kände igen kom upp 'Jasmine'. I början hade jag bara skum läst men nu läste jag noga.
*Igår träffade jag alla som ska vara med under min turne och då träffade jag en tjej dom hette Jasmine. Hon var väldigt fin och trevligt. Men jag har ju Melody. Så det är abslout ingenting mellan oss.*
Jag brydde mig inte så mycket om det så jag bytte sida. Då stod det:
*Jag vet inte vad jag ska göra eller säga till Melody, jag är kär. Kär i Melody. Varenda gång jag ser henne blir jag varm i hela kroppen och varenda gång jag är utan henne är jag nere och tänkter på henne hela tiden. Idag när vi övade pratade hon med Jack och jag kände hur jag blev avundsjuk och gick fram för att få vara nära henne. När hon kysser mig känns det som att allt stannar. Hon är den enda för mig och jag älskar henne*
När jag läst klart det sprang jag in till Justin, la tillbaka boken under sängen och hoppade sedan på honom.
Han vaknade med ett ryck men log när han såg att det var jag.
-Haha vad är det? Sa han med trött röst.
- Jag älskar dig. Sa jag tyst.
Han satte sig upp i sängen och tog sin hand på min kind.
-Jag älskar dig med. Sa han och kysste mig ömt.
Jag la mig när i sängen med Justin bakom mig, han la sin armen om mig och så somande vi. Tätt intill varandra.
Nästa morgon vakande vi 11 tiden och åt en stor god frukost.
-Vad ska vi göra idag då? Frågade jag och tog upp en jordgubbe.
-Vet inte, ta det lugnt hemma kanske? Ikväll kanske vi kan gå och äta på resturang, om du vill?
-Klart jag vill. Sa jag och log.
Under dagen, badade vi i Justin pool, solade, spelade kort, sjöng singstar, spelade wii, pratade och bara tog det lugnt.
Framåt fem åkte jag hem för att fixa mig eftersom Justin skulle hämta mig vid halv sju. Jag duschade, sminkade mig och fixade håret. Som outfit blev det en blommig klänning.
Justin hämtade mig som sagt vid halv sju, vi åkte till en resturang utanför ATL. Det var en mysigt resturang som låg precis vid stranden, vi blev placerade vid ett bord för två med den finaste utsikten mot havet.
Efter vi ätit tog Justin plötsligt upp ett paket.
-Eftersom det här är våran sista kväll vill jag ge dig det här.
-Men Justin?
Jag öppnade långsamt paketet och blev ståendes med öppen munn.
-Herregud Justin. Sa jag och kände hur tårarna steg.
-----------------------------------------------------------------------------------
Vad gick Melody av Justin?
Tycker det har varit lite lite kommentarer på sista tiden så KOMMENTERA! :) Love
-Hej älskling! Sa han och lyfte upp mig. Han bar mig till sängen och började kyssa mig. Men eftersom vi haft en stressig dag somnade vi båda på direkten.
Jag vaknade klockan två på morgonen av att dörren inte var stängd helt så jag gick upp och stängde den. När jag var påväg tillbaka till sängen snubblade jag på min väska.
-Aj. Sa jag tyst för mig själv.
Jag märkte att hela väskan hade åkt ut på hela golvet. Jag tog upp min mobil och lyste så att jag skulle kunna plocka ihop allt igen. När jag lyfte upp min svarta munkjacka märkte jag att Justins svarta dagbok låg där. Jag hade lagt den i min väska när jag var hemma och nu hade den råkat trilla ur väskan. Nu blev jag jätte nyfiken vad som stod så jag gick in i badrummet och satte mig i hans stora badkar och började läsa. Men det var inte förens ett namn jag inte kände igen kom upp 'Jasmine'. I början hade jag bara skum läst men nu läste jag noga.
*Igår träffade jag alla som ska vara med under min turne och då träffade jag en tjej dom hette Jasmine. Hon var väldigt fin och trevligt. Men jag har ju Melody. Så det är abslout ingenting mellan oss.*
Jag brydde mig inte så mycket om det så jag bytte sida. Då stod det:
*Jag vet inte vad jag ska göra eller säga till Melody, jag är kär. Kär i Melody. Varenda gång jag ser henne blir jag varm i hela kroppen och varenda gång jag är utan henne är jag nere och tänkter på henne hela tiden. Idag när vi övade pratade hon med Jack och jag kände hur jag blev avundsjuk och gick fram för att få vara nära henne. När hon kysser mig känns det som att allt stannar. Hon är den enda för mig och jag älskar henne*
När jag läst klart det sprang jag in till Justin, la tillbaka boken under sängen och hoppade sedan på honom.
Han vaknade med ett ryck men log när han såg att det var jag.
-Haha vad är det? Sa han med trött röst.
- Jag älskar dig. Sa jag tyst.
Han satte sig upp i sängen och tog sin hand på min kind.
-Jag älskar dig med. Sa han och kysste mig ömt.
Jag la mig när i sängen med Justin bakom mig, han la sin armen om mig och så somande vi. Tätt intill varandra.
Nästa morgon vakande vi 11 tiden och åt en stor god frukost.
-Vad ska vi göra idag då? Frågade jag och tog upp en jordgubbe.
-Vet inte, ta det lugnt hemma kanske? Ikväll kanske vi kan gå och äta på resturang, om du vill?
-Klart jag vill. Sa jag och log.
Under dagen, badade vi i Justin pool, solade, spelade kort, sjöng singstar, spelade wii, pratade och bara tog det lugnt.
Framåt fem åkte jag hem för att fixa mig eftersom Justin skulle hämta mig vid halv sju. Jag duschade, sminkade mig och fixade håret. Som outfit blev det en blommig klänning.
Justin hämtade mig som sagt vid halv sju, vi åkte till en resturang utanför ATL. Det var en mysigt resturang som låg precis vid stranden, vi blev placerade vid ett bord för två med den finaste utsikten mot havet.
Efter vi ätit tog Justin plötsligt upp ett paket.
-Eftersom det här är våran sista kväll vill jag ge dig det här.
-Men Justin?
Jag öppnade långsamt paketet och blev ståendes med öppen munn.
-Herregud Justin. Sa jag och kände hur tårarna steg.
-----------------------------------------------------------------------------------
Vad gick Melody av Justin?
Tycker det har varit lite lite kommentarer på sista tiden så KOMMENTERA! :) Love
One less lonely girl - chapter 19
Hon tackade oss och gick sedan bort från scen hon med. Nu stod det mellan mig och Sabina.
Jag kände spänningen i lokalen. Publiken var helt tysta och nu var det dags.
-Grattis....Sabina!
Hela världen stannade upp, jag kunde inte fatta det. Allt slit under dom här åtta veckorna har varit i onödan.
Hon vann, jag tror aldrig att jag kännt mig så förnedrad som när hon gick fram och tog emot priset.
Jag kände hur Justin kramade mig bakifrån.
-Det gör ingen gumman, du förtjänade priset så mycket mer än henne. Och jag är så sjukt stolt över dig.
Men det spelade ingen roll vad han sa. Allt var förstört. Men precis när Sabina skulle börja prata i micken kom en domare utspringandes.
-Vänta! Det är fel, stopp! Sabina har fuskat! Hon har mutat en av domarna och på något sätt gjort så att hon blev utvald. Men det stämmer inte, det är inte hon som ska ha priset!
En stor tystnad spred sig över publiken.
-Vem ska ha den då? Frågade programledaren.
Jag spännde hela kroppen och bad till gud att det skulle vara jag. Justin tog tag i min hand och kramade den hårt.
-Vinnaren är, MELODY!
Jag slog upp ögonen och skrek.
-JA! Jag vände mig om till Justin och kramade honom hårt.
-Du klarade det älskling! Sa Justin och skrattade.
-Nej, vi klarade det! Sa jag och gav honom en stor kyss.
Vi gick tillsammans hand i hand fram till programledaren som hade tagit priset ifrån Sabina.
-Det här är du värd! Sa programledaren och kramade mig.
-Tack! Sa jag med tårar i ögonen.
Publiken stod nu upp och skrek och applåderade. Vi tackade dom tillsammans och åkte sedan hem till honom.
När vi kom hem lagade vi våfflor och satte oss sedan och åt.
-Du fattar inte hur stolt jag är över dig! Sa Justin och tog min hand över bordet.
-Som sagt, det skulle inte funkat utan dig. Tack!
-Lugnt gumman, juste, vill du sova hos mig ikväll? Första gången.
-Ja, gärna. Jag ska bara prata med pappa.
Medans Justin plockade undan ringde jag pappa och pratade om hur kvällen varit och hur stolt han var över mig.
-Pappa?
-Ja gumman
- Jo alltså..Får jag sova hos Justin ikväll?
Pappa blev helt tyst i telefonen och jag förstod att han tänkte.
-Ja det går väl. Bara du är försiktig.
-TACK PAPPA! Du är bäst. Nu måste jag ringa tjejerna. Ses imorgon! Puss.
Jag la på innan han hann säga hejdå. Jag ringde till tjejerna och gick sedan in till Justin som var i sitt rum.
-Hej älskling! Sa han och lyfte upp mig. Han bar mig till sängen och började kyssa mig. Men eftersom vi haft en stressig dag somnade vi båda på direkten.
-----------------------------------------------------------------------------------------
PUSSPUSS
KOMMENTERA!
Hela världen stannade upp, jag kunde inte fatta det. Allt slit under dom här åtta veckorna har varit i onödan.
Hon vann, jag tror aldrig att jag kännt mig så förnedrad som när hon gick fram och tog emot priset.
Jag kände hur Justin kramade mig bakifrån.
-Det gör ingen gumman, du förtjänade priset så mycket mer än henne. Och jag är så sjukt stolt över dig.
Men det spelade ingen roll vad han sa. Allt var förstört. Men precis när Sabina skulle börja prata i micken kom en domare utspringandes.
-Vänta! Det är fel, stopp! Sabina har fuskat! Hon har mutat en av domarna och på något sätt gjort så att hon blev utvald. Men det stämmer inte, det är inte hon som ska ha priset!
En stor tystnad spred sig över publiken.
-Vem ska ha den då? Frågade programledaren.
Jag spännde hela kroppen och bad till gud att det skulle vara jag. Justin tog tag i min hand och kramade den hårt.
-Vinnaren är, MELODY!
Jag slog upp ögonen och skrek.
-JA! Jag vände mig om till Justin och kramade honom hårt.
-Du klarade det älskling! Sa Justin och skrattade.
-Nej, vi klarade det! Sa jag och gav honom en stor kyss.
Vi gick tillsammans hand i hand fram till programledaren som hade tagit priset ifrån Sabina.
-Det här är du värd! Sa programledaren och kramade mig.
-Tack! Sa jag med tårar i ögonen.
Publiken stod nu upp och skrek och applåderade. Vi tackade dom tillsammans och åkte sedan hem till honom.
När vi kom hem lagade vi våfflor och satte oss sedan och åt.
-Du fattar inte hur stolt jag är över dig! Sa Justin och tog min hand över bordet.
-Som sagt, det skulle inte funkat utan dig. Tack!
-Lugnt gumman, juste, vill du sova hos mig ikväll? Första gången.
-Ja, gärna. Jag ska bara prata med pappa.
Medans Justin plockade undan ringde jag pappa och pratade om hur kvällen varit och hur stolt han var över mig.
-Pappa?
-Ja gumman
- Jo alltså..Får jag sova hos Justin ikväll?
Pappa blev helt tyst i telefonen och jag förstod att han tänkte.
-Ja det går väl. Bara du är försiktig.
-TACK PAPPA! Du är bäst. Nu måste jag ringa tjejerna. Ses imorgon! Puss.
Jag la på innan han hann säga hejdå. Jag ringde till tjejerna och gick sedan in till Justin som var i sitt rum.
-Hej älskling! Sa han och lyfte upp mig. Han bar mig till sängen och började kyssa mig. Men eftersom vi haft en stressig dag somnade vi båda på direkten.
-----------------------------------------------------------------------------------------
PUSSPUSS
KOMMENTERA!
